Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att psykopedagogisk intervention har påverkat dem. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom som inte bara påverkar den som är sjuk utan även patientens närstående i hög grad. Tidigare forskning visar att närstående ofta känner sig utestängda från sin närståendes vård och behandling samt eftersöker ökat eget stöd från vården. Psykopedagogisk intervention är en behandlingsform som introducerades i Sverige i mitten på 80-talet och vänder sig till patient och närstående. Behandlingen består av utbildning kring sjukdomen, träning i kommunikationsfärdigheter, problemlösningsförmågor och känslomässigt stöd. Metod: Denna studie bygger på en fenomenologisk intervjustudie med sju närstående till personer med bipolär sjukdom som utfördes vintern/våren 2018. Den insamlade datan transkriberades sedan och analyserades genom fenomenologisk innebördsanalys Resultat: Resultatet visade att de närstående som intervjuats upplevde utbildningen som positiv och fyra innebördsteman identifierades. Dessa var: upplevelse av att inte känna sig ensam, delaktighet, ökad kunskap och förståelse, att lyckas trots sjukdom och en varaktig relation. Slutsats: Resultatet visade att psykopedagogisk intervention som behandlingsmetod upplevdes ge positiva effekter för de närstående som deltog. En ökad förståelse gällande närståendes upplevelser av psykopedagogisk intervention kan leda till att vårdpersonal får en ökad kunskap gällande fortsatt utformning av denna behandling.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en obotlig sjukdom som medför maniska och depressiva episoder vilket är förknippat med svårigheter att hantera vardagen. Sjukdomen är lika vanlig hos både män och kvinnor och debuterar oftast i en tidig ålder. Sjuksköterskan bör få mer kunskap om hur personer med sjukdomen upplever sin sjukdom för att kunna ge ett bra bemötande och en holistisk omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom i vardagen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier med induktiv ansats. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och patografierna lästes manifest.  Resultat: I patografierna beskrev författarna deras upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Den ena kategorin var, En inre berg- och dalbana med subkategorierna, maniska episoder, depressiva episoder, rädsla och skam och destruktiva vanor. Den andra kategorin var Längtan efter kärlek med subkategorierna svårigheter i relationer och behov av bekräftelse. Den tredje kategorin var Behov av stöd med subkategorierna socialt stöd och professionellt stöd. Den sista kategorin var Anpassning till förändrade livsomständigheter med subkategorierna acceptans och fungerande behandling.  Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebär livsomständigheter och att individens vardagliga liv påverkas. Sjuksköterskan har en nära med kontakt med patienten och har därför en betydelsefull roll i omvårdnaden och bemötandet. Bipolär sjukdom kräver en livslång behandling och individen kommer att ha en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en god och personcentrerad vård.

Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom och risken för återinsjuknande är livslång. Risken för suicid och olycksfall är förhöjd under både maniska och depressiva episoder. Farmakologisk långtidsbehandling är den primära behandlingen för att behandla och förebygga maniska och depressiva skov vid bipolär sjukdom. Bristande läkemedelsföljsamhet är den vanligaste orsaken till återinsjuknande och ett stort hälsoproblem. Syftet med studien var att utforska aspekter som kan påverka följsamheten till underhållsbehandling hos personer med bipolär sjukdom. En integrativ litteraturstudie genomfördes inspirerad av Whittemore och Knafls metod. Totalt 15 studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats inkluderades. Som teoretisk utgångspunkt i resultatdiskussionen användes Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess. Ur dataanalysen framkom fyra teman vilka innehöll totalt åtta underteman. De fyra identifierade teman var: Patient/sjukdom; Familj och samhälle; Läkemedel samt Behandlingsallians och undervisning. Att ha kunskap om avgörande faktorer för läkemedelsföljsamhet kan fungera som ett viktigt verktyg i specialistsjuksköterskans hälsoarbete med patienter med bipolär sjukdom. Behandlingsalliansens betydelse för följsamheten framkom i studien. Samlad kunskap om faktorer som påverkar följsamheten till långtidsmedicinering kan ge ökad förståelse och verktyg för sjuksköterskan i mötet med patientgruppen.