Introduction: Bipolar disorder is a chronic illness characterized by recurrent manias and depressions. People with bipolar disorder often have contact with primary care and psychiatric care. The treatment of these individuals is essential to ensure they receive the proper care they need. Objective: To describe how people with bipolar disorder experience care and attitude in primary care and psychiatric care. Method: A literature study review containing ten qualitative original studies. The studies were identified through PubMed and CINAHL, and reviewed using SBU's template “assessment of studies with a qualitative method.” These results were analyzed using Friberg's analysis model. Results: Five themes were identified: Information; Support and understanding; Talk and listen; Lack of knowledge among healthcare professionals, and Permissive atmosphere. Patients wanted to take part in different forms of treatment, which nursing staff often did not inform about. Medicine thus became the main method of treatment. The majority of participants wanted psychosocial support in addition to medication. Health care staff who listened and showed empathy as well as understanding were of primary importance. This included both primary and psychiatric care. Conclusion: Wanting to be involved in decision-making was a common patient experience in primary care and psychiatric care. The conservation of the patient's autonomy is important for a person-centered care, but this seemed to be difficult in some cases. Suffering can occur if autonomy and dignity are not respected. / Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som kännetecknas av återkommande manier och depressioner. Personer med bipolär sjukdom har ofta kontakt med primärvård och psykiatrisk vård. Bemötande och omhändertagande av dessa individer är väsentlig för att säkerställa att de får den vård de är i behov av.  Syfte: Att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever omvårdnad och bemötande inom primärvård och psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL, och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultatet analyserades med Fribergs analysmodell.  Resultat: Fem teman identifierades: Information; Stöd och förståelse; Samtal och lyssna; Kunskapsbrist hos vårdpersonal; Tillåtande atmosfär. Patienter ville ta del av olika behandlingsformer, vilket vårdpersonal ofta inte informerade om. Medicin blev sålunda det främsta behandlingssättet. Majoriteten av deltagarna önskade psykosocialt stöd som tillägg utöver läkemedel. Vårdpersonal som lyssnade och visade empati såväl som förståelse var av primär betydelse. Detta innefattade både inom primärvård och psykiatrisk vård.  Slutsats: Att vilja bli delaktig i beslutstaganden var en gemensam patientupplevelse inom primärvård och psykiatrisk vård. Bevarandet av patientens autonomi är viktigt för en personcentrerad vård, men detta tycktes i vissa fall vara svårt. Lidande kan uppstå om autonomi och värdighet inte respekteras.

Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar mer än 1 % av världens befolkning oavsett nationalitet, etniskt ursprung eller socioekonomisk status och representerar en av de främsta orsakerna till ohälsa. Fokus är att stödja personen att genomföra förändringar som bidrar till att främja hälsa. Livserfarenheterna av bipolär sjukdom påverkar människans livsvärld och lidande. För att minska personens lidande vid ohälsa krävs det en utökad kunskap om personens livserfarenheter av sin sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers livserfarenheter av bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med manifest design. Artikelsökning utfördes i PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 12 artiklar vilka analyserades med Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Består av två kategorier; Livet med sjukdomen beskriver erkännandet av att ha sjukdomen och erfarenheterna av läkemedelsbehandling samt beskriver upplevelsen av att sjuksköterskan skapar medvetenhet och stödet. Livet med vardagen beskriver ansvaret över egenvården, känslan av kontroll och hur den uppnås samt erfarenheten av den skrämmande delen att leva med bipolär sjukdom samt hur relationerna kan hjälpa och stjälpa samt hur arbetet och studierna påverkar personen. Diskussion: Att acceptera sjukdomen är en process vilket utlöser känslor, personcentrerad omvårdnad hjälper personen i lidandet och återfår sin känsla av kontroll. Behovet av stöd är relevant till att hantera konsekvenserna av sjukdomen. Sjuksköterskans stödjande förhållningssätt bidrar till alliansen vilket hjälper personen hantera lidandet och hälsan. Slutsats: Bipolära personers utmaningar och behov av stöd i vardagen bör anpassas i omvårdnaden.Nyckelord: Bipolär sjukdom, / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 1–3% av befolkningen i Sverige. Sjukdomens symtom och behandling leder till utmaningar hos personen och det förekommer även brist på samhällelig förståelse, vilket kan försvåra personens hantering av sjukdomen. Sjuksköterskans stöd är essentiellt för att möjliggöra lindrat lidande och främjad hälsa hos personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som lever med bipolär sjukdom. Analysprocessen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod för manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnade i tre huvudkategorier 1) Leva under lidandets skugga, 2) Sociala utmaningar och 3) Hitta tillfredsställelse trots sjukdomens utmaningar, vilka gemensamt resulterade i elva underkategorier. Slutsats: Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom kännetecknades av en förekomst av lidande där skam, svårigheter att acceptera sjukdomen, upplevelser av vanmakt och oro samt tankar om döden förekom. Nyckeln till välbefinnande och hälsa fanns i att acceptera sjukdomen, förstå sjukdomens begränsningar, att vara ärlig om sin sjukdom, få stöd från omgivningen och finna rutiner som hjälper till att upprätthålla den vardagliga balansen. Resultaten är relevanta att ta del av för sjuksköterskan då en inblick i personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom hjälper sjuksköterskan att utveckla sitt stöd gällande att lindra lidande och främja hälsa.

Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar cirka två procent av befolkningen i Sverige. Sjukdomen består av maniska och depressiva episoder, som ofta behandlas med stämningsstabiliserande läkemedel. Sjuksköterskan utgör ofta en betydande del av vården för personer med bipolär sjukdom, vilket förutsätter en kunskap om sjukdomen för att skapa följsamhet till patienten. Den vårdvetenskapliga teorin tidvattenmodellen kan tillämpas för att ytterligare förstå upplevelser av mötet med vården utifrån personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer, i form avsjälvbiografier. Datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhages (2017) metod att analysera narrativer. Resultat: din analys av litteraturen framkommer fem teman; Att förstå sin vård, att vistas i en svår vårdmiljö, att bli skuldbelagd, att bli sedd och att behandlas mot sin sjukdom. Slutsats: Studien visar hur vården i framtiden kan fortsätta utvecklas för att ge så bra vård som möjligt till personer med bipolär sjukdom, exempelvis genom att öka kunskapen kring sjukdomen bland vårdpersonal. Personerna i självbiografierna vittnar om vad som utmärker ett bra möte med vården, men redogör även för sämre upplevelser.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom kan sinnestillståndet skifta mellan upprymt stämningsläge och svår depression. Sjukdomsbilden står i fokus och är grundläggande för att diagnostisera en individ med bipolär sjukdom. Behandling för bipolär sjukdom är framför allt farmakologisk men psykoterapi tillämpas vid behov. Ett gemensamt arbete mellan patient, familjemedlemmar och vårdteamet kan bidra till bättre förutsättningar till återhämtning. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar i resultatet.  Resultat: Vid analys av de sammanställda vetenskapliga artiklarnas resultat framkom det fem teman: att förlora och återta kontrollen, påverkan på interpersonella relationer, påverkan på självbilden/identiteten, upplevelse av stigmatisering och upplevelse av medicinsk behandling. Personer hade svårigheter att kontrollera sina beteenden och humörsvängningarna vid bipolär sjukdom. Kontrollförlusten medförde att de gjorde handlingar som de inte skulle göra när de var symtomfri, vilket skapade känslor av skam och skuld. Sjukdomen påverkade även interpersonella relationer och ledde till förlust av studier, jobb samt identitet. Den maniska episoden kännetecknades av positiva upplevelser, kontrollförlust och pågående pinsamheter. Den depressiva episoden präglades av negativa tankar och känslor. Livsstilsförändringar och olika metoder användes i kombination med medicinering för att hantera sjukdomen. Slutsats: Bipolär sjukdom är en komplex psykisk sjukdom som skapar stort lidande för den drabbade. Symtomen är som berg- och dalbana och oförutsägbar vilket skapar svårigheter att förstå och hantera humörsvängningar. Trots utmaningarna kan sjukdomens omfattning och leva med samt ha ett relativt bra liv med hjälp av olika hanteringsstrategier. / Background: Bipolar disorder is a state of mind the can shift between elevation and severe depression. The disease picture is in focus and is fundamental to diagnosing an individual with bipolar disorder.Treatment for bipolar disorder is primarily pharmacological, but psychotherapy is applied if necessary. Good cooperation between the patient, family members and the care team can help the patient to get better condition for recovery through treatment.  Aim: The aim was to highlight adults' experiences of living with bipolar disorder.  Method: A general literature review was carried out based on ten qualitative articles in the results. Results: An analysis of the results of the compiled scientific articles revealed five themes: losing and regaining control, impact on interpersonal relationships, impact on self-image / identity, experience of stigma and experience of medical treatment. People had difficulty controlling their behaviors and mood swings in bipolar disorder. The loss of control meant that they did actions that they would not do when they were symptom-free, which created feelings of shame and guilt. The disease also affected interpersonal relationships and led to loss of studies, jobs and identity. The manic episode was characterized by positive experiences, loss of control and ongoing embarrassment. The depressive episode was characterized by negative thoughts and feelings. Lifestyle changes and various methods were used in combination with medication to manage the disease. Conclusion: Bipolar disorder is a complex mental illness that creates great suffering for people who have the diagnosis. The symptoms are like a roller coaster and unpredictable, which creates difficulties to understand and manage the mood swings. Despite the challenges, it is possible to limit the extent of the disease and live with it and have a relatively good life with the help of different management strategies.