Mellan behovet av organ för svårt sjuka patienter och tillgängligheten på organ från avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har världen över blivit en växande angelägenhet dels för individen som är i behov av ett nytt organ men även för samhället i stort. På intensivvårdsavdelningar avlider människor av obotliga hjärnskador där döden konstateras genom så kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vårdas i respirator kan de bli organdonatorer. Att som intensivvårdssjuksköterska ställas inför att vårda en organdonator är en utmanande och mångfasetterad uppgift speciellt då det också sker relativt sällan är det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebär för intensivvårdsjuksköterskan i rollen som vårdare. Syftet med denna studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vårdandet i samband med organdonation Metoden som används är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som två teman, vårdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens. Även 8 subteman framkom. Studien visar att erfarenhet eller bristen på denna är av stor betydelse för hur vårdandet upplevs och hur man hanterar detta. I samband med att patienten dödförklaras förflyttas intensivvårdsjuksköterskans ansvar och fokus mot närstående.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the similarities and differences between best practice literature regarding digitization and an existing cultural heritage digitization project. It also aims to determine whether this literature is of any help during an actual project of digitization. These results were achieved by examining literature regarding best practices in digitization and analyzing how well an actual project correlates to this advice. The information about the Digidaily project was obtained through two qualitative interviews as well as the project blog. The outcome of our research showed that although there are a great many similarities between theory and practice, the project in question was not helped by literature. However the outcome suggests that it might be of great help to smaller, less experienced institutions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer ställer sig gentemot ekoturism och hållbar utveckling vid utövande av friluftsliv på Kungsleden. Studiens teoretiska teoriram bygger på teorier kring ekoturism, hållbar utveckling samt förvaltning och planering av naturen och rekreationsmöjligheter.   Det empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod som utgörs av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer som driver företag i närheten av Kungsleden och med tre friluftsutövare som själva varit och vandrat på Kungsleden. Efter att det empiriska materialet samlats in gick skribenterna igenom materialet flera gånger för att sedan kunna analysera det. Skribenterna analyserade materialet utifrån studiens teorier, syfte och frågeställning. Det visade sig i resultaten att samtliga respondenterna nämner att det finns en brist av kunskap om både ekoturism och hållbar utveckling, vilket de tror bidrar till att naturen inte blir lika viktigt som den bör vara. Aktörerna belyser vikten i att det är viktigt att arbeta för en hållbar framtid så att kommande generationer också kan få möjligheten till att uppleva det vi upplever idag, samt att kunskap är nyckel till att det kan ske. / The purpose of this study is to examine how different stakeholders focus on ecotourism and sustainable development when engaged in outdoor recreation on Kungsleden. The theoretical framework is based on theories regarding ecotourism, sustainable development as well as management and planning for recreation opportunities.   The empirical material has been gathered through a qualitative method consisting of seven semistructured interviews with stakeholders who run companies around Kungsleden and with three stakeholders who themselves have been hiking at Kungsleden. After the empirical material was collected, the authors analyzed the material several times. The authors analyzed the material based on the theories, purpose and the question of the study. During the analysis it came clear that all stakeholders interviewed mentioned that there is a lack of knowledge regarding ecotourism and sustainable development. Which they believe contributes to that the nature is not as important as it should be. The interviewed stakeholders also emphasize the importance of working for a sustainable future. Therfore knowledge is believed to be the key for future generations to experience what we are able to experience today.

Varje plats tillför någon sorts känsla. Det finns olika, specifika egenskaper som skiljer dessa platser från varandra och skapar en viss typ av karaktär som representerar platsen. I staden är det en del av människors vardagliga liv där det ger en särskild mening till platser och påverkar hur var och en upplever sitt grannskap. Detta är något som vi refererar till platsens identitet. I vår studie analyserar vi en viss plats karaktär och identitettillsammans med hur den påverkar människor i dess omgivning. Vi undersöker vad för relation platsen har till människorna som använder den dagligen och vad för aktiviteter som äger rum på ytan. Platsen analyseras utifrån dess bakgrund och olika begrepp som hjälper oss att tydliggöra ytans karaktär och användning. För att kunna sammankoppla relationen mellan människan och platsen har vi valt att intervjua personer som använderytan dagligen tillsammans med dem som jobbar med omgestaltningen av platsen och dess utveckling. De intervjuer som har gjorts med personer som är ansvariga för platsens vision och gestaltning ska tydliggöra hur platsen kommer att förändras och för vem det är som förändringen görs. I slutet av studien kommer en diskussion resonera kring hur platsens funktion ser ut idag kontra hur det är planerat att den ska fungera i framtiden. Diskussionen ska lyfta fram det värden som människor har sammankopplat med platsen, hur dessa är viktiga och vad som kommer att ske med dem i framtidsplanen. / Each place adds some kind of feeling. There are different, specific attributes that separate these from each other and create a certain type of character that the site represents. In the city, it is part of people’s everyday life, giving a special meaning to places and influencing how everyone experiences their neighborhood. This is something we refer to the site’s identity. In our study we analyze a certain place of character and identity, together with how it affects people in its surroundings. We examine what relationship the site has with people who use it daily and what activities take place on its surface. The site is analyzed based on its background and various concepts that help us to clarify the nature and use of the area. In order to know the relationship between the individual and the site, we have chosen to interview people who use the area dailyalong with those who work in the formulation of the future plan and development of the site. The interviews that have been taken with persons responsible for the site’s vision and design will clarify how the site is going to change and for who it is that the change is beingmade. We conclude the study, a discussion will clarify how the function of the site looks today against how it is planned to work in the future. The discussion should also highlight the values that people have linked to the location, how these are important and what will happen to them in the future.