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar sinnesläget hos individen och drabbar ca 1–2,4 % av den svenska befolkningen. Sjukdomen debuterar kring 15–35 årsåldern och diagnostiseringen sker ofta sent. Sjukdomen medför stora konsekvenser för såväl individen som för samhället. Syfte: Att beskriva individens erfarenheter av att leva med en bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning utfördes i PubMed och psycINFO, vilket resulterade i 11 involverade artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka analyserades med en tematisk metod. Huvudresultat: Fem teman identifierades i resultatet, upplevelse av bipolär sjukdom, upplevelse av stigma samt dess påverkan, upplevelse av medicinsk behandling och självmedicinering, viljan att fly samt copingresurser och copingstrategier. Att leva med en bipolär sjukdom upplevdes för många individer som en utmaning, ofta förekom ett substansmissbruk till följd av ett missnöje till ordinerad behandling. En problematik relaterat till ett stigma över sjukdomen uttrycktes frekvent. Stigmat var något som riskerade att individerna applicerade på sig själva. Slutsats: Individer uppfattar den bipolära sjukdomen som påfrestande relaterat till; ett fluktuerande känsloliv, stigma och medicinering. För att hantera sjukdomen beskrevs ett socialt stöd vara viktigt, då känsla av tillhörighet ingav en motiverande kraft, även sjuksköterskan beskrivs ha en viktig motiverande roll. Att vårdrelationen baserades på respekt och frånvaro av stigma beskrevs vara en förutsättning för sjuksköterskans arbete till att främja individens hälsa. / Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects the state of mind of the individual and affects about 1–2,4% of the swedish population. The disease debuts around the age of 15–35 and the diagnosis is often set late. The disease has major consequences for the individual as well as for society. Aim: To describe individuals experiences of living with a bipolar disorder. Method: Literature study with descriptive design. Search for involved articles where performed in PubMed and psycINFO, which resulted in a total of 11 articles, of both qualitative and quantitative approach, which were analyzed using a thematic method Main result: Five themes were identified in the result, experience of bipolar disorder, experience of stigma and its work, experience of medical treatment and self-medication, the will to escape and coping resources and coping strategies. Living with a bipolar disorder was seen as a challenge for many individuals. Substance abuse were often described, related to a series of dissatisfaction with prescribed treatment. A problem related to a stigma over the disease were frequently expressed. The stigma were something that risked the individuals themselves, started to apply the prejudices to their own identity. Conclusion: Individuals perceive the bipolar disorder as strenuous related to; fluctuating emotions, stigma and medication. To deal with the disease, social support describes being important, as a sense of belonging served as a motivating power. The nurse where also described as having an important motivating role. The fact that the nursing relationship were based on respect and absence of stigma were described as a prerequisite for the nurse's work to promote the individual's health.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som kännetecknas av kraftiga humörsvängningar i maniska och depressiva skov. Den har påverkan på personens livsvärld och upplevelse av hälsa. Sjukdomen är kronisk och för med sig lidande för personen. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i att ge stöd och undervisning. Syfte: Är att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ metod där fem självbiografier lästes. Analysmetoden är analys av narrativer. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier. Dessa är: den känslomässiga berg och dalbanan, den euforiska gränslösheten, som mörkast före gryning, den annorlunda verkligheten, påverkan på det vardagliga, i kontakt med vården. Diskussion: Personer med bipolär sjukdom upplever hälsa, ohälsa och lidande beroende på vilket skov i sjukdom de befinner sig i. Det är viktigt att ha personer i sin omgivning som är förstående och bryr sig för att kunna finna ro. Sjuksköterskan agerar som stöd i det dynamiska humöret hos personerna och kan bidra med information för att lättare hantera sjukdomen. Konklusion: Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt varierande humör. Vården ska vara öppen och bemöta personen i dennes livsvärld. Det är viktigt som sjuksköterska att skapa balans för att lindra lidande och uppmuntra till hälsa. / Background: Bipolar disorder is a chronic condition which is characterised by elevated mood swings with manic and depressive episodes. It has impact on the person’s lifeworld and his or her experience of health. The chronic disorder causes suffering for the person. The essential role of the nurse is to be supportive and educate. Aim: To describe peoples’ experiences to live with bipolar disorder. Method: A qualitative study were five autobiographies was studied. The method of analytics is narrative analysis. Results: The result has six categories. Those are: the emotional rollercoaster, the euphoric boundlessness, darkest before dawn, the different reality, impact on the social life, in contact with care. Discussion: People with bipolar disorder experiences health, illness and suffering depending on which episode they are in. It’s important to have people in their vicinity who is understanding and who cares to find peace. The nurse acts as support in the dynamic mood swings the people can have and can contribute with information how to handle the disorder. Conclusion: To live with bipolar disorder means constant mood swings. The care should have a open mind and answer to the person in their lifeworld. It’s important as nurse to create a balance to ease suffering and encourage health.