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som medför lidande för individen. Sjukdomen kännetecknas av återkommande maniska och depressiva perioder. Den påverkar individens livsvärld och hens upplevelse av sin hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja dessa patienter. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes och baserades på sex självbiografier som analyserades med innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman. Dessa är: upplevelsen av att leva i becksvart mörker och det klaraste ljus, att uppleva skam, upplevelsen av att förlora kontrollen över sitt liv, att uppleva rädsla samt betydelsen av trygghet och stöd för att minska ensamheten. Diskussion: Personer med bipolär sjukdom upplever både hälsa och ohälsa beroende på vart i sjukdomen de befinner sig. Familjen och samhället har en inverkan på hur individen upplever sin tillvaro. Med stöd från en sjuksköterska kan personerna delvis kontrollera sin sjukdom. Deras verklighet förändras ständigt och stöd från sjuksköterskan är betydelsefullt. Konklusion: Personer med bipolär sjukdom upplever starka känslor som påverkar deras liv. För att personerna ska känna sig sedda och bekräftade måste sjuksköterskan visa öppenhet inför individens unika livsvärld. / Background: Bipolar disorder is a chronic disease that entails suffering for the individual. The disease characterized by recurrent manic and depressive episodes. It affects the individual's lifeworld and his or her's health experience. The nurse has a significant role to support these patients. Aim: The aim is to describe patients' experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used and was based on six autobiographies analyzed with meaning analysis. Results: The results showed five themes. These are: the experience of living in the pitch-black darkness and the clearest light, the experience of shame, the experience of losing control of their life, the experience of fear and the sense of safty and support to reduce loneliness. Discussion: People with bipolar disorder experience both health and illness, depending on their current state of disease. The family and society have an impact on how the individual experience their existence. With support from a nurse the person can achieve control of the disease. Their reality is constantly changing and support from a nurse is important. Conclusion: People with bipolar disorder experience strong emotions that affect their lives. For people to feel seen and recognized the nurse must show candidness to the individual's unique lifeworld.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk, komplex psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder med mani och depression. Sjukdomen påverkar hela den drabbades liv och även dess familj och närstående. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter på alla olika vårdinrättningar och det är betydelsefullt att ha kunskap om sjukdomen för att kunna ge god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Två databaser användes vid sökningen av artiklar och tolv artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och sammanställdes av båda författarna. Huvudresultat: Erfarenheterna av att leva med bipolär sjukdom beskrevs av många som en lång väg till diagnos, att acceptera sjukdomen, svårigheter i att bilda en uppfattning av den egna självbilden, sjukdomens påverkan på relationer till andra, känsla av stigmatisering från både den drabbade själv och omgivningen, hantering av det dagliga livet samt sjuksköterskans betydelse för välmående och hantering av sjukdomen. Artiklarna som resultatet grundar sig på hade intervjuer, terapisessioner och enkät som datainsamlingsmetod. Slutsats: Att få diagnosen bipolär sjukdom erfors av patienter som en stor och bestående livsförändring både för den drabbade och dess närstående. Sjukdomen gav svårigheter i det dagliga livet, till exempel att behålla relationer till andra, bibehålla ett jobb och de erfor stigmatisering utav omgivningen. Som sjuksköterska kan kunskap och förståelse för sjukdomen leda till bättre omvårdnad. / Background: Bipolar disorder is a chronic, complex mental illness characterized by periods of mania and depression. The symptoms have an impact on the entire lives of the affected, and even to their families and relatives. As a nurse, you might meet these patients at all the different health facilities, and it is very important to have knowledge about the disorder to provide good care. Purpose: The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with bipolar disorder and to describe the