Denna uppsats undersöker besökare i gotländska kyrkomiljöer. Syftet har varit att bidra till förståelsen för besökarna och att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan olika besöksgrupper med målet att kunna möta besökarnas förväntningar, för att lång- siktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Visby Stift utförde en enkätinsamling i 16 kyr- kor under sommaren 2019 och de 330 svar som samlades in har i detta arbete granskats. Uti- från hur ofta de besökte kyrkomiljön delades de in i grupperna regelbundna besökare, årliga besökare och förstagångsbesökare. Resultaten har givit en insikt i hur besökare upplever de gotländska kyrkomiljöerna och vad de önskar både i form av anledningen till besöket men också förslag till förbättringar. De regelbundna besökarna använder i högre utsträckning kyrkan för aktiviteter tradition- ellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be- varas genom att bruka kyrkan. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materi- ella kulturarvet används och utvecklas. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möj- ligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om bevarande. De årliga besökarna och förstagångsbesökarna har ett högt intresse av historia/arkitektur och upplever kyrkomiljöerna som ett kulturarv samt önskar att miljöerna ska bevaras i hög grad. Samtliga besökare bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls vilket är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet. För att tillgodose första- gångsbesökarnas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna fortsatt hålls öppna samt att lättillgänglig information finns att tillgå. Genom att informera om kul- turvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av vär- dena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmän- hetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan kommer behöva i framtiden när medlemstalen kontinuerligt minskar.

OM ALLT SKYDDANDE OCH BEVARANDE AV MARIEFRED Mariefred är en stad som har skyddats mot förändringar länge. Stadsplanen har inte förändrats särskilt mycket sedan 1700-talet och här är nu en gammaldags idyll. Detta skyddande och bevarande ska också fortsätta, med hårda restriktioner för vad som får byggas nytt eller byggas om. Ett dokument från Strängnäs kommun listar ett flertal områden som överlappar och täcker nästan hela staden, där bestämmelser har gjorts för Mariefreds bevarande. I Mariefreds stadskärna och Gripsholms slottsområde är det hårdast reglerat. Här gäller nybyggnadsklass A, vilket generellt innebär att här får det bara byggas om eller byggas nytt om tillägget tjänar platsens syfte på något sätt och tar stark hänsyn till områdets utseende och karaktär. Mellan dessa två mycket skyddade områden ligger ett till mindre område - stationsområdet i Mariefred - var platsen för hotellet ju ligger. Här gäller istället nybyggnadsklass B, vilket innebär färre restriktioner kring en eventuell nybyggnations syfte, men den måste däremot följa områdets struktur, skala, utseende och material. Förutom dessa områden finns fem till, samt ett naturreservat där det ju också råder bevarande och skyddande.   I mitt projekt leker jag med allt detta bevarande och skyddande, och ställer begrepp som permanent, långsiktig, oförändrad, anpassad och statisk mot begrepp som temporär, kortsiktig, föränderlig, oanpassad och dynamisk. Kan det kanske finnas något temporärt eller något som förändras över tid bland allt detta som ska skyddas och bevaras så länge det bara går?   Detta koncept har sedan kombinerats med en idé om att matcha antal hotellrum efter vinter- respektive sommarsäsongens behov (eftersom Mariefred har fler turister under sommarmånaderna), samt en idé om att utnyttja den närliggande museijärnvägen. Hotellet består av två delar: en permanent kärna samt tolv temporära element i form av hotellrumstågvagnar. Kärnan smälter in i områdets struktur, skala och material, medan vagnarna inte gör det. Men vad gör det när de bara kan rulla undan om de stör? Luften är fri! / ABOUT ALL THE PROTECTING AND PRESERVING OF MARIEFRED Mariefred is a town that has been protected against changes for a long time. The city plan has not changed much since the 1700s and the town is now an idyllic place. All this protecting and preserving will also continue, with strong restrictions on what may be built or rebuilt. A document from Strängnäs municipality (where Mariefred is located) lists several areas that overlap and cover almost the entire city where decisions have been made for the preservation of Mariefred. The city-centre of Mariefred and the nearby Gripsholm Castle area are the most heavily regulated. In these areas “new construction class A” applies, which generally means something here can only be built or rebuilt if the addition serves the area’s purpose in some way and follow the area's appearance and character. Between these two highly protected areas is a smaller area - the train station area in Mariefred - were the site of the project’s hotel is. In this area “new construction class B” applies, which means fewer restrictions on any new construction’s purpose, but it must follow the area's structure, scale, appearance and materials. Besides these areas, there are five more, as well as a nature reserve where preserving and protection is going on too.   In my project, I play with all of this preserving and protection, and set terms like permanent, long-term, unchanged, adjusted and static against terms as temporary, short-term, variable, unadjusted and dynamic. Could there perhaps be something temporary or something that changes over time among all that is to be protected and preserved as long as possible?   This concept has then been combined with an idea of matching the number of rooms to the changing seasonal needs during winter versus summer (because Mariefred have more tourists in the summer months), as well as an idea of taking advantage of the nearby railway museum. The hotel consists of two parts: a permanent core and twelve temporary elements in the form of hotel room railway carts. The core follows the area's structure, scale and materials, while the carts do not. But how could it matter when they can just be rolled away if they interfere? Luften e fri! (the air is free)

