Background: Bipolar disorder is a demanding illness to live with. Triggers are a mixture of heredity and environment. The disease is divided into two types, 1 and 2. Type 1 is characterized by episodes of depression and mania and type 2 of hypomania and depression. The disease is treated pharmacologically but also with therapy. Previous research done on women's experiences of living with bipolar disorder shows that they found it difficult to maintain relationships. Purpose: To illuminate the experience of living with bipolar disorder from a women's perspective. Method: A qualitative literature study based on five autobiographies with Swedish authors. Result: The result consists of five main categories with a total of eleven sub-categories. The result is based on the main categories: Being Different, Difficulty with Relationships, The Black Hole: Depression, Mania and Hypomania - can handle everything and a bit about Medicines - a rescue but at the same time a curse. The experience of feeling different compared to other people was found in all of these women. One of the biggest losses for women was often that they could not work to the extent they wanted. Reducing stress in one's life proved to be an important factor in not falling into a mood change. Anxiety turned out to be one of the things that women had the most difficulty coping with everyday life and also living with because of the physical pain it caused them. The experience of having to be medicated for the rest of their lives caused great grief at the same time as it is a necessity to function as a person. Conclusion: Being a woman living with bipolar disorder is demanding and easily becomes a burden unless the right help is obtained. Women with bipolar disorder need to be heard and met with respect for not feeling different. More research is needed in this area in order to, as a general nurse, have enough knowledge to support these women. / Bakgrund: Bipolär sjukdom är en krävande sjukdom att leva med. Utlösande faktorer är en blandning av ärftlighet och miljö. Sjukdomen delas in i två typer, 1 och 2. Typ 1 kännetecknas av episoder av depressioner och mani och typ 2 av hypomanier och depression.  Sjukdomen behandlas farmakologiskt men också med terapi. Tidigare forskning som gjorts om kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom visar att de upplevde det svårt att bibehålla relationer. Syfte: Belysa upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom utifrån kvinnors perspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturstudie gjord utifrån fem självbiografier med svenska författare.  Resultat: Resultatet består av fem huvudkategorier med sammanlagt elva underkategorier. Resultatet bygger på huvudkategorierna: Att vara annorlunda, Svårigheter med relationer, Det svarta hålet: depressionen, Mani och Hypomani – klarar allt och lite till Mediciner – en räddning men samtidigt en förbannelse. Upplevelsen av att känna sig annorlunda i jämförelse med andra människor fanns hos samtliga av dessa kvinnor. En av de största förlusterna för kvinnorna var ofta att de inte kunde arbeta i den uträckning som de ville. Att reducera stress i sitt liv visade sig vara en viktig faktor för att inte falla in i en stämningsförändring. Ångest visade sig var en av de saker som kvinnorna hade svårast att hantera i vardagen och även leva med på grund av de fysiska smärtor den förorsakade dem. Upplevelsen av att behöva medicineras resten av sitt liv innebar stor sorg samtidigt som det är en nödvändighet för att fungera som person. Slutsats: Att som kvinna leva med bipolär sjukdom är krävande och blir lätt en börda om inte rätt hjälp fås. Kvinnor med bipolär sjukdom behöver bli hörda och mötas med respekt för att inte känna sig annorlunda. Mer forskning krävs på detta område för att som allmänsjuksköterska ha nog med kunskap för att kunna stötta dessa kvinnor.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera hur människor med bipolär sjukdom upplever att deras sjukdom påverkar deras livkvalitet. Vårt andra syfte är att analysera hur hur människor med bipolär sjukdom upplever insatserna de mottagit från socialtjänsten och Försäkringskassan. Uppsatsen har genomförts utifrån att vi analyserat tre olika självbiografier, Cecilia Asps bok Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom, Carrå med Å´s bok Det stavas bipolär och kanske en gnutta borderline och Jenny Sandfors bok Bipolär fånge i min egna historia. Med hjälp av dessa självbiografier har vi insamlat material för att kunna besvara våra frågeställningar. De teorier vi valt att använda oss av i denna uppsats är Erving Goffmans teori avseende stigma, KASAM som är en sociologisk teori utformad av Aaron Antonovsky och empowerment. Goffmans teori går kortfattat ut på att stigma skapas ur situationer där individer upplever att de inte kan bemöta de krav och förväntningar som samhället har på dem. Antonovskys teori används i syftet att se vilka oordningar som författarna upplever samt vilka medel de funnit som kan användas som ett motstånd mot dem och på så sätt visa hur de hanterade livskriser som bipolär sjukdom kan ha gett författarna. Empowerment utgår från att delad makt inte minskar en annans makt och genom samverkan och samarbete så går det att dela kunskap och makt genom råd och stöd. Med utgångspunkt i empowerment undersöks hur författarna upplever mötet med myndigheter som socialtjänsten och Försäkringskassan. Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att det finns likheter mellan Sandfors, Carrå med Å och Asps upplevelser av sin bipolära sjukdom, men också att det finns skiljaktigheter som visar på att sjukdomen påverkar människor på olika sätt. / The main purpose of this study was to analyze how people with bipolar disorder's quality of life is affected by the disorder. Our secondary purpose was to analyze how individuals with bipolar disorder experience the contributions of social workers and Försäkringskassan. The essay was carried out based on three different autobiographies that we analyzed; Cecilia Asps book "Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom", Carrå med Å's book "Det stavas bipolär och kanske en gnutta borderline" and Jenny Sandfors book "Bipolär fånge i min egna historia", from which we collected material in order to be able to answer the question at hand. The theories of choice for the thesis has been; Erving Goffman's theory on stigma. KASAM a social theory authored by Aaron Antonovsky and empowerment. Goffman's theory covers the stigma that was created from situations where individuals feel that they cannot meet the demands and expectations society has of them. Antonovsky's theory was used for the purpose of studying which obstacles that the study participants experience and what means they have discovered to handle those obstacles. Empowerment assumes that shared power does not diminish individual power, and through collaboration and cooperation creates the possibility to share knowledge and power through advice and support. By using the aforementioned theories we found similarities between the three different authors of the autobiographies, but also differences in their personal experiences dealing with bipolar disorder.

Bipolär sjukdom är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i världen. Sjukdomen innebär att en patient pendlar mellan maniska och depressiva faser. Sjukdomen debuterar i alla åldrar men vanligast är någon gång mellan puberteten och 35-årsåldern. Sjukdomen är svårdiagnostiserad då det är vanligt att även andra problem är inblandade. Sjukdomen är påfrestande för patienten som drabbats och kräver vanligtvis läkemedelsbehandling i kombination av stöd från sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. En litteraturstudie där en kritiskt granskande analys av vetenskapliga artiklar genomfördes. I databearbetningen framkom tre huvudkategorier, tillit, stöd, information och undervisning. Resultatet grundades på tillit, stöd, information och undervisning för att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. I resultatet framkom att sjuksköterskans stöd och vägledning till egenvård var två viktiga delar i god omvårdnad. Ömsesidigt förtroende, respekt och att bli tagen på allvar värderades högt hos patienterna liksom att information och undervisning är en stor del av omvårdnaden. Vidare forskning inom området kan leda till ökad kunskap och en djupare förståelse för patienter med bipolär sjukdom. / Bipolar disorder is a common mental illness throughout the world. The disease means that a patient commutes between manic and depressive phases. The disease debuts at all ages, but most common between puberty and the age of 35. The disease is difficult to diagnose because it is common for other problems to be involved. Bipolar disorder is stressful to the patient who has suffered and usually requires drug treatment in combination with support from the nurse. The purpose of the study was to illuminate nursing care for patients with bipolar disorder. A literature study has been performed, where scientific articles has been critically reviewed. The processing of the data revealed three main categories. The result is based on trust, support, and information and education to highlight the nursing care of patients with bipolar disorder. The result showed that the nurse’s support and guidance to self-care are important factors of good nursing care. The result revealed that patients feel both health and illness in their bipolar state. Mutual trust, respect and being taken seriously were something that was highly valued for the patients as well as information and education being a major part of the nursing care. Further research could lead to increased knowledge and a deeper understanding of patients with bipolar disorder.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom har episoder med depression och manier. Vid dessa episoder försvåras patientens förmåga att hantera känslor, arbete samt ekonomi. Genom en ökad förståelse kring sjukdomen kan tabubeläggning om bipolär sjukdom minskas. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera fem självbiografiska böcker som är skrivna av patienter som lever med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom olika teman som beskriver hur patienter upplever att leva med bipolär sjukdom. De teman som framkom var: Viljan att få hjälp, att acceptera bipolär sjukdom och betydelsen av anhörigas stöd samt känslan av att vara annorlunda. Slutsats: Patienter med bipolär sjukdom behöver stöd från anhöriga och bli mer uppmärksammad i sin sjukdom från sjukvårdspersonal. Vid tidig diagnostisering kan behandling sättas in som minskar risk för suicidförsök och självskadebeteende hos patienten. Ökad förståelse om bipolär sjukdom kan leda till att patienter mer accepterar sin sjukdom. / Backround: Patients with bipolar disorder/disease has episodes with depression and mania. During these episodes the ability to manage emotions, work and economy becomes more difficult. With increased understanding of their disorder, the taboo subject of bipolar disorder can decrease. Aim: The aim to this study was to describe patient´s experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative research was used to analyze five biographies, which are written by patients living with bipolar disorder. Result: In the result different themes emerged which describe patient´s experiences living with bipolar disorder/disease. The themes which stood out were: The desire to get help, to accept bipolar disorder and the importance of relatives support and the feeling of being different. Conclusion: Patients with bipolar disorder needs support from relatives to get more attention from medical staff to view the entirety of the patient´s disease. Early diagnosis, treatment can be initiated which reduces the risk of suicide attempts and self harm in the patient. Increased knowledge about bipolar disorder can lead to a better working life for the patients.

Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär perioder av mani och depressioner vilket kan medföra svårigheter för personer som drabbats. För att kunna förstå och hjälpa dessa personer behöver sjukvårdspersonal kunskap om hur sjukdomen upplevs och hanteras. Syfte: att belysa hur personer med bipolär sjukdom upplever och hanterar sin sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultat: Personernas inställning till diagnosen och behandling varierade och relationen till sjukvårdspersonalen var betydelsefull. Svårigheterna att hantera och bemöta sjukdomen orsakade känslor av osäkerhet, okontrollerbarhet och instabilitet. Sjukdomen påverkade självförtroendet och självkänslan och orsakade upplevd stigmatisering och problem i relationer. För att kunna hantera bipolär sjukdom krävdes egen acceptans, kunskap och insikt, struktur i vardagen samt stöd från närstående. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM. Problematiken kring acceptans av sjukdomen och motivation till fortsatt behandling är viktig kunskap för sjukvårdspersonal, liksom att sjukvårdspersonal har personernas försämrade självkänsla och upplevda stigmatisering i åtanke. Detta för att hjälpa personerna att känna KASAM och få ett mer salutogent perspektiv. Patientutbildning bör anpassas efter varje individs behov. Slutsats: Lyhördhet för hur varje individ upplever och hanterar sitt liv med bipolär sjukdom krävs, samt att vården anpassas därefter. Därvid kan patienternas KASAM ökas. / Background: Bipolar disorder involves periods of mania and depression, which may cause difficulties for those affected. In order to understand and help those affected, health care providers need to be aware of the subjective experience and coping skills of their clients. Purpose: To examine how people with bipolar disorder experience and handle their illness. Method: A literature review of relevant qualitative articles was conducted. Results: subjects' attitudes towards the diagnosis and treatment varied and the relationship with healthcare professionals was relevant. The disorder was accompanied with feelings of uncertainty, uncontrollability and instability. It also affected self confidence, self-esteem, caused an experience of stigma and relationship difficulties. Coping strategies included acceptance, information, structure of everyday life and family support. Discussion: Antonovskys theory about sense of coherence, SOC, was used for the discussion Acceptance and motivation to treatment are key- topics for health care professionals. Clients lower self- esteem and the issue of stigma needs to be addressed. This might increase the clients SOC and facilitate the move towards a salutogenic perspective. Patient information should be adapted to individual needs. Conclusion: Awareness of individual experiences and skills is necessary. The clients care and treatment needs to be adapted accordingly.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom. Åtta personer, sex kvinnor och två män mellan 39-65 år (medelålder 51.6) diagnosticerade med bipolär sjukdom I eller II intervjuades. Svaren bearbetades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att diagnosen haft en klart övervägande positiv betydelse. De huvudteman som framkom var förklaring, förståelse och acceptans, samt adekvat behandling. De samstämmiga uppfattningarna om att diagnosen haft en stor positiv betydelse förklaras bland annat av att majoriteten av deltagarna levt i många år utan rätt diagnos, vilket i sin tur inneburit många år inom den psykiatriska vården utan att få rätt hjälp. Rätt diagnos har inneburit rätt behandling, i synnerhet medicinskt, men även via psykoedukativa och psykoterapeutiska insatser. Rätt typ av behandling har därmed medfört en balans i livet, där funktionsförmågan förbättrats avsevärt, och livskvalitén ökat. Ett fåtal negativa konsekvenser av diagnosen framkom i två teman; initiala effekter av diagnosen samt diagnosens begränsande effekt.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer. Resultatet av en tematisk analys visade att förälderns sjukdom inneburit stora påfrestningar för intervjudeltagarna och att många har saknat tillräckligt stöd för att hantera sin situation. Överlag har det funnits svårigheter att tala om förälderns sjukdom och dess konsekvenser inom och utanför familjen. Uppväxten med en psykiskt sjuk förälder påverkar informanterna även som vuxna och många har haft erfarenhet av egen psykisk ohälsa. Resultatet överensstämmer i många avseenden med liknande studier.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom. Fem självbiografier analyserades utifrån Dahlbergs (1997) kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom att livet med bipolär sjukdom upplevs som en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen inverkade negativt på många aspekter i livet såsom socialt, ekonomiskt och emotionellt. Framförallt var det viktigt att lära sig leva med sjukdomen och inte emot den. Förutsättningen för att uppnå kontroll över tillvaron var god och säker vård. När de drabbade fick sin diagnos fastställd gjorde detta att de kunde känna hopp och framtidstro genom att bearbeta och acceptera sjukdomen. Livet blev hanterbart då de anpassade sig efter sjukdomen, stressande mindre och sov mera. Genom att förstå patientens upplevelse av sin livsvärld kan sjuksköterskan i sin funktion bidra till minskat lidande och ett främjande av välbefinnande.

