Spelling suggestions: "subject:"planeringsideal""
1 |
Nyckeln till individens frihet : En kvalitativ studie av läroplansdiskurser i två av Europeiska Unionens policydokument om framtidens skola och Lgy 11.Arvidsson, Gustaf January 2017 (has links)
Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka diskurser som är dominerande i EU:s utbildningsvisioner om skolan i två policydokument om framtidens utbildning. Dessa jämförs sedan med den LGY 11 för att se om den svenska läroplanen är influerad av EU:s policydokument. Det vidare syftet är också att undersöka samhällskunskapsämnets plats i de undersökta dokumenten. För att undersöka studiens syfte används en diskursanalys influerad av kvalitativ innehållsanalys där läroplansteoretiska begrepp om bildningsideal bildar ett diskursivt ramverk som sedan appliceras på analysen. Studiens resultat visar att en neoliberal läroplansdiskurs är starkt dominerande i EU:s utbildningsrelaterade policydokument men att en demokratisk diskurs är dominerande i LGY 11. Vidare visade resultatet att samhällskunskapsämnet är starkt närvarande LGY 11 men har tillbakadragen roll i EU:s utbildningsrelaterade policydokument.
|
2 |
En godnattsaga för demokratin? En undersökning av ett läsfrämjande projekt i facklig regi / A bed-time story for democracy? An examination of a pro-reading project under union managementLarsson, Emma January 2009 (has links)
The purpose of this master thesis is to show how a chosen actor in form of the Swedish union organization IF Metall (the Swedish union for metal- and industrial workers) works with pro-reading activities. The project being scrutinized is the Read to me dad-project which aims at fathers who are not used to reading activities within the LO-group (the Swedish Trade Union Confederation). The methods used are interviews and literary studies. The theoretical background of my discussion is based on three education ideals. The neo-humanist ideal emphasizes the personal improvement through literature. This ideal has occasionally taken part in the struggle against what is considered to be poor literature. The second education ideal aimed at educating the citizens of a country in democracy and to safeguard the individual’s role as a member of society. The ideal of self-education stands for the free and voluntary. Here it is important that workers also educate themselves and literature is the foremost mean of education. I also look into the education ideal of conscientiousness which was often focused on sobriety and proper behaviour. It also emphasized the idea of educating oneself in order to strengthen and improve the working-class. In my analysis and final discussion I argue that these ideals can be found in a modern pro-reading project such as Read to me dad, but in a more modern way. I bring up the condition of reading ability and habits with emphasis on men within the LO-group. I discuss the statistics and how those alarming figures triggered new pro-reading projects. I also look into barriers standing in the way of reading and discuss what this project can lead to and what maybe will happen in a nearby future. / Uppsatsnivå: D
|
3 |
En annan värld kan bli möjlig : En studie om ABF:s bildningsideal i det mångkulturella samhället / Another world can be possible : a study about the educational ideal of the ABF within the multicultural societyHeelge Vikmång, Sara January 2012 (has links)
The purpose of this paper is to investigate, analyse and interpret the educational ideals of the ABF (Workers Educational Association) as they are understood by five members within ABF. The paper also examines how the educational ideals are represented in the national guidelines and statues of the ABF. The basic theoretical perspectives are intercultural theory and theories about Bildung and adult liberal education in a multi-cultural pedagogical environment presented by Bernt Gustavsson and Hans Lorentz respectively. The empirical study consists of five semi-structured interviews and a text study of the official documents of the ABF. The data is interpreted with hermeneutic and semiotic tools. Organisational theory focusing on organizational culture has also contributed to the study. The result of the study, when analysed in accordance to the methods, shows mainly four things. Firstly, the educational ideals within the contemporary ABF are the self-educational ideal and the civic educational ideal. Secondly, the analysis of contemporary society identifies social class as the main category of injustice with sex/gender ethnicity, disability, sexuality and age as subcategories. Thirdly, there is a lack of influence for people with a foreign background in the ABF. Fourthly, the ABF can make another world possible if the organisation consciously recruits people with a foreign background, is culturally aware when applying concepts, makes sure that the education emanates from every single participant, fights against stereotypes and builds networks. One of the main conclusions I draw from this study is that popular education within the ABF can promote learning of Intercultural competence but there is an uncertainty about where the organisation will go towards a universalistic or a particularistic direction. There is also a lack of discrepancy between the written policy and the actual practice.
|
4 |
Diskursiva positioneringar till de estetiska ämnenas legitimitet : En studie om hur lärare talar om sina kurser i estetiska ämnen sedan gymnasiereformen 2011Söderberg, Camilla January 2018 (has links)
Studiens syfte handlar om att undersöka hur lärare med specifik ämnesprofil talar om estetiska ämnen sedan gymnasiereformen 2011. I studien medverkade verksamma lärare från tre gymnasieskolor i Mellansverige som erbjuder estetiska programmet med inriktning mot bild. Teoretiskt utgår studien från socialkonstruktivismen och diskursteori som perspektiv. Detta betyder att studien bygger på ett antagande om att språket är konstituerande för oss själva och omvärlden. Studien fokuserar på språket som konstruktion och teorin används som utgångspunkt för att kartlägga de diskursiva mönster som framträder i deltagarnas språk och tal. Metodologiskt bygger studien på tre fokusgruppsintervjuer med ett par lärare i varje fokusgrupp. Resultatet visar två utmärkande diskurser i sättet att tala om estetiska ämnenas legitimitet, med särskilt fokus på bildämnet. Diskursernas åtskillnad visar å ena sidan ett humanistiskt bildningsideal där estetiska ämnen har ett värde i sig, å andra sidan ett instrumentellt utbildningsideal där estetiska ämnen är till nytta för någonting annat. Diskurserna visar att kunskap har betydelse genom självförverkligande och kreativitet och då kontra det resultatinriktade idealet som handlar om att anpassa innehållet till arbetsmarknadens förändrade krav på kunskap relaterat till olika yrkesinriktningar. Lärarnas utmaningar är legitimering av estetiska programmet som högskoleförberedande utbildning då den terapeutiska stämpeln lever kvar i skolans institution både bland huvudmän, lärare, elever och föräldrar. Det har i sin tur skapat legitimeringsproblematik sedan reformen inrättades då estetiska programmet blev ett högskoleförberedande program. Lärarna framhåller allmänbildningen och den kognitiva förmågan att kommunicera och samspela genom praktisk tillämpning som betydelsefull kunskapsutveckling. Detta skapar i sin tur motsättningar mellan Gy11 och läroplanens resultatinriktade måluppfyllelse, kontra lärarnas uppfattningar om estetiska ämnenas värde, funktion och innehåll. Studien ger uttryck för en avsaknad av estetiska inslag som enligt lärarna innan reformen 2011 varit en del av skolans kultur då estetisk verksamhet ingick som gymnasiegemensamt ämne.
|
5 |
Konfucius, läraren och utbildning : En undersökning om bildning och lärarideal i Konfucius idealsystemHedlund, Fredrik January 2021 (has links)
Confucius is often considered a great teacher and the sage of Chinese philosophy for thousands of years. His teachings laid the foundation for an education system that prevailed for almost 2000 years before being outlawed by the revolution in 1905. Confucius himself was adamant about the need for education in the society at large, where he saw the need for the people to return to the golden ages of past kings where the kings ruled with benevolence and with righteousness. But what did Confucius teachings say? What did the students read and study, and what ideals were presented to the students? What were the teacher’s roles and how did the Chinese society look upon them? What was considered valuable knowledge, and how was this argued in the actual works that were studied? These are some of the questions that this essay examines and tries to answer.
|
Page generated in 0.0983 seconds