Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett. Arbetsterapeuter lär ut energibesparande arbetssätt, pysandning/sluten läppandning, kontrollerad andningsteknik samt avslappningsmetoder som syftar till att kunna hantera ångest och stress. Sex personer deltog i denna studie vars syfte var att ta reda på om ett energibesparande arbetssätt som metod kan underlätta för personer med KOL vid utförande av köksaktiviteter. Metod: personerna kom vid två tillfällen till ett aktivitetskök där de fick laga fruktsallad och koka kaffe. Vid det första tillfället fick personerna göra som de var vana att göra hemma och vid det andra tillfället fick de använda ett energibesparande arbetssätt. Forcerad utandning (PEF-värde) och andnings-frekvens mättes liksom syremättnad (saturation) i blodet. Personerna fick även skatta sin andfåddhet och ansträngning enligt Borgskalan. Efter andra aktivitetstillfället fick de svara på två frågor som syftade till att ta reda på om de tidigare hade använt energibesparande arbetssätt och om de upplevde någon skillnad mellan de två aktivitetstillfällena. Resultat: studien visade att personerna upplevde förbättring i form av minskad andnöd och ansträngning. Vidare kunde högre PEF-värden och förbättrad saturation noteras hos flera av deltagarna. Slutsats: studien visade på att ett energibesparande arbetssätt som metod underlättade för personerna som deltog i studien vid utförandet av köksaktiviteter.

The aim of this two year master thesis is to analyze how digital preservation is presented as a problem in the Swedish national strategy for the digitization and digital preservation of the Swedish cultural heritage. In order to study which assumptions about digital preservation exists within the strategy I apply the discourse oriented methodological tools presented by Carol Lee Bacchi, which focuses on discerning what problem or, rather, representation of a problem exists within a specific policy. This study is a post-structuralist discourse analysis. The main focus of the study is on what assumptions and prerequisites the dominating representation of the problem is based upon and how the representation has evolved. The main material of the study consists of public investigations conducted by the Swedish state, governmental propositions and replies as well as other public documents upon which Bacci's methodological tools are applied. Results show that digital preservation is primarily interpreted as a financial problem as the national strategy and its surrounding documents stress the need of cost-efficient solutions. The discourse of cost-efficiency is based upon instrumental political ideals, and results show that there is a specific kind of terminology within the documents which strengthens the dominance of this discourse. The consequence of the dominating representation of the problem as being of a financial kind marginalizes other vital aspects of digital preservation.

Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål. Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej. Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras. Samtidigt som det digitala kulturarvet växer i omfattning riskerar nämligen de digitala föremålen i sig att försvinna, antingen för att de inte bevaras alls eller för att de inte bevaras på ett lämpligt sätt. Ett av problemen är att de medier som materialet idag lagras på är instabila i sig och bevarande kräver därför att föremålen flyttas till andra lagringsmedier efterhand. En annan risk är att digitala föremål i framtiden inte kommer att kunna avläsas eftersom de maskiner eller den programvara som hanterade dem inte längre finns kvar eller går att använda. Det finns alltså ett antal faktorer som de institutioner som samlar in digitalt material bör vara medvetna om, även om de rutiner som museerna redan har för dokumentation och insamling i många fall även kan appliceras på digitala föremål. Utställning av digitalt kulturarv är en fråga i sig eftersom digitala föremål och helt digitala utställningar kräver ett annat tillvägagångssätt än när museet ställer ut fysiska föremål.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag. [1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).