included articles´ data collection methods. Method: This literature study has a descriptive design. Two databases were used during the search of articles and twelve articles were selected. The articles were reviewed and compiled by both authors. Main results: The experiences of living with bipolar disorder were many; such as a long way to getting the diagnosis and to accept the disorder, difficulties in forming an idea of one´s own self-image, the effect the disorder has on the relationship with others, the sense of stigma from both the person with the disorder and from the environment, dealing with daily life, as well as the nurse´s importance to the patients well-being and management of the disorder. Conclusion: To be diagnosed with bipolar disorder experienced by patients as a great and permanent change of life for both the patients and their relatives. The disorder resulted in difficulties in daily life, such as maintaining relationships with others, maintain a job and they experienced stigma out of the surroundings. As a nurse, knowledge and understanding of the disorder can lead to a better care.

Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. / Bipolar disorder is a disorder who makes the victim oscillate between manic and depressive episodes. The perceived disease affects not only the afflicted but also the family members and relatives of the affected’s life. Efforts to help the affected families is important for the nurse, for a well-functioning support from health care can ease the health of those involved drastically. The aim of the study was to highlight what it means to live in a family where a parent is suffering from bipolar disorder. A literature review was conducted and the results are based on eleven scientific articles. After the articles had been analyzed three categories emerged: risks, burdens and support. The results showed that in many ways, help is needed from health care to families where an adult suffering from bipolar disorder for them to be able to get a functioning daily life. There were many risks and the related was carrying multiple burdens. By supporting the families with counseling, information and relief they made daily life bearable.

Titel: Anhörigas erfarenheter av att leva med en person med bipolär sjukdom. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som ungefär 60 miljoner människor världen över drabbas av. I Sverige uppges 1-2 procent av befolkningen någon gång under livet drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen medför många komplicerade beteenden och gör livssituationen för de anhöriga komplex. Syfte: Syftet med litteraturstudien var beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med en person som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades och sammanställdes för att sedan bli litteraturstudiens resultat. Artikelsökningen gjordes i databaserna; CINAHL, PubMed, Scopus och PsycINFO. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier; anhörigas känslor och tankar kring de drabbade och till sjukdomens yttringar, förändringar i dagligt liv, svårigheter att få stöd från omgivningen och syn på framtiden samt tillhörande underkategorier. Konklusion: Erfarenheterna av att leva med en person med bipolär sjukdom är många och varierande. Brist på stöd, information och förståelse från sjukvården är återkommande i litteraturstudien. Callista Roys adaptionsteori har använts i diskussionen. / Title: Relatives’ experiences of living with a person with bipolar disorder. Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects about 60 million people worldwide. In Sweden, 1-2 percent of the population are reported at some point during life to suffer from bipolar disorder. The disease causes many complicated behaviors and makes the life situation of the relative’s complex. Aim: The aim of this study is to describe the close relative’s experiences of living with a person that is diagnosed with bipolar disorder. Method: A literature study was conducted with eight scientific articles with a qualitative approach. These were analyzed and compiled to be the result of the literature study. The article search was made in these databases; CINAHL, PubMed, Scopus and PsycINFO. Result: The result was compiled in four categories; relative’s feelings and thoughts about the affected and the expressions of the disease, changes in everyday life, difficulties to get support from the society and visions of the future and associated subcategories. Conclusion: The experience of being a close relative to a person with bipolar disorder are many and varying. A lack of support, information and understanding from health care is recurrent in the literature study. Callista Roy’s adaption theory has been used in the discussion.

