With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis.  The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way.  The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organizations. Together they form the archive's collective memory which can be used as part of establishing group identity and ethnic identity.

The purpose of the study is to exemplify how the didactic model organizing purposes can be used in planning, implementation, and evaluation in order to create a meaningful teaching for students in primary school about the principle of conservation of matter. The study is a didactic design where we made an exemplification inspired by action research as a research approach. The research design consists of two whole and one started teaching cycle. In the first two cycles we have done a didactic design and analysis supported by organizing purposes, while in the third we have done one didactic design. A total of 23 students from year 3 have participated in the implementation of the teaching cycles, of which 12 participants in cycle 1 and 11 participants in cycle 2. To obtain data for the didactic analysis, we have used audio recording as a data collection method. The result exemplifies how organizing purposes supported our planning and evaluation about how we could incorporate mass preservation as a content in primary school in a meaningful way. It provided support for planning relevant purposes for the students that would at the same time lead to a progression towards the overarching goal of learning the principle of conservation. It partly supported us as teachers to focus on and direct the students' attention to what was relevant in relation to the overall goal of mass conservation. A conclusion is that the model was helpful and gave us a way of thinking about the learning objective, the overall purpose, could be achieved by providing support to direct students’ attention. And if the proximate purpose was understandable to the students and if they had goal-in-sight.  The use of a didactic model also gave us a conceptual apparatus to think about how we could create progression in learning and meaningfulness for the students. / Syftet med studien är att exemplifiera hur den didaktiska modellen organiserande syften, kan användas i planering, genomförande och utvärdering av kemiundervisning för att skapa en meningsfull undervisning om principen om materians bevarande i lågstadiet.  Studien är en didaktisk modellering där vi gjort en exemplifiering inspirerad av aktionsforskning som forskningsansats. Forskningsdesignen består av två hela och en påbörjad undervisningscykel. I de två första cyklerna har vi gjort en didaktisk design och analys med stöd av organiserande syften.  I den tredje har vi gjort en design. Totalt 23 elever från årskurs 3 har deltagit i genomförande av undervisningscyklerna, varav 12 deltagare i cykel 1 och 11 deltagare i cykel 2. För att få dataunderlag för den didaktiska analysen har vi använt ljudupptagning som datainsamlingsmetod.  I resultatet exemplifieras hur organiserande syften gav oss stöd för att tänka kring hur vi kunde ta in massans bevarande som ett innehåll i lågstadiet på ett meningsfullt sätt. Den gav dels stöd för att planera förståeliga syften för eleverna som samtidigt skulle leda till en progression mot det överordnade syftet att lära sig principen om materians bevarande. Den gav stöd för oss som lärare att fokusera på och rikta elevernas uppmärksamhet mot det i aktiviteterna som var relevant i relation till det övergripande målet om materians bevarande. En slutsats är att modellen var hjälpsam för oss som lärare för att tänka kring hur lärandemålet, det övergripande syftet, kunde uppnås genom att ge stöd för att rikta vår uppmärksamhet. Modellen var även hjälpsam kring om det närliggande syftet var begripligt för eleverna och om de hade mål-i-sikte.  Användandet av en didaktisk modell gav oss också en begreppsapparat för att tänka kring hur vi kunde skapa progression i lärandet.

Introduction: Approximately 10 000 people suffer each year from out-of-hospital cardiac arrest in Sweden. At the turn of the millennia the survival rate for out-of-hospital cardiac arrest was circa three precent and in 2022 the survival rate had increased to around eleven percent. Survivors face cognitive, psychological, and motor problems post arrest which impacts their health-related quality of life (HRQoL) – ie. their perception of their own social and physical environment and health. The research regarding HRQoL following cardiac arrest is limited. With increasing survival rates comes an increasing need for extensive research mapping the HRQoL of cardiac arrest survivors. Aim: The aim of this study was to investigate patients’ perceived health-related quality of life after surviving cardiac arrest.   Method: This study was conducted as a quantitative general literature review with an inductive content analysis. This study used articles that included the SF-36 instrument to measure the HRQoL in cardiac arrest survivors. Main- and subcategories were created based on the data extracted from the included articles. Result: Cardiac arrest patients generally experience their health-related quality of life as worse compared to the general population. Physical, psychological and social factors were identified as the main components whose effect on HRQoL was found to be the greatest. Conclusion: Cardiac arrest survivors experience a reduced HRQoL compared to the general population. The HRQoL is affected in both the psychological and physical dimensions with long term consequences. These results create a foundation for the nurse in the work to improve the HRQoL for the patient.

