Problemformulering och syfte: Medias könsrepresentation har under åren visat sig vara ojämn, både i könens förekomst och i de stereotypiska skildringarna. Under 1970-talet var kvinnorna underrepresenterade i dagstidningarnas material jämfört med männen. Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt kvinnor och män framställs på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2015. Ur ett genusperspektiv ville vi analysera bilder som publicerats under en veckas tid, för att se om det finns skillnader i framställandet av kvinnor och män, samt se hur ofta och var de syns i tidningarna. Vi ville även se om det fanns någon skillnad i hur dagspress och kvällspress framställer kvinnor och män på bild. Metod och urval: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys av bildmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Urvalet av tidningar och bilder är strategiskt gjorda. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade män i både dagspress och kvällspress. Kvinnor representeras mest i kultur- och nöjesdelarna, medan männen representeras mest i sporten. Det finns fortfarande skillnader i hur kvinnor och män framställs på bild, men resultatet visar att det har blivit lite jämnare.

<p>Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten. Att det inte finns konsensus kring vad arrangerade bilder är och när de är okej bevisas av att vissa arrangerade bilder vinner pris medan andra leder till fotografens avskedande.</p><p>Därför handlar den här undersökningen om sex svenska pressfotografers åsikter och tankar kring arrangerade bilder. Vi har genomfört djupintervjuer med sex utvalda svenska pressfotografer utifrån frågeställningarna vad fotografer anser är en arrangerad bild, varför en fotograf väljer att arrangera bilder, i vilka situationer det är accepterat att iscensätta en bild samt om och på vilket sätt det spelar någon roll att en bild är arrangerad är.</p><p>Respondenterna menar att en bild är arrangerad om fotografen påverkat skeendet. Att påverka bilden är ofrånkomligt, men det är inte samma sak som att påverka omgivningen som fotograferas. För att bilden ska räknas som arrangerad krävs att den i någon mån är regisserad, var gränsen går för <em>hur </em>regisserad den kan vara är mycket individuellt.</p><p>En arrangerad bild kan bara vara trovärdig om man är helt öppen med att den är arrangerad, menar de intervjuade fotograferna. Trovärdigheten är mycket beroende av sammanhanget, och i exempelvis nyhetssammanhang är arrangerade bilder oacceptabelt.</p><p>Anledningarna till att fotografer arrangerar är många. Den främsta är tidspress, men även press från arbetsgivaren och estetiska faktorer bidrar. En nackdel med att arrangera en bild är att den kan förlora sin känsla. Men om det är okej eller inte att arrangera är något som måste avgöras från situation till situation, tycker respondenterna. Nyheter bör i stort sett aldrig arrangeras, i känsliga lägen är det också bäst att låta bli. Men det viktiga i alla situationer är att inte använda bilder för att lura läsaren</p>

Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten. Att det inte finns konsensus kring vad arrangerade bilder är och när de är okej bevisas av att vissa arrangerade bilder vinner pris medan andra leder till fotografens avskedande. Därför handlar den här undersökningen om sex svenska pressfotografers åsikter och tankar kring arrangerade bilder. Vi har genomfört djupintervjuer med sex utvalda svenska pressfotografer utifrån frågeställningarna vad fotografer anser är en arrangerad bild, varför en fotograf väljer att arrangera bilder, i vilka situationer det är accepterat att iscensätta en bild samt om och på vilket sätt det spelar någon roll att en bild är arrangerad är. Respondenterna menar att en bild är arrangerad om fotografen påverkat skeendet. Att påverka bilden är ofrånkomligt, men det är inte samma sak som att påverka omgivningen som fotograferas. För att bilden ska räknas som arrangerad krävs att den i någon mån är regisserad, var gränsen går för hur regisserad den kan vara är mycket individuellt. En arrangerad bild kan bara vara trovärdig om man är helt öppen med att den är arrangerad, menar de intervjuade fotograferna. Trovärdigheten är mycket beroende av sammanhanget, och i exempelvis nyhetssammanhang är arrangerade bilder oacceptabelt. Anledningarna till att fotografer arrangerar är många. Den främsta är tidspress, men även press från arbetsgivaren och estetiska faktorer bidrar. En nackdel med att arrangera en bild är att den kan förlora sin känsla. Men om det är okej eller inte att arrangera är något som måste avgöras från situation till situation, tycker respondenterna. Nyheter bör i stort sett aldrig arrangeras, i känsliga lägen är det också bäst att låta bli. Men det viktiga i alla situationer är att inte använda bilder för att lura läsaren

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.

I denna uppsats görs en bildanalys av vinnarbilderna i den svenska pressfototävlingen Årets Bild i kategorierna Nyhetsbild Utland och Nyhetsbild Sverige åren 2006-2015. Syftet med studien är att undersöka skillnaderna i de två valda kategorierna och att se om teorierna om lidande som porträtteras stämmer överens med våra resultat eller ej. Genom en analys av vinnarbilderna i de två kategorierna vill vi visa på eventuella strukturer i prisbelönta nyhetsbilder samt lägga en grund för framtida och mer ingående forskning av vinnande nyhetsbilder i svenska pressfototävlingar. Studien är en kvantitativ undersökning där vi använt oss av bildanalyser av de 54 bilder som vunnit i nyhetsbildskategorierna mellan 2006-2015. Vi har använt oss av retorisk och semiotisk bildanalys. Resultatet vi fått visar att vinnarbilderna i kategorierna huvudsakligen visar ett begränsat antal teman; naturkatastrofer, fattigdom och sociala problem samt krig och konflikt. Majoriteten av bilderna är negativt laddade och föreställer människor som visar negativa känslor. Samtliga bilder förutom en som kammade hem pris, innehöll detaljer som gjorde att de stack ut från mängden och som tilltalade oss. Exempel på det är punctum eller symboler som syntes i bilden. Det gjorde att vi drog slutsatsen att det är en av faktorerna som påverkar bildens chans att vinna i tävlingar som Årets Bild.

Ambitionen med denna studie var att undersöka vad som i bildjournalistiska tävlingssammanhang anses vara eftersträvansvärt och därigenom blottlägga normer och ideal inom den bildjournalistiska professionen. Vi har tittat på tävlingar som en i en rad av normgivande mekanismer och de ideal som speglas i denna form. Undersökningen bestod av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen tittade vi på bland annat på vilka teman som gestaltas i vinnarbilder från internationella World Press Photo samt svenska Årets Bild mellan åren 1996–2016. I den kvalitativa delen gjorde vi sedan nedslag i de vanligast förekommande temakategorierna i respektive tävling med en semiotisk bildanalys. Resultaten visade på samma tendenser som tidigare forskning har konstaterat, nämligen att krig var det vanligast förekommande temat i båda tävlingarna. Men en viss skillnad gick också att se, vinnarbilder i World Press Photo representerade ett färre antal teman och det näst största temat var sociala problem, medan Årets Bild hade en större representation och andraplatsen delades av tre teman: brott/terrorism, naturkatastrof/klimathot och framstående personer. Den kvalitativa analysen visade att drabbade barn och sörjande anhöriga var två återkommande innehåll i bilder på temat krig.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

No description available.

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara. Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen. Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning. Mannen framställs också i högre utsträckning isamband med sin yrkesroll, politik och makt medan kvinnan förekommer oftare iämnen som rör skönhet, familj och hälsa. När kvinnan förekommer på bild är hongladare än männen som oftare ser arga, bestämda och allvarliga ut. Studien visar attkvinnan visar upp styrka, självsäkerhet och glädje på bilderna, någonting som gåremot tidigare forskning där kvinnan ofta framställs som offer.