To suffer from bipolar disorder can cause significant distress. Bipolar disorder causes severe shifts in mood. The person can, apart from having a normal mood, experience depressive episodes or a highly elevated mood – hypomania or mania. Psychoeducation as a complement to medicine treatment can help persons manage their disorder and reduce severe changes in mood. Little is known about psychoeducation programs in the country as a whole. Knowledge about these programs can be useful for evaluation and can contribute to valuable insights. The aim of this study was to survey the setup and content of psychoeducation programs for people with bipolar disorder in outpatient care in the country. To accomplish this a cross-sectional study was made through a web-based questionnaire sent to staff involved in outpatient psychoeducation. The Swedish National Quality Register for Bipolar Disorder – BipoläR contributed with contact information to the outpatient clinics. All 234 clinics involved were linked to BipoläR, 56 answers were returned resulting in the following information: Most of the psychoeducation programs were group-based. The major part used programs designed by themselves. Nurses were the most frequently staff involved. The mean amount of time for education delivery was 12 hours. The psychoeducation content was rich in important aspects related to the disorder. The programs were delivered through lectures and discussion. The conclusion of this study was the emphasis on group-based programs developed at the clinics, the quality content of programs and the possible need for more evidence-based programs. / Bipolär sjukdom kan vara svår att leva med då den medför stora variationer i personens sinnesstämning. Ett sätt att underlätta kan vara medverkan i patientutbildningsprogram som tillägg till medicinsk behandling. Detta kan bidra till ökad förståelse för sjukdomen och dess individuella uttryck och därmed göra den mer hanterbar. På flera öppenvårdsmottagningar för personer med bipolär sjukdom runt om i Sverige bedrivs patientutbildning. Någon sammanhållen beskrivning av utbildningarna finns inte. I samråd med personal hos Nationellt kvalitetsregister för personer med bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) bedömdes dessa utbildningar vara intressanta att undersöka. Forskning har påvisat att patientutbildningsprogram har positiva effekter för att motverka depression, hypomani och mani vid bipolär sjukdom. Programmen kan se olika ut men utbildning i grupp verkar generellt ge bättre utfall än individuell utbildning. Det är oklart hur utbildningarna i landet ser ut och vi har därför valt att i denna studie kartlägga upplägg och innehåll i dessa utbildningar. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ansvarar bland annat för att stödja patienter och deras anhöriga till lärande och beslutsfattande genom undervisning. Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom ligger inom psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och sjuksköterskan kan vara en lämplig förmedlare av sådan utbildning. En kartläggning av patientutbildningsprogrammen kan utgöra grund för utvärdering och därmed bidra till utveckling av det psykiatriska vårdandet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga upplägg och innehåll i patientutbildningar för personer med bipolär sjukdom inom den psykiatriska öppenvården runt om i landet. Detta gjordes via en webbenkätundersökning riktad till personal involverade i patientutbildning på öppenvårdsmottagningar anslutna till BipoläR. Resultatet visade att de flesta utbildningar var grupputbildningar. Största delen av mottagningarna använde sig av egenutformade utbildningsprogram. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast gav patientutbildning, följt av läkare och psykologer. Utbildningarna hade ett medelvärde på 12 timmars utbildningstid. Erfarenhetsutbytet i utbildningarna sågs som ett värdefullt inslag. Studiens slutsatser var att enkätsvaren tyder på att det i landet fanns en övervikt av gruppbaserade utbildningsprogram för personer med bipolär sjukdom. De flesta mottagningar utformade sina egna program. Utbildningarna var innehållsmässigt rika på viktiga ämnen relaterade till olika aspekter av bipolär sjukdom. De verkade i genomsnitt även vara tidsmässigt tillräckligt långa för att kunna förmedla sitt innehåll. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast var involverad i patientutbildningarna och kunde därmed ge ett betydande bidrag i dessa. Det kan vara värdefullt med en tydligare evidensbas i utbildningarna.