Rapporten presenterar ett arbete som har haft som fokus att undersöka vilka designriktlinjer som bör vägleda formgivningen av en mobilapplikation för self-monitoring, om syftet är att stödja människor med bipolär sjukdom. Arbetets frågeställning har undersökts genom ett användarcentrerat designarbete vilket inneburit att människor med diagnosen bipolär sjukdom inkluderats och därigenom haft möjlighet att uttrycka sitt perspektiv. Processen har baserats på metoder inom området för User Experience Design där arbetsprocessen innefattat utveckling av en pappersprototyp, konceptutforskning med tillhörande intervju, storyboards samt designriktlinjer. Som en avslutande del har tre mobilapplikationer, vilka marknadsförts som verktyg för self-monitoring av humör, utvärderats utifrån de inom examensarbetet utvecklade designriktlinjerna. Utvärderingen visade på stora brister vilket indikerar att behoven hos de användare som lever med bipolär sjukdom inte tillfredsställs genom de mobilapplikationer som finns tillgängliga på marknaden. Arbetets främsta bidrag är de slutgiltiga designriktlinjerna: 1) Påminn om viktiga aktiviteter; 2) Den sociala och privata användaren; 3) Förstå och motiveras; 4) Det personliga verktyget samt 5) Lättare än en dagbok, som uppmärksammar vilket innehåll en mobilapplikation för self-monitoring bör tillhandahålla för att vara till nytta för användare med bipolär sjukdom.

Bakgrund: Bipolär sjukdom breder ut sig allt mer i Sverige och orsakar stort lidande för den drabbade individen. Sjukdomen pendlar mellan återkommande maniska och depressiva skov, som sliter både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen har hög dödlighet och kräver förståelse och kunskap från sjuksköterskor, som med rätt medel kan göra skillnad för människor som lever med bipolär sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur bipolär sjukdom påverkar det dagliga livet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datan samlades ur självbiografier författade av personer med bipolär sjukdom. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman: Leva mellan ytterligheter och Känna sig utanför med nio subteman. Konklusion: Att leva med bipolär sjukdom innebär ofta stort lidande, med kroppsliga och mentala besvär. Sjuksköterskor har stora möjligheter att lindra detta lidande, men behöver då kunskap och förståelse för livet med bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disease keeps spreading across Sweden and causes great suffering. The disease alternates between recurrent manic and depressive relapses, taking its toll both physically and mentally. The disease has a high mortality and nurses need understanding and knowledge to find the right tools with which they are able to make a difference for people with bipolar disease. Aim: To describe patients experiences of the influence of bipolar disease in the daily life. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. The data was gathered from autobiographies written by people diagnosed with bipolar disease. Result: From the analysis of data material two themes emerged: Living between extremes and Feelings of not fitting in and being singled out. The informants experienced great contrasts in the symptoms, from complete darkness to feelings of invincibility with nine subthemes. Conclusion: Life with bipolar disease causes great suffering, both mentally and physically. Nurses have the opportunity to ease this suffering, but this will need knowledge and understanding of bipolar disease.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar det vardagliga livet hos den sjuke personen. För att som sjuksköterska ska kunna behandla och hjälpa enperson med bipolär sjukdom eller för att en anhörig ska kunna förstå sin sjuke familjemedlem är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort tålamod då sjukdomen karaktäriseras olika hos alla individer. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på nio utvalda vetenskapliga artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer med bipolär sjukdom upplevde stora svårigheter i sin vardag på grund av skiftande stämningslägen och symtom som påverkade personernas självkänsla vilket resulterade i deras tillbakadragande i relationer och handlingar. Upplevelser av stigmatisering av sjukdomen gjorde det svårt för personerna att öppna upp sig för andra på grund av upplevelser av uteslutande och diskriminering. Farmakologisk behandling och terapi var behandlingar som personerna upplevde hjälpa dem för att stabilisera sin impulsivitet och hitta olika sätt för att hanteraoch känna igen sina utlösningsfaktorer, vilket i sin tur upplevdes hjälpa dem i sin återhämtning. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan medföra stora svårigheter för den drabbade personen. Därför är det viktigt att lyfta fram sjukdomen och personers upplevelse för att minska stigmatiseringen och medföra ökade kunskaper för vårdpersonal, anhöriga och andra personer som lider av samma sjukdom. / Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects the everyday life of the sick person. To be able to treat and help a person with bipolar illness as a nurse or to be able to understand their sick family member as a relative it’s important to have a good contact and a great patience as the disease is characterized differently in all individuals. Purpose: To describe people's experiences of living with bipolar disorder. Method: This is a literature study with descriptive design. The result of this study is based on nine studies. Main results: The result showed that people with bipolar disorder experienced great difficulties in their everyday lives due to changing moods and symptoms that affected persons' self-esteem which resulted in their withdrawal in relationships and selfmanagement. Experiences of stigmatizing of the disease made it difficult for people to open themselves to others because of the feelings of exclusion and discrimination.Pharmacological treatment and therapy were treatments that they experienced helping them to stabilize their impulsivity and finding different ways to manage and recognize their triggering factors that in turn were experienced to help them in their recovery. Conclusion: Living with bipolar disorder can cause great difficulties for the affected person. Therefore, it is important to highlight the illness and people's experience in order to reduce the stigmatization and bring increased knowledge to health professionals, family and other people suffering from the same disease.