This thesis investigated the possibilities to resume cultivation of an old manor house built of timber and what this would mean from an energy and moisture perspective. The building in this case study is named Sofiedals mansion and was built in 1858 in Valbo 11 kilometers west of Gävle. The structure of the house was documented and used as a starting-point for carrying out calculations focused on energy and moisture aspects. With the help of a number of computer programs and a conducted air tightness test, the buildings energy consumption were calculated and compared with the current building regulations. In addition, the building was analyzed considering energy retrofitting and what it meant for moisture problems. The energy retrofitting consisted of additional insulation, decreasing the buildings permeability through air sealing; window and door replacements. When a building is equipped with natural ventilation it is difficult to know its precise performance and how an energy retrofitting affects it. Therefore a sensitivity-analysis was performed on four different types of ventilation performance and how they affected the buildings energy as well as its building components moisture performance. The proposed suggestion for an energy retrofitting was made with a potential buyer in mind. Therefore general problems have been documented to demonstrate other measures to be taken into consideration when cultivating the building. The investigation showed that the buildings energy consumption needs to be reduced by approximately 45% to achieve the goal of Swedens current building regulations. Depending on the presumed ventilation performance, the energy consumption and moisture content in the building components varied. The conducted sensitivity analysis showed that a vapour barrier is required to make the building safe from moisture problems. In order to achieve the building regulations energy demands a specific energy consumption of 110kWh/m 2 each year was required. Currently the building does not meet these requirements and needs to undergo an extensive retrofitting. / Detta examensarbete undersökte möjligheterna kring att återuppta brukandet av en äldre herrgårdsbyggnad uppbyggd av timmer och vad detta skulle innebära ur ett energi- samt fuktperspektiv. Byggnaden som undersöktes heter Sofiedals herrgård och är uppförd år 1858 i Valbo 11 kilometer väst om Gävle. Husets uppbyggnad dokumenterades och användes som utgångspunkt för att kunna genomföra beräkningar inriktade på energi och fuktaspekter. Med hjälp av ett antal datorprogram och en tillhörande lufttäthetsprovning kunde husets nuvarande energianvändning beräknas och jämföras med dagens gällande byggregler. Därutöver undersöktes hur byggnaden påverkades ur energi- och fuktsynpunkt genom en energieffektivisering i form av tilläggsisolering, lufttätning, fönster- och dörrbyten. Eftersom det är svårt att kontrollera självdragsventilationens exakta prestanda har en luftflödesanalys gjorts beträffande fyra olika luftomsättningars påverkan av fukt och energiförhållanden för byggnaden. Åtgärdsförslag gällande en energieffektivisering projekterades med en potentiell köpare som bakgrund. Därför har även allmänna problem dokumenterats för att påvisa andra åtgärder som behöver vidtas. Undersökningen visade att byggnadens energianvändning behövde sänkas med ungefär 45 % för att uppnå Boverkets krav. Beroende på vilken ventilationsomsättning som antogs varierade både energianvändningen samt den relativa ånghalten i konstruktionen. En utförd luftflödesanalys visade att vid monterad ångspärr kommer konstruktionen vara fuktsäker. För att uppnå Boverkets energikrav krävs en specifik energianvändning på 110kWh/m 2·år. I dagsläget uppnår byggnaden inte kraven. Eftersom byggnaden beräknades till nästan 200 kWh/ m2∙år måste den genomgå omfattande renoveringsåtgärder.

Municipalities in Sweden handle and create data which includes GIS/CAD in the form of blueprint and geographic information systems, so-called spatial data. As data is received and established within a municipality, the Data Archiving Act enforces the archival of this information. GIS/CAD files are created in different computer programs and stored according to file format. The Data Archiving act requires data to be available throughout time, which in turn requires both an archivist and technical systems within the archive. Within the industry there are until now no clear guidelines and standards for spatial data. The lack of standardization and the use of proprietary formats is a key issue. The purpose of this research is to find out how municipalities in Sweden handle inbound and spatial data within the municipality. Furthermore, this research aims at finding out how spatial data is preserved in municipalities in Sweden and to reveal any reported problems with the management of spatial data. This research is a case study derived from a survey sent to Sweden's 290 municipalities. These entities are divided into two groups of KLM municipalities (municipal with a land surveyors office) and other townships. The study is limited to investigating only municipalities' work on handling GIS / CAD data. The survey was designed according to the question of open and closed questions, which gave the opportunity to present the results in statistical data, but also to return quotes and to present unique answers from individual municipalities. Thus, the data on which the study results are based are both quantitative and qualitative responses. To interpret the results of this study, the Life-cycle and Records Continuum Model will be employed. The result indicates that municipalities handle spatial data. The results show that there are municipalities that have a functioning strategy for a long term preservation of spatial data. But there are also municipalities experiencing problems in handling spatial data for a long term preservation. / Till kommuner i Sverige inkommer och upprättas handlingar som innefattar GIS/CAD i form av planritningar och geografiska informationssystem, så kalla spatial data. I och med att data inkommer/upprättas till/inom en kommun lyder det under arkivlagen och blir därmed en allmän handling som ska arkiveras. GIS/CAD skapas i olika dataprogram och lagras i olika filformat beroende på vilken programvara som använts vid upprättandet av filen. Vid arkivering av data ställs krav på att datan ska vara tillgängligt över tid vilket i sin tur ställer krav på arkivbildaren och de tekniska systemen inom arkivet. Inom branschen saknas det fram tills nu tydliga riktlinjer och standarder för spatial data. Bristen på standardisering och användningen av proprietära format är ett centralt problem. Syftet med arbetet är att ta reda på hur kommuner i Sverige hanterar inkommande och inom kommunen upprättade spatial data. Vidare syftar arbetet till att ta reda på hur spatial data bevaras inom kommuner i Sverige och om kommuner upplever några problem med hantering av spatial data.  Arbetet är en fallstudie där en enkät skickats ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Kommunerna delades upp i två grupper, KLM-Kommuner (kommunal lantmäterimyndighet) och övriga kommuner. Studien är avgränsad till att enbart undersöka kommuners arbete med hantering av GIS/CAD data. Enkätundersökningen var utformad enligt frågeställningen med öppna och stängda frågor vilket gav möjligheten att presentera resultatet i statistisk data men även återge citat och presentera unika svar från enskilda kommuner. Datat som ligger till grund för studiens resultat är således både kvantitativ och kvalitativ. Det teoretiska ramverket som används för att tolka resultatet är Life cycle- och Records continuum modellen. Resultatet tyder på att kommuner i stor utsträckning hanterar spatial data. Resultatet påvisar att det finns kommuner som har en fungerande strategi för långtidsbevarande av spatial data men att det också finns kommuner som upplever problem vid hanteringen spatial data och dess bevarande.