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur industrihistoriska miljöer prioriteras och tas tillvara vid stadsomvandlingsprojekt, samt vilka utmaningar det kan medföra i praktiken. Studien grundar sig i en fallstudie av kvarteret Ångkvarn i Uppsala, vilket är ett tidigare industriområde som ska omvandlas till en stadsdel av blandstadskaraktär. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras genom intervjuer med inblandade aktörer i projektet och analys av kommunala plandokument. Resultatet visar att det industriella arvet i kvarteret Ångkvarn anses viktigt enligt samtliga aktörer, dels för stadsdelen Kungsängens historiska karaktär, men även för Uppsala som stad där det tidigare industriområdet lyfts som en betydelsefull del av stadens historia. Av studien framgår att totalt fyra av områdets byggnader beslutats att bevaras, vilka är tegelbyggnaderna belägna närmast ån i form av tegelsilon med tillhörande skeppselevator, industrikvarnen och jästfabriken. Dessa beslut grundar sig i byggnadernas kulturhistoriska värden, men även estetiska och monumentala aspekter har visat sig vara betydande faktorer för de bevarandebeslut som tagits. Utmaningar som kan uppkomma med att bevara ett områdes kulturella arv samtidigt som det ska utvecklas för nya ändamål handlar enligt aktörerna till största del om tekniska utmaningar, men även ekonomiska utmaningar har identifierats i studien.

This study aims to examine the views on digitization of eight respondents, all working at different libraryinstitutions in Sweden, and how their views are reflected in their library's digitization strategies. The poll wasconducted on the basis of Ingrid Mason's theory of information standards, their structure and sociopoliticalnature. The informantion standards are divided into three aspects, curatorial, semantic and technical, and theyaffect selection of, intellectual and physical access to the digitized material, which in the end is what constitutes the digital cultural heritage.The background to the study is that the Swedish library institutions in the current situation lacks a nationalstandard or a common strategy for the digitization of cultural heritage, while it is still implemented digitizationprojects at many library institutions. The method used is qualitative, structured interviews with open-ended questions.The study shows that one of the main motives behind the libraries' digitization projects is to make librarymaterials available in a new way, creating greater opportunities for the users to take advantage of the material.The library users are the ones who mainly control what is digitized, although aspects of preservation ismentioned. Furthermore, it appears that the respondents believe that digitization offers improved capabilities tosearch and learn more about the collections, but the actual work of image capture, the addition of metadata,presentation to users and long-term preservation is very complex.Views on what it is to be digitized, how the material should be selected and provided with metadata and howit should be presented to users is what creates the standards that libraries use when they digitize their materials,and digitization of library materials creates new conditions for new users to access and use library material.This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter. Genom en startpunkt i klimatkatastrofen år 536, som ledde till att närmare hälften av Nordens befolkning dog, har jag spekulerat kring om samma sak skulle hända idag, eller kanske att det händer idag. Resursbrist leder alltid till våld. Trots att vi vet det fortsätter vi knapra i oss jorden en liten bit i taget. Vad är tanken att vi ska göra när den tar slut? / We live in a fragile everyday. We make it even more fragile by the way we live it. There is no point in saying it with words any more, I've already tried that so many times that people have stopped listening. Maybe objects are a better way to start a conversation. In this project, that consists of this thesis and the physical body of work "Memories from a parallel future", I've been investigating what happens to us when the everyday falls apart and chaos erupts. With a starting point in the climate-crisis of the year 536, that led to the death of almost half of the Norse population, I've been speculating what would have happened today. Or maybe that it is actually happening today. Depletion of resources always results in violence. We know this, but still we keep nibbling at the earth, a little chunk at a time. What do we plan to do when there is nothing left? / <p>Bilder av verk av konstnärerna Iain Baxter&amp;, Naoko Ito och Luiana Rondolini har tagits bort av upphovsrättsliga skäl. Titlarna på verken står dock kvar. </p>