This thesis project revolves around the last days of an abandoned building in decay, facing demolition. It is situated in Värtahamnen, a harbor area in Stockholm. The area is the subject of a major urban planning project in the upcoming decade. In my project my aim is to contemplate this condition of of a building and how to approach and use the ephemerality of architecture and design in the creative process. By extracting different material behaviors caused by decay and exploring them experimentally, a diverse “buffet” of design concepts and methods are presented. The project also orbits around the subject of preservation, a topic commonly debated during interventions in the built heritage. Instead of taking a stand for or against the demolition of the building, the field of experimental preservation is used as a theoretical and methodological background in the design process, as a way to expand the scope on how to navigate and work artistically with preservation. In conclusion, this project tries to revise our perspective on the concept of decay as something destructive and instead suggest the creative potential in understanding it. It also contributes with reflections and speculations on how we can find new creative strategies for taking the whole lifespan of a design project into account already from the beginning.

I och med att det finns en möjlighet till otillåten gallring, och därmed risk för allmänhetens bristande insyn i svenska statliga myndigheters verksamhet, var syftet med denna uppsats att se i vilken utsträckning en handläggare har praktisk makt över bevarande och gallring hos svenska statliga myndigheter. Vidare var uppsatsens syfte att redovisa vilka faktorer i myndigheternas egen verksamhet som bidrog till utfallet av hur handläggare hanterade bevarande och gallring.   Som metod har intervjuer gjorts med arkivarier och handläggare på två olika svenska statliga myndigheter för att se om myndigheternas verksamheter påverkade hur handläggare valde att bevara eller gallra handlingar som de hanterade. I undersökningen deltog en mindre myndighet och en större myndighet med syftet att undersöka om olika verksamheter kunde påverka vem som hade den praktiska makten över bevarande och gallring hos myndigheterna.   Som teorimodell användes verksamhetsteorin och verksamhetssystemet för att systematisera och redovisa resultaten av undersökningarna. Ännu en teorimodell som lyftes fram i uppsatsen var Records Continuum Model som visade på informationens olika dimensioner och vikten av att fånga och organisera handlingar så att det finns en möjlighet att tillgängliggöra dem.   De två fallstudierna visade att det förekom att handlingar inte hanterades efter de regler och rutiner som tagits fram för den ena av myndigheterna. Resultatet visade också att hur verksamheten såg ut hos myndigheten starkt påverkade den praktiska makten som handläggare gavs för att ta ställning till bevarande och gallring av vissa handlingar. Resultatet visade att för en myndighet med många anställda och större informationsflöden har arkivarien svårt att nå ut med information och rutiner på ett bra sätt och handläggare hade mindre tid till att värdera informationen. / There is a suspicion of increased destruction of documents when the Administrative Officer manages the records appraisal in Swedish government authorities, which can lead to a problem regarding the transparency and public access to information. The aim of this thesis was to contribute with knowledge about in which extent an Administrative Officer has the power over practical records appraisal in Swedish government authorities and to find out if the practical power depended on activities within the agencies.   Interviews with Archivists and Administrative Officers at two different Swedish government authorities were conducted in order to see if the activities within the authorities affected how Administrative Officers handled the records appraisal. The study involved a small and a large authority to examine whether different activities could affect the practical power over records appraisal.   The activity theory was used to introduce, present and analyze the survey results. Records Continuum Model is another theory model that was highlighted in the thesis to show the importance of planning the records management even before a record is created.   The result of the case studies showed that there were records not handled according to the rules and policies for one of the studied authorities. It was revealed that Administrative Officers had some practical power over appraisal. The result also showed that the activities within the authorities strongly affected the practical power which Administrative Officers was given. It was shown that, in an authority with a large number of employees and greater flow of information, the Archivist did not reach out with information and routines to the employees. Administrative Officers also had less time to evaluate information when the number of e-mail was a problem.