Bakgrund: Medvetenhet om klimatförändringars påverkan som växt i takt med turismens ökade omfattning har utvecklat ett behov för hållbart resande och en ökad förståelse hos människor om mänskliga aktiviteters negativa miljöpåverkan. Som en utveckling av denna medvetenhet om klimatförändringars påverkan till miljöhot och förlust av biologisk mångfald har djurparker som turistattraktioner fått en allt mer betydelsefull roll. Djurparker, med sina samlingar av djur, har goda förutsättningar för att bevara biologisk mångfald. Djurparker behöver därför bidra till bevarande och djurparkers syfte anses just omfatta bevarande. Tidigare forskning belyser dock att det krävs mer förståelse för vilka bevarandeuppgifter djurparker tar sig an och bidrar med. Syfte och problemformulering: Studiens syfte är att utreda svenska djurparkers bevarandearbete för biologisk mångfald, och besvaras av frågan: På vilka sätt arbetar svenska djurparker med bevarande av biologisk mångfald? Metod: Studien har genomförts utifrån en deduktiv ansats där tidigare forskning har utgjort en grund för studiens forskningsområde. Teoretiska aspekter har testats gentemot studiens empiriska material. Data har samlats in genom telefonintervjuer som genomförts med 19 stycken djurparker belägna i Sverige. Slutsats: Svenska djurparker arbetar med olika bevarandeaktiviteter och i olika stor omfattande grad för att bidra till biologisk mångfald. I samtliga svenska djurparker är djuruppfödning samt information och utbildning de främsta bevarandeuppgifterna. I många djurparker förekommer även arbete med att stödja bevarande in situ, samt att bedriva eller möjliggöra forskningsstudier. Som en förutsättning för bevarandearbetet är turism en betydelsefull faktor eftersom turism bidrar till ekonomiskt stöd och finansiering. Likväl bidrar turism till att besökare kommer till djurparker, vilket är en förutsättning för att djurparker ska kunna sprida information och kunskap som anses vara det mest värdefulla arbetet för att bidra till bevarande av biologisk mångfald.