Syftet med studien var att undersöka hur bipolär sjukdom kan påverka en människas identitet. Tidigare forskning har föreslagit  att människor med bipolär sjukdom kan ha svårt att identifiera vem de verkligen är och att de kan ha en mindre utvecklad identitet. I denna kvalitativa studie genomfördes tio djupintervjuer som sedan kodades. En tematisk analys utfördes. Fyra teman identifierades: Uppfattning om identitet, acceptans, föräldraskap och sjukdomens påverkan på livet. En övervägande del av respondenterna uppgav att sjukdomen är en del av deras identitet, detta motsäger tidigare forskning. Acceptans uppges ske i olika steg och förenkla livet när sjukdomen väl är accepterad, forskning stöder detta fynd. Respondenterna beskriver en rädsla att sjukdomen ska påverka föräldraskap eller att sjukdomen redan har påverkat föräldraskapet. Flera respondenter uppger att sjukdomen har lett till ett misslyckat föräldraskap vilket, enligt tidigare forskning, kan leda till mindervärdeskomplex. Sjukdomen anses i övervägande del påverka livet negativt och skapa en funktionsnedsättning. Flera respondenter uppgav att sjukdomen har varit ett hinder i deras arbete och enligt forskning kan även detta påverka respondenternas uppfattning om eget värde negativt. Bipolär sjukdom anses i denna studie påverka identiteten kraftigt och i största mån negativt. Fortsatt forskning bör fokusera på ”mixet-method” studier med kvantitativa korrelationer mellan till exempel typ av bipolär sjukdom och grad av funktionsnedsättning. / The purpose of this study was to investigate how bipolar disorder affects a person’s identity. In this qualitative study ten in-depth interviewes were conducted. The interviews were seperated into pieces that were assigned a specific code and a thematic analysis was performed. Four themes were identified: perception of identity, acceptance, parenting and the impact of the illness on life. The majority of the participants stated that the disease is part of their identity, which contradicts previous research. Acceptance is stated to occur in various stages and simplifies life once the disease is well accepted, reasearch supports this finding. Participants described a fear that the disease will affect parenthood or that the disease has already affected parenthood. Several participants stated that the disease has led to failed parenting which, according to previous research, can lead to inferiority complex. The disease is predominantly affecting life negatively and creating disability. Several participants stated that the disease has been an obstacle in their career and according to research this can also have a negative impact on the participants’ perception of their own value. In this study, bipolar disorder is considered to have a strong negative impact on identity. Continued research should focus on “mixed-methods” studies with quantitative correlations between for example type of bipolar disorder and level of disability.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett samhälls växande fenomen som bör tas på allvar. Det råder idag bristande kunskap och förståelse kring främmande psykiska tillstånd på arbetsplatsen, vilket leder till stigmatisering och missförstånd. Att skapa personliga strategier för att upprätthålla sitt jobb är därför ytterst viktigt för individer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka strategier individer med bipolär sjukdom använder sig av för att upprätthålla sitt arbete. De frågor vi ställer oss i studien är: Vilka strategier har hjälpt personen med bipolär sjukdom att få och behålla arbete? Vilka hinder och utmaningar har personen med bipolär sjukdom mött på sin arbetsplats? Det finns få studier som visar vilka strategier bipolära använder sig av för att upprätthålla ett arbete. Däremot finns det studier som styrker positiva egenskaper i form av kreativa, ambitiösa, drivna och målinriktade. Med detta i åtanke väcktes intresset av att undersöka vilka strategier som hjälpt de upprätthålla sina arbeten.Metod: För att avtäcka studiens syfte har kvalitativ metod används genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet påvisar vidare att arbetsgivarna har bristfällig kunskap om sjukdomen där öppenhet om sin sjukdom på en arbetsintervju kan resultera i att man inte får ett arbete. Arbete gynnar individen med bipolär sjukdom, men för att få och bibehålla arbetet är det viktigt att det finns stödjande arbetsklimat där individen känner sig delaktig och har valmöjligheter. / Background: Mental illness is today a society-growing phenomenon that should be taken seriously. There is currently a lack of knowledge and understanding of foreign psychological conditions in the workplace, which leads to stigmatization and misunderstanding. Creating personal strategies to maintain their job is therefore extremely important for individuals with bipolar disorder.Purpose: The purpose of the study is to elucidate the strategies that individuals with bipolar disorder use to maintain their work. The questions we ask ourselves in the study are: What strategies have helped the person with bipolar disorder to get and keep work? What obstacles and challenges has the person with bipolar disorder encountered in their workplace? There are few studies that show which strategies bipolar use to maintain a job. However, there are studies that prove positive properties in the form of creative, ambitious, driven and goal-oriented. With this in mind, the interest was raised in examining which strategies helped them maintain their jobs.Method: To uncover the purpose of the study, qualitative method has been used through semi-structured interviews.Results: The result further shows that employers have insufficient knowledge of the illness where openness about their illness during a job interview can result in not getting a job. Work benefits the individual with bipolar disorder, but in order to obtain and maintain the job, it is important that there is a supportive work climate where the individual feels involved and has choices.