Fiskars passager genom vattenkraftverk är förenat med hög dödlighet. För att minska vattenkraftens påverkan på fiskbestånd har olika fiskledare utvecklats. I denna laboratoriestudie utvärderades tre typer av icke-fysiska fiskledare och deras effektivitet i att leda odlade smolt av Atlantlax (Salmo salar L.) till en önskad passage. Målet med denna studie var att undersöka om det var möjligt att leda odlade laxsmolt till en önskad passage med hjälp av bubblor, strobeljus eller en kombination av bubblor och strobeljus. Med relativt enkla medel och låg kostnad konstruerades fiskledare som bestod av en perforerad slang driven av en luftkompressor samt en ljusramp med fyra LED-lampor vilka blinkade simultant med 480 bpm. Fem replikat genomfördes för vardera behandling, bubblor, strobeljus och bubblor/strobeljus, samt sex replikat i kontrollen. Under en timmes behandling fick tio laxsmolt, märkta med PIT-tag, passera en av två antenner, varav den ena var utrustad med en fiskledare, under vandring i nedströms riktning i ett strömakvarium. Denna studie visade att fiskledare av samtliga tre metoder ledde smolt till en önskad passage under behandlingens första femton minuter. Vidare visade fiskledaren bestående av bubblor en fortsatt ledande förmåga över hela behandlingsperioden (60 minuter), medan fiskledarna av strobeljus- och bubbel/strobeljus inte visade en sådan effekt. / Passages by fish through hydropower plants are associated with high mortality. In order to reduce the impact of hydropower plants on fish stocks, a variety of fish guiding systems have evolved. In this laboratory study, three types of non-physical fish guiding systems were evaluated by their efficiency in leading cultivated smolt of Atlantic salmon (Salmo salar L.) to a desired passage. This study aimed to answer if it is possible to guide salmon smolt to a desired safe passage by using bubbles, strobe light or a combination of bubbles and strobe light. With relatively simple means and low cost, fish-guides were constructed consisting of a perforated tube driven by an air compressor and a light ramp with four LED lights, which simultaneously flashed at 480 bpm. Five replicates were performed for each treatment; bubbles, strobe light and bubbles / strobe light, as well as six replicates for the controls. During one hour of treatment, ten salmon smolt, marked with PIT tag, could pass one of two antennas, where one had a fish-guide in front of the antenna, while migrating downstream in a stream aquarium. This study showed that fish-guides of all three methods led smolt to a desired passage during the first fifteen minutes of treatment. Furthermore, the bubble method showed a continuous guiding capacity throughout the treatment period (60 minutes), while the strobe light and bubble/strobe light did not show such an effect.

Digital sustainability is a concept that is increasingly used in today's society. There is still some uncertainty about how Swedish public sector should think and relate to the concept and what the meaning really is. The purpose of this study is to investigate how public enterprises can gain a better understanding of digital sustainability and thus create better conditions in their work towards working digitally sustainably. To answer this, a qualitative case study was conducted at the Swedish authority Bolagsverket. The case study was divided into two phases, where the first phase consisted of an analysis of the current situation in order to gain an understanding of how the authority relates to digital sustainability today. This followed the second phase where a focus group interview, observation and document analysis was conducted in order to analyze and together with the theory draw conclusions related to how the business can improve its current way of working regarding digital sustainability. The conclussion clarifies five aspects to describe how a public sector can continue its work and understanding of digital sustainability. For future research as a supplement to this study, it is recommended to investigate more than one public sector in order to create a general picture of digital sustainability in public sector in Sweden. / Digital hållbarhet är ett begrepp som används allt mer i dagens samhälle. Än finns dock en viss osäkerhet kring hur svenska offentliga verksamheter ska tänka och förhålla sig till begreppet och vad dess innebörd verkligen är. I denna studie är syftet att undersöka hur offentliga verksamheter kan få en bättre förståelse för digital hållbarhet och på så sätt skapa bättre förutsättningar i sitt arbete mot att arbeta digitalt hållbart. För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie hos den svenska myndigheten Bolagsverket. Fallstudien delades i två faser där den första fasen bestod av en nulägesanalys för att få en förståelse för hur verksamheten förhåller sig till digital hållbarhet idag. Detta följt av den andra fasen där en fokusgruppintervju, observation och dokumentanalys genomfördes i syfte att analysera och tillsammans med teorin dra slutsatser relaterade till hur verksamheten kan förbättra sitt nuvarande arbetssätt gällande digital hållbarhet. Av slutsatsen tydliggörs fem aspekter för att beskriva hur en offentlig verksamhet kan fortsätta sitt arbete och förståelse kring digital hållbarhet. Inför framtida forskning som en påbyggnad på denna studie rekommenderas att undersöka mer än en offentlig verksamhet för att skapa en större generell bild av digital hållbarhet inom offentliga verksamheter i Sverige.