Since the first commercial silicon carbide (SiC) transistor was released, the interest in SiC has grown exponentially [1]. The wide energy band gap, high critical electric field and thermal conductivity of silicon carbide allow it to withstand higher voltage/current gains than conventional semiconductor materials [2]. The electrical properties of SiC enable integrated devices and circuits to operate at higher voltages and temperatures. One of the most attractive applications for SiC is in inverters for photovoltaic systems, where switching time is of great importance. This thesis presents the study of two bipolar junction transistors (BJT), FSICBH15A120 of SiC and BUV48A of conventional silicon (Si). The transistors were simulated and validated experimentally, then tested in a DC/AC pv inverter with a polycrystalline solar module of 36 solar cells as power source. The simulation results showed high efficiency and low power losses. / Sedan den första kommersiella transistorn av kiselkarbid (SiC) släpptes har intresset för SiC ökat exponentiellt [1]. Det breda energibandgapet, höga kritisk elektriska fältstyrkan och termiska ledningsförmågan i SiC gör att den klarar en högre kombination av spänning/strömförstärkning än konventionella halvledarmaterial [2]. De elektriska egenskaperna av SiC gör det möjligt för integrerade komponenter och kretsar att arbeta i högre spänningar och temperaturer. Ett av de största användningsområdena för SiC är i växelriktare för solceller, där switch-tid har stor betydelse. I detta examensarbete presenteras studien av två bipolära transistorer (BJT), FSICBH15A120 av SiC och BUV48A av konventionellt kisel (Si). Transistorerna simulerades och valideras experimentellt, och slutligen jämfördes med varandra i en DC/AC-omvandlare med en polykristallin solpanel av 36 solceller som strömkälla. Hög verkningsgrad och låga energiförluster påvisades.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som kännetecknas av skiftande tillstånd av återkommande maniska och depressiva episoder. Sjukdomen är en av de mest utmanande psykiska störningarna att hantera, och bidrar till en komplex livssituation för patienten. Genom en ökad förståelse kring bipolär sjukdom kan sjuksköterskan förbättra bemötandet i vården och därmed lindra lidande och förebygga hälsa hos patienten. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar, för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom sex teman. Dessa är: blandade känslor kring diagnosen, informationens betydelse för ökad förståelse, terapins roll för välbefinnande, att möta okända symtom och stigmatisering, påverkan på relationer och arbete, samt varierande vårderfarenheter. Konklusion:Patienter med bipolär sjukdom upplever starka känslor som har en stor inverkan på patientens livsvärld. För att förstå sin sjukdom krävs en tydlig och öppen kommunikation där patienten kan känna trygghet och tillit till sin vårdare. / Background: Bipolar disorder is a serious mental illness characterized by varying states of recurrent manic and depressive episodes. The disease is one of the most challenging mental disorder to deal with and contributes to a complex life situation. Through an increased understanding of bipolar disorder, the nurse can improve treatments within care, thereby contributing to alleviation of suffering and improvement in patient health. Method: A literature review was used, in which ten qualitative articles were selected, to contribute to evidencebased nursing. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with bipolar disorder. Findings: The analysis resulted in six themes. These are: mixed feelings about the diagnosis, the importance of information for increased understanding, the role of therapy for well-being, meeting unknown symptoms and stigmatizations, the impact on relationships and work, and varying care experiences. Conclusion: Patient’s with bipolar disorder experience strong emotions that have a major impact on their life world. Understanding their illness requires clear and open communication where the patient can feel safe and have confidence in their caregiver.