Bipolär sjukdom är en allvarlig och komplex psykiatrisk sjukdom. Den kännetecknas av fluktueringar i stämningsläget som inkluderar depressiva, maniska och blandade episoder av olika grad. Av världens befolkning är drygt 1% drabbad av sjukdomen. Att vara anhörig kan innebära en sämre hälsa än normalbefolkningen och de tar ofta på sig ett stort ansvar att vårda, hjälpa och stötta den som är sjuk. Eftersom anhöriga har en betydande roll i den sjukes vård behövs kunskap om anhörigas upplevelser. Syftet med denna studie var att undersöka hur det upplevs att vara anhörig till en person med bipolär sjukdom.  Metoden var en litteraturöversikt över kvalitativa studier som syftade till att analysera och sammanställa kunskapsläget inom det valda ämnet. Urvalet bestod av 13 kvalitetsgranskade originalartiklar publicerade mellan år 2008–2021 från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Ett familjecentrerat förhållningssätt har använts som teoretisk referensram. Inom familjecentrerad omvårdnad, som föreligger denna litteraturöversikt, ses familjen som en dynamisk helhet där alla delar påverkar varandra.  Resultatet påvisade att anhöriga påverkades mycket av den närståendes sjukdom. Resultatet delades in i fem teman med tillhörande underteman. Dessa teman var Påverkan på anhörigas hälsa, Påverkan på relationen till den sjuke, Hanteringsstrategier och personlig utveckling, Behov av stöd och problematik kring stigmatisering samt Upplevelser av involveringen i den sjukes vård.  Slutsatsen visade att anhöriga upplever många bördor och en stor belastning av att leva med en person med bipolär sjukdom. Det är av stor vikt att inom hälso-och sjukvården inkludera anhöriga i omvårdnaden. / Bipolar disorder is a serious and complex psychiatric disorder. It is characterized by fluctuations in the mood that include depressive, manic and mixed episodes of varying degrees. More than 1% of the world's population is affected by the disease. Being a relative can mean a poorer health than the normal population and they often take on a great responsibility to give care, help and support to the person who is ill. Since relatives have a significant role in the patient's care, knowledge of relatives' experiences is needed.  The aim of this study was to investigate how it is perceived to be a relative of a person with bipolar disorder.  The method was a qualitative literature review aimed at analysing and compiling the state of knowledge within the chosen subject. The sample consisted of 13 original studies published between 2008 and 2021 from the databases PubMed, CINAHL och PsycINFO. A family-centerd approach has been used as a theoretical frame of reference. In family-centred care, which is referred to in this literature review, the family is seen as a dynamic unit where all parts affect each other. The results showed that relatives were greatly affected by the relative's illness. The result was divided into five themes and related sub-themes. These themes were The impact on the health of the relatives, The impact on the relationship with the sick person, Cooping strategies and personal development, The need for support and problems around stigma and Experiences of involvement in the patient's care.  The conclusion showed that relatives experience many burdens and a great strain of living with a person with bipolar disorder. It is of great importance to include relatives in the healthcare.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som kännetecknas av ett kraftigt pendlande i allmäntillståndet till följd av växlingar mellan mani och depression. Enligt statistik har ca 1,8% av befolkningen bipolär sjukdom. Sjukdomen är kronisk och kontinuerliga återfall är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att som kvinna leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 5 självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom har valts som metod för arbetet. Studien har ett induktivt förhållningssätt där författarna utgår ifrån individens erfarenheter och slutsatser som kan dras från detta. Resultat: Resultatet presenteras i 3 rubriker och 7 underrubriker. De tre rubrikerna är att orka fortsätta leva, sjukdomen upplevs som ett lidande och sociala relationer kan upplevas som svåra eller stödjande. Resultatet visar att personer med sjukdomen lever med ett stort sjukdomslidande. Deras ork till att fortsätta leva kommer från stöd av vården, anhöriga samt acceptans inför sin diagnos. Upplevelsen av de sociala relationerna återspeglar såväl positiva effekter i form av stöttning som underlättat återhämtning och förbyggt försämringar. Såväl som att de sociala relationerna om dom är bristfälliga eller upphör påverkat kvinnorna mycket och lett till försämring i måendet. Slutsats: Studien visade att kvinnorna som lever med bipolär sjukdom har ett stort sjukdomslidande som påverkar deras liv i stor utsträckning. Påverkan och inflytandet av sociala relationer visade sig ha stor betydelse i både negativ och positiv aspekt. Att hitta orken att fortsätta leva och klara av vardag och arbete visade sig också vara problematiskt.