This qualitative thesis discusses the process of preservation of the community building Källör. In a case study the political processes around the issue of the preservation of the society building is examined on the basis of the concerned laws (PBL & KML), where the protection of cultural-historical buildings is treated in relation to the case of Källör. The voluntary commitment and its significance for the building, is examined through the community center association of Källörs (bygdegårdsförening societetshuset Källörs) work for the building's preservation and goal to run it as a community center (bygdegård). Finally, it is investigated whether and how the place has been important for the involvment of the association. Nine interviews were conducted for the study, six with members of the association and three with professional and responsible persons in the case. Materials in the form of laws, decisions, investigations, brochures and municipal plan overviews were also used for the study. The material was analyzed through the study's theoretical framework; the arm’s length principle (armlängdsprincipen), authority, authenticity, Sense of Place and Genius Loci. The case study shows that the issue of preserving the local cultural heritage is a complex and dynamic process. Those involved can interpret the laws and the cultural-historical value in different ways and the building is not always judged to be objective based on its cultural-historical value. The work of the association has made an impression in the political process and the place has also proven to be important for the associations commitment. The question of the preservation of the local cultural heritage is complex in where laws and collaborations have the potential to be developed, in order to ensure that the local cultural heritage is assessed according to it’s cultural-historical value and thus does not risk being lost. This is a two year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Problemdefinition: problembilden som existerar ur ett arkiv- och informationsvetenskapligt perspektiv är hur värderingen av verksamhetsinformation ska gå till vid en konkurs av ett helägt kommunalt bolag samt vad som händer med handlingsbeståndet i avseende bevarande och gallring. Syfte: uppsatsens huvudsyfte är att skapa ett vägledningsinstrument som ska gå att använda vid riktiga konkurser av helägda kommunala bolag där frågor om handlingsbeståndets värdering, bevarande och gallring förekommer.  Metod: uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som analyseras med en hermeneutisk analysmetod uppdelad efter två frågor där ovan nämnda vägledningsinstrument skapas och testas. Fallstudien analyserar en fiktiv konkurs av det helägda kommunala bostadsbolaget Torsby Bostäder AB. Fråga 1 söker finna svar på vad som juridiskt och praktiskt händer med handlingsbeståndet vid en konkurs i avseende bevarande och gallring. Fråga 2 undersöker genom en modifierad analysmodell de rättsliga, ekonomiska och kulturella värden användare eventuellt söker finna i verksamhetsinformation i form av utvalda handlingstyper hos analysobjektet genom att utgå ifrån Geoffrey Yeos användarperspektiv vilket utgörs av en användartaxonomi och värde- och ändamålsmodell med komplement av temporala värderingsprinciper från Erik Borglund, Lena-Maria Öberg samt Theodore Schellenberg.  Resultat: handlingsbeståndet kommer sannolikt tas över av arkivmyndigheten i Torsby kommun med bibehållen handlingsoffentlighet. Rättsligt och ekonomiskt värde är överlag de vanligast förekommande värdena med kulturellt värde endast som en möjlighet enligt särskilda premisser. Fallstudien förutser dock en värdeförskjutning över tid från rättsliga och ekonomiska värden till kulturella värden. Slutsatser: vägledningsinstrumentet fungerar, det kan svara på uppsatsens två frågor vilket ger hypotesen att instrumentet sannolikt även fungerar för konkurser av andra helägda kommunala bolag bortom endast bostadsbolag. Instrumentet är dock komplext och ytterligare studier behöver utföras. För praktisk tillämpning så krävs en enklare struktur och för hantering så krävs dels arkivariekompetens dels erfarenhet av en bred mängd handlingstyper. Ytterligare forskning bör även utföras inom autenticitet för helt digital verksamhetsinformation.