För att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från rivning används PBL 9 kap. 34 § 2 om byggnaden är placerad inom detaljplan eller områdesbestämmelser. Förarbeten till paragrafen är tydliga med att vad som definieras som kulturhistoriskt ska avgöras med hänsyn till lokala överväganden. När en ansökan om rivningslov inkommer till kommunen ska den prövas mot PBL 9 kap. 34 § 2. För att kunna neka rivning ska byggnaden uppfylla rekvisitet kulturhistoriskt värdefull. Det kulturhistoriskt värdefulla kan vara byggnaden i sig eller den helhetsmiljö byggnaden är en del utav. För att styrka det kulturhistoriska värdet används utlåtanden från muséer, kulturinventeringar, privata företag med bebyggelseantikvarisk kompetens och kommunens egna planer. Kommunernas kulturhistoriska planer och program är inte alltid uppdaterade, vilket ställer högre krav på kunskapen om kulturhistoriskt värdefulla byggnader hos kommunernas tjänstepersoner. Studien tyder på att det finns en varierande kunskapsnivå bland tjänstepersonerna som deltagit i enkätundersökningen, i vissa fall förekommer feltolkningar av lagen. Det går inte att härleda kunskapsnivån till varken utbildning eller erfarenhet inom yrket. När tjänstepersonerna brister i kunskapen försvårar det kommunernas förutsättningar att följa lagens intentioner. För bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde är bebyggelseantikvarisk kompetens till stor hjälp. Kommunerna bör uppdatera och utöka inventeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader för att kunna göra kvalificerade avvägningar när det gäller att neka eller bevilja rivningslov. Studien visar på brister när det gäller kommunens information till fastighetsägare om fastighetsägarens rättighet till ersättning vid nekat rivningslov. Det är dessutom ovanligt att kommunerna budgeterar för denna ersättning. Det är svårt att avgöra varför kommunerna brister i informationen till fastighetsägarna och om bristen av budget leder till sämre information. Faktum kvarstår dock, kommunen är skyldig att ersätta fastighetsägaren om skadan av det nekade rivningslovet uppfyller kvalifikationsgränsen betydande skada i förhållande till värdet på berörd del av fastigheten. Lagstiftningen är tydlig, men kunskapen behöver spridas bland Sveriges kommuner för att i större utsträckning möjliggöra bevarandet av kulturhistorsikt värdefulla byggnader. / To protect culturally valuable buildings from demolition Planning and Building Act chapter 9 section 34 p. 2 is used if the building is located within the detailed development plan or area regulations. Preparatory work on the section is clear that what is defined as cultural history must be decided regarding local considerations. When an application for demolition permit is submitted to the municipality, it must be tested against Planning and Building Act chapter 9 section 34 p. 2. To deny demolition, the building must meet the cultural heritage prerequisite. The cultural-historical value may be the building itself or the overall environment the building is part of. To prove the cultural-historical value, statements from museums, cultural inventories, private companies with building antiquarian competence and the municipality's own plans are used. The municipalities' cultural history plans and programs are not always updated, which places higher demand on the knowledge of culturally valuable buildings in the municipal's officials. The study indicates that there is a varying level of knowledge among the officials who participated in the survey, in some cases there are misinterpretations of the law. It is not possible to deduce the level of knowledge neither to education nor experience in the profession. When the officials knowledge is not sufficient municipalities make desitions in conflict with the intentions of the law. The competence of conservation officers is of good help for the building committee in assessing the cultural historical value of a buildning. Municipalities should update and expand the inventory of culturally valuable buildings to be able to make qualified assesments when it comes to denying or granting demolition permits. This study shows deficiencies in the municipality's information to property owners about their rights to compensation in the event of a denied demolition permit. Furthermore, it is unusual for municipalities to budget for this compensation. It is difficult to determine why the municipality's lack in information to property owners and whether the lack of budget leads to deficient information. However, the fact remains, the municipality is obliged to compensate the property owner if the damage of the refused demolition permit meets the qualification, significant damage in relation to the value of the affected part of the property. The legislation is clear, but the knowledge needs to be spread among Sweden's municipalities in order to enable the preservation of culturally valuable buildings.

No description available.

En av de viktigaste uppgifterna för samtida stadsplanering är omvandlingen av 1900-talets industri- och hamnområden. När hamnområden omvandlas från platser för produktion till moderna bostadsområden förändras platsens karaktär och struktur drastiskt. Vad innebär det för hamnområdets kulturarv? Studier har visat att många hamnområden utvecklas efter samma generiska mall oavsett områdets unika geografiska förutsättningar och kvalitéer. Det innebär samtidigt att det finns stora risker att iallafall delar av det kulturella arvet i hamnområden går förlorat. Det här arbetet tar sin utgångspunkt i den postindustriella utveckling i Malmös äldsta hamnområde; Nyhamnen. I slutet av 2019 antog Malmö Stad en fördjupad översiktsplan för Nyhamnen. Det är en ambitiös plan som syftar till att utveckla och utvidga Malmös stadskärna mot vattnet. Genom en dokumentstudie som granskar både kulturhistorisk utredning och den nyligen antagna fördjupade översiktsplanen, undersöker arbetet hur kulturarvet har kartlagts och beaktats i planeringsprocessen. Arbetet inkluderar även en kulturmiljöanalys som syftat till att undersöka hur Nyhamnen kan omvandlas och återskapas med hänsyn till befintlig bebyggelse, identitet och kulturarv. Arbetet grundas på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kulturarv som en process som ständigt omformas och reproduceras genom kulturella och sociala processer och diskursiva praktiker. Utifrån det teoretiska ramverket syftar arbetet till att formulera ett alternativt narrativ till planeringens kulturarvsdiskurs genom att hävda att konstruktionen av kulturarv spelar en avgörande roll för hur historiska spår behandlas i den byggda miljön. Arbetet visar att trots att det i den fördjupade översiktsplanen uttrycks en tydlig ambition att bevara hamnens unika karaktär och identitet finns en risk att iallafall delar av det kulturella arvet i Nyhamnen går förlorat. Den primära slutsatsen för arbetet är att planeringen i Nyhamnen i större utsträckning bör arbeta med dialogprocesser för att identifiera kulturarv och lokala värden samt i högre grad se på kulturarv som någonting föränderligt över tid. Arbetet visar även på betydelsen av att se kulturarv som en del av en stadsstruktur som behöver hanteras i sin helhet samt att en objektorienterad kulturarvsdiskurs som i första hand ser till enskilda objekt, utpekade av experter i offentliga institutioner, riskerar att leda till att en del av kulturarvet planeras bort.