Bakgrund Bipolär sjukdom drabbar årligen cirka två procent av världens befolkning vilket leder till lidande för ett stort antal människor. Bipolär sjukdom påverkar hela livet och kan leda till negativa konsekvenser för patientens livssituation. Sjukdomen innebär både en psykosocial funktionsnedsättning och en nedsatt arbetsförmåga. Patienter med bipolär sjukdom har ett stort och varierande omvårdnadsbehov och det är viktigt att belysa dessa patienters upplevelser för att förbättra framtida omvårdnad.   Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad vid bipolär sjukdom inom psykiatrisk öppen- och slutenvård.  Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som hittats i databaserna PubMed och CINAHL. Utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet har artiklarna kvalitetsgranskats. Artiklarna har sammanställts och analyserats till ett resultat med hjälp av integrerad dataanalys.  Resultat Vid resultatsammanställningen identifierades följande tre huvudkategorier; upplevelser av mellanmänskligt samspel, upplevelser av sjuksköterskor i vårdmiljön samt upplevelser av att få hjälp till tillfrisknande. De tre huvudkategorierna delades i sin tur upp i sju underkategorier. Resultatet visade att omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt att få vården anpassad efter individuella behov var av stor betydelse för såväl patienters upplevelse av den psykiatriska omvårdnaden som för deras tillfrisknande. Slutsats I resultatet framkommer hur tydligt omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt vårdanpassad efter individuella behov påverkar varandra och patienters upplevelse av vården. Omvårdnadspersonalens egenskaper är en viktig förutsättning för att skapa en god relation. Det i sin tur är en viktig grund för att patienten ska kunna öppna upp sig och dela med sig av sina problem. Att öppna upp sig är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Bipolar disorder affects about two percent of the world population yearly which causes suffering for many people. Bipolar disorder affects one’s entire life and can lead to negative consequences for one's life situation. The disease implies both a psychosocial disability and a reduced work ability. Patients with bipolar disorder have a vast and varied need for nursing care and it’s important to shine a light on these patients’ experiences to improve future nursing care.  Aim The aim of this study was to describe patients’ experiences of nursing care for bipolar disorder in psychiatric inpatient and outpatient care.  Method This study was a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach, found in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality has been used to review the articles’ quality. The results from the articles have been compiled and analysed using integrated data analysis.  Results In the result compilation three main categories were identified; experiences of interpersonal interaction, experiences of nurses in the care environment and experiences of receiving support to promote recovery. The three main categories were divided into seven subcategories. The result showed that care relationships, characteristics of the nursing staff and receiving personalized care based on individual needs were significant in terms of patients’ experiences of psychiatric nursing care and their recovery.  Conclusions From analyzing the result it is evident that care relationships, characteristics of the nursing staff, and receiving personalized care based on individual needs all affect each other and the patients’ experience of care. Characteristics of nursing staff are vital in creating a good care relationship. That in turn is necessary for patients to be able to open up and share their problems. Patients being able to open up is a prerequisite for nurses to be able to provide individualized care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som omfattar olika typer av humörförändringar, med allvarliga depressionsepisoder och maniska episoder. Behandling inkluderar stämningsstabiliserande läkemedel som litium. Vårdande både för patienten och deras närstående, är avgörande och kräver att sjuksköterskor är närvarande, visar respekt, stödjer patienter och deras närstående genom att skapa en trygg miljö och främja både fysiskt och mentalt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt där artiklar från olika källor granskades och analyserades. Totalt inkluderades tio artiklar för att sammanställa relevant information om vuxna patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Resultat: Studien visade att personer med bipolär sjukdom kände sig maktlösa och annorlunda, vilket påverkade deras självkänsla och ledde till skam och rädsla för att bli stigmatiserade. Sjukdomen påverkade deras beteende och relationer negativt, och de önskade mer stöd och bättre förståelse från vårdgivare. Deltagarna ansåg att de behövde mer tillgänglig psykoterapi och information om behandlingsalternativ för att hantera sin sjukdom. Konklusion: Bipolär sjukdom påverkar människors vardagsliv och självkänsla samt skapar osäkerhet kring deras identitet. Många med bipolär sjukdom upplever bristande förståelse från familj och samhälle, vilket påverkar deras välbefinnande och tillgång till vård. Stigmatisering av sjukdomen påverkar deras välbefinnande, vilket leder till behov av stöd och information. / Background: Bipolar disorder is a chronic condition characterized by various mood changes, including severe depressive episodes and manic episodes. Treatment involves mood-stabilizing medications like lithium. Caring for both the patient and their loved ones is crucial, and it requires nurses to be present, show respect, and support patients and their families by creating a safe environment and promoting both physical and mental well-being. Aim: The purpose of this study is to describe the experiences of adult patients living with bipolar disorder. Method: This study was conducted as a qualitative literature review where articles from various sources were reviewed and analyzed. In total, ten articles were included to compile relevant information about adult patients' experiences of living with bipolar disorder. Findings: The study revealed that individuals with bipolar disorder felt powerless and different which affected their self-esteem and led to shame and fear of stigmatization. The illness negatively impacted their behavior and relationships, and they desired more support and better understanding from healthcare providers. Participants believed they needed accessible psychotherapy and information about treatment options to manage their condition. Conclusion: Bipolar disorder affects people's daily lives and self-esteem, creating uncertainty about their identity. Many individuals with bipolar disorder experience a lack of understanding from their families and society, affecting their well-being and access to healthcare. Stigmatization of the illness impacts their well-being, highlighting the need for support and information.