The purpose of this thesis is to examine the wrongfully convicted person’s possibilities for taking investigative measures in his or her own case, in order to apply for post-conviction relief according to 58:2 p.4 of the Swedish Code of Judicial Procedure (SCJP), with a particular focus on preservation of evidence and post-conviction DNA testing. Since the legal requirements for reconsidering the preliminary investigation according to 58:6a SCJP are set high, the convicted is, with very few exceptions, left alone to make his or her own attempt at reinvestigating the case, but without legal right to get access to all the evidential items in the case. This is a huge problem when the convicted would need to let such items get reanalyzed by forensic or scientific experts, in order to exculpate him- or herself, for instance by using the newest DNA technology, which was not available during the preliminary investigation. Hence, there is a great interest in preserving evidence, and in particular “traces” (spår), after the verdict has become legally binding. In this thesis, I argue that evidence, such as “traces”, should be preserved not only in the interest for clearing unsolved crimes in the future, but also for the possibility of a future petition of post-conviction relief - at least if the crime committed was a serious crime. According to my study, it is a common belief among the police, that preservation of evidence called “traces” is unregulated. I argue that The Archives Act, which regulates the general duty of state agencies to preserve official documents, is applicable also regarding these “traces”. Consequently, I propose that all of these types of evidence should be preserved by the agencies. Alternatively, the convicted should be notified by the appropriate agency that the evidence is going to be destroyed and grant him or her a right to request further preservation within a certain time. Moreover, I conclude that there should be a possibility for the convicted to require post-conviction DNA testing in Sweden as exemplified on the federal level in the US, as well as that the legal requirements for reconsidering the preliminary investigation in 58:6a SCJP should be more lenient. Another solution would be to make it possible for the court, according to 58:6b SCJP, to decide upon that the prosecutor should take investigative measures when it can be assumed that it would lead to the reconsideration of the preliminary investigation. If the proposed legislative changes are not taken, at least it should be possible for the prosecutor to take investigative measures, such as initiating the DNA testing, by using the opportunity to partwise reconsideration of the preliminary investigation. / Syftet med denna uppsats är att utreda den oskyldigt dömdes utredningsmöjligheter för att ansöka om resning enligt 58:2 p.4 Rättegångsbalken (RB), med särskilt fokus på bevarande av bevismaterial och begäran om DNA-testning efter lagakraftvunnen dom. Eftersom kravet på förundersökningens återupptagande enligt 58:6a RB ställs högt, är den dömde, med mycket få undantag, lämnad åt att själv vidta utredningsåtgärder, men utan laglig rätt att få tillgång till allt bevismaterial i fallet. Detta är ett stort problem då den dömde skulle behöva få till stånd nya forensiska eller kriminaltekniska analyser på materialet, i syfte att rentvå hen från skuld, genom att exempelvis använda den nyaste DNA-tekniken, som inte fanns tillgänglig vid den ursprungliga förundersökningen. Därför finns det ett starkt intresse av att bevismaterial, främst spår, bevaras efter domen har vunnit laga kraft.  I denna uppsats argumenterar jag för att bevismaterial, såsom spår, inte endast bör bevaras med hänsyn till intresset av att klara upp kalla fall, utan även beträffande möjligheten till framtida ansökan om resning - åtminstone om det brott som begicks var ett allvarligt sådant. Enligt min studie är det en vanlig uppfattning bland polisen att bevarandet av bevismaterial, såsom spår, är oreglerat. Jag argumenterar för att arkivlagen, som reglerar den allmänna skyldigheten för statliga myndigheter att bevara allmänna handlingar, även är tillämplig lag avseende spår. Följaktligen föreslår jag att myndigheter bör bevara alla dessa typer av material. Alternativt borde den dömde underrättas av lämplig myndighet att bevismaterialen ska hävas, och ge hen rätt att begära, inom viss tid, att bevismaterialen ska fortsätta att bevaras. Dessutom konstaterar jag att det bör införas en möjlighet för den dömde att begära ny DNA-testning efter lagakraftvunnen dom i Sverige, likt regleringen på federal nivå i USA, samt att kravet på förundersökningens återupptagande enligt 58:6a RB bör sänkas. En annan lösning skulle vara att göra det möjligt för domstolen i enlighet med 58:6b RB att förelägga åklagaren att vidta viss utredningsåtgärd när det kan antas leda till förundersökningens återupptagande. Om inte dessa förändringar sker bör åklagaren åtminstone ha möjlighet att vidta utredningsåtgärder, som att t.ex. initiera ny DNA-testning, genom att utnyttja möjligheten att delvis återuppta förundersökningen.