Bakgrunden till studien är att bipolär sjukdom är en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsättning i världen. Det finns få studier gjorda på hur patienter upplever att vårdas för sjukdomen. Vårdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvård. Syftet är att belysa behov av vård och stöd såsom det upplevs av patienter med bipolär sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju självbiografiska böcker analyserades med hjälp av en kvalitativ metod. Resultatet sammanfattas i fem teman: livsrytm och balans, hinder för att söka vård när behovet finns, olika behov av stöd, behov av trygga punkter och olika sätt att bli värdigt bemött och lyssnad till. I diskussionen påvisas det utmärkande i resultatet, att patienter upplevde det svårt att ta in information när de var både i maniska- och depressiva episoder. Det är viktigt att sjuksköterskor har en förståelse för hur människor med bipolär sjukdom upplever sina liv för att kunna ge individuellt anpassad information och stöd. / The background to this study was that bipolar disorder is one of the twenty most common reasons of disability in the world. There are few studies made on the subject of patients with bipolar disorder owns experience of the given healthcare. Caregivers will meet these patients in all kind of healthcare. The purpose of this study is to describe how patients with bipolar disorder experience their need of support and care. A qualitative literature method was used, where seven autobiographies where analyzed. The result summarized in five main themes: life rhythm and balance, barriers to seek care when the need exist, the need of support, need to comfortable points and different ways to be treated with dignity and listened to. The discussion demonstrated the significant of the result, patients with bipolar disorder finds it difficult to take in information when they have both a manic and a depressive episode. It is important that nurses have patience and understanding for the patient's life and his or her illness. The nurses have to understand the meaning of giving individual information and support to the patient.

Bipolar disorder is a severe, affective illness which causes a person to alternate between episodes of pathologically elevated mood (mania) and depression – in between these episodes the mood is normal. The length and intervals between the episodes are highly variable among the ill, as are the severity which is divided into two major subgroups: bipolar I and II. Bipolar I disorder is the most severe because of the patient’s inability to realize that he or she is currently in a manic phase, in the case of bipolar II disorder, the patient is aware that he or she has an abnormally raised mood, a state which is called hypomanic state instead of manic. The cause of bipolar disorder is yet to be discovered, although both genetic and environmental aspects probably weigh in. Bipolar disorder is treated with a combination of psychotherapy and pharmacology, the most common and oldest treatment regimen being that of lithium, an alkali metal which has been used as a mood stabilizer for over a century. Although being proven effective, lithium can cause thyroid malfunction and has a complicated renal elimination process that can be affected by diet and heritage. This makes regular blood testing for determining concentration of lithium necessary. Lithium can also be toxic in relatively low doses. Lamotrigine is an anticonvulsive drug used for treating epilepsy, but has been proven to also have mood stabilizing properties. To find out if lamotrigine can be used as a treatment for bipolar disorder, both as maintenance treatment as well as acute treatment in manic/hypomanic/depressive episodes, papers from clinical trials where lamotrigine has been tested with lithium and/or placebo have been read. The results show that lamotrigine is as effective as lithium in maintenance and acute treatment of depression, although some papers show conflicting results on the effectiveness compared to placebo. The conclusion is that lamotrigine seems to be a promising drug that can be helpful in the treatment of bipolar disorder.