Robert Schumann (1810-1856) var en tysk romantisk tonsättare som främst har skrivit många verk för piano och sång. Han var en känslosam person med en rik inre värld, som trots många motgångar i livet alltid fann hopp i kärleken eller i fantasivärlden. Syftet med detta arbete var att utforska grunden till Schumanns musikskapande och vad som har lett honom till att komponera på det sättet han gjorde. Genom att nå en djupare förståelse för bakgrunden till hans kreativa skapandet har jag som pianist kunnat arbeta med och tolka verket Fantasiestücke Op. 12 på ett sätt som tar hänsyn till Schumanns livsöde. Studien genomfördes metodiskt med hjälp av olika litteraturstudier samt internetkällor. För instuderingen av verket Fantasiestücke Op. 12 användes noter av G. Henle-förlaget. Studiens resultat visade, vilken stor roll litteraturen, kärleken till Clara Wieck och Schumanns psykiska ohälsa spelade för skapandet av hans pianoverk Fantasiestücke Op. 12. Verket skrevs under sommaren 1837, en tidsperiod, där han var mycket fascinerade av romantikens stora författare E.T.A. Hoffmann. Samtidigt var det en tid där han började drabbas av olika sjukdomar som ledde till en signifikant handskada och förstärkt psykisk ohälsa. Det var också fasen då han kämpade för att förverkliga sin kärlek med Clara Wieck.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är vanlig i världen och det blir vanligare i Sverige att personer med sjukdomen söker vård, både inom öppenvården och slutenvården. Omvårdnaden riktar in sig på att stödja och vägleda i hantering av symptom och sjukdomstecken. Hälsoutbildning har visats kunna fördröja återinsjuknandet och en personcentrerad vårdplan likaså. Många med bipolär sjukdom är odiagnostiserade och sjuksköterskan har en viktig roll i att bidra till att uppmärksamma dessa, för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att få en överblick över kunskapsläget inom det valda området. Den är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från två databaser. Resultat: Resultatet redovisas i fem övergripande teman med tillhörande subteman. De övergripande teman är: Hur sjukdomen uppfattas, Erfarenheter och upplevelser av sjukdomshantering, Relationer, Upplevelser av stigmatisering och Hur arbetet/studier/ekonomi påverkas av sjukdomen. Diskussion: Resultatet diskuterades tillsammans med livsvärldsbegreppet, bakgrunden och ny forskning. Det som diskuterades var om hur livsvärlden kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till identifiering av diagnosen bipolär sjukdom, hur viktig vårdrelationen är och hur viktigt det är för personerna att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld. Det diskuterades även om vilken betydelse det har för personerna att få stöd från andra som också har bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disorder is common in the world and it is becoming more common in Sweden that people with the illness seek care, both outpatient and inpatient care. Nursing care focus on supporting and guiding the management of symptoms and signs of disease. Health education has been shown to delay the relapse and a person-centered care plan as well. Many people with bipolar disorder are undiagnosed and nurses have an important role in helping to address these in order to provide good care. Aim: The aim was to highlight people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A literature review has been made to get an overview of the state of knowledge in the chosen field. It is based on ten qualitative research articles which were collected from two databases. Results: The results are reported in five overarching themes with related subthemes. The overarching themes are: How the disease is perceived, Experiences of disease management, Relationships, Experiences of stigmatization and How the work/study/economy is affected by the disease. Discussion: The results were discussed together with the lifeworld term, background and new research. The discussion was how the lifeworld can help the nurse contribute to identify the diagnose bipolar disorder, how important the care relationship is and how important it is to the persons that the nurse takes part of their lifeworld. It was also discussed about how important it is for the persons to get support from others who also have bipolar disorder.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.