Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som definieras av ett förändrat stämningsläge. Individen går igenom maniska, depressiva och hypomana episoder beroende på om de har en bipolär sjukdom typ I eller typ II. Sjukdomen påverkar individernas liv och deras livsvärld, samt deras sätt att se på sig själva och deras omgivning. Allmänsjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individer med en bipolär sjukdom är att ge stöd och rätt verktyg för att individen ska må så bra som möjligt i sin sjukdom.   Syfte: Att beskriva hur närstående påverkar en individ med diagnosen bipolär sjukdom.  Gör så här: En kvalitativ metod med en induktiv ansats. En litteraturöversikt där fem självbiografier har granskats. Resultat: Resultatet har fyra olika teman med olika subteman. De teman som framkom var; Negativ påverkan på sjukdomen, en hjälpande hand, trygghet i livet och får mig att orka fortsätta.  Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet på vikten av att involvera närstående i vården om individen med den bipolära sjukdomen har en nära och bra relation till sina närstående. Närstående visade sig ha en större påverkan än vad vi tidigare trott både på ett negativt och positivt sätt. Därav är det viktigt att som sjuksköterska hjälpa till kring involvering av närstående.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk sjukdom som karaktäriseras av kraftiga svängningar i humöret i form av växelvis mani, depression och/eller hypomani. Läkemedel utgör grunden i behandlingen, men det finns även ett flertal olika egenvårdsaktiviteter som kan hjälpa personerna att hantera sjukdomen. Egenvård kan definieras som de aktiviteter och strategier som en person själv genomför för att främja sin hälsa. Egenvård kan hjälpa personen att lära sig att känna igen tidiga varningssignaler för återfall och implementera lämpliga strategier för att förebygga nya sjukdomsepisoder. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar en central roll i vården av personer med bipolär sjukdom genom att erbjuda stöd och tillhandahålla nödvändiga verktyg för att främja hälsa och lindra sjukdomslidande. Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom visade sig i huvudkategorin Att skapa förutsättningar för en stabil tillvaro. Kategorierna Att påverka förmågan till egenvård och Att anpassa sitt liv till sjukdomen, med tillhörande underkategorier, beskriver vad detta kan handla om för den enskilda personen. Slutsats: Studiens resultat identifierar sjukdomsinsikt, acceptans och öppenhet som viktiga nycklar för förmågan att utföra effektiv egenvård. Det framgick att egenvårdsaktiviteter, så som att etablera rutiner, prioritera sömn och tillämpa goda vanor var centrala för personernas välbefinnande. Genom att förstå och adressera detta kan den grundutbildade sjuksköterskan bättre stödja dessa personer i deras väg mot en stabil och hälsosam tillvaro. / Background: Bipolar disorder is a psychiatric illness characterized by severe mood swings in the form of alternating mania, depression and/or hypomania. Medicines form the basis of treatment, but there are also a number of different self-care activities that can help people manage the disease. Self-care can be defined as the activities and strategies that a person carries out themselves to promote their health. Self-care can help the person learn to recognize early warning signs of relapse and implement appropriate strategies to prevent new episodes of illness. The registered nurse plays a central role in the care of people with bipolar disorder by offering support and providing the necessary tools to promote health and alleviate suffering. Aim: To describe experiences of self-care in people with bipolar disorder. Method: A qualitative literature study with an inductive approach, based on five autobiographies. Results: Experiences of self-care in people with bipolar disorder appeared in the main category Creating conditions for a stable existence. The categories Affecting the ability to self-care and Adapting one's life to the disease, with associated subcategories, describe what this can be about for the individual person. Conclusion: The study's results identify illness insight, acceptance and openness as important keys to the ability to perform effective self-care. It emerged that self-care activities, such as establishing routines, prioritizing sleep and applying good habits, were central to the persons' well-being. By understanding and addressing this, the registered nurse can better support these people on their way to a stable and healthy existence.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom kan sinnestillståndet skifta mellan upprymt stämningsläge och svår depression. Sjukdomsbilden står i fokus och är grundläggande för att diagnostisera en individ med bipolär sjukdom. Behandling för bipolär sjukdom är framför allt farmakologisk men psykoterapi tillämpas vid behov. Ett gemensamt arbete mellan patient, familjemedlemmar och vårdteamet kan bidra till bättre förutsättningar till återhämtning. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar i resultatet.  Resultat: Vid analys av de sammanställda vetenskapliga artiklarnas resultat framkom det fem teman: att förlora och återta kontrollen, påverkan på interpersonella relationer, påverkan på självbilden/identiteten, upplevelse av stigmatisering och upplevelse av medicinsk behandling. Personer hade svårigheter att kontrollera sina beteenden och humörsvängningarna vid bipolär sjukdom. Kontrollförlusten medförde att de gjorde handlingar som de inte skulle göra när de var symtomfri, vilket skapade känslor av skam och skuld. Sjukdomen påverkade även interpersonella relationer och ledde till förlust av studier, jobb samt identitet. Den maniska episoden kännetecknades av positiva upplevelser, kontrollförlust och pågående pinsamheter. Den depressiva episoden präglades av negativa tankar och känslor. Livsstilsförändringar och olika metoder användes i kombination med medicinering för att hantera sjukdomen. Slutsats: Bipolär sjukdom är en komplex psykisk sjukdom som skapar stort lidande för den drabbade. Symtomen är som berg- och dalbana och oförutsägbar vilket skapar svårigheter att förstå och hantera humörsvängningar. Trots utmaningarna kan sjukdomens omfattning och leva med samt ha ett relativt bra liv med hjälp av olika hanteringsstrategier. / Background: Bipolar disorder is a state of mind the can shift between elevation and severe depression. The disease picture is in focus and is fundamental to diagnosing an individual with bipolar disorder.Treatment for bipolar disorder is primarily pharmacological, but psychotherapy is applied if necessary. Good cooperation between the patient, family members and the care team can help the patient to get better condition for recovery through treatment.  Aim: The aim was to highlight adults' experiences of living with bipolar disorder.  Method: A general literature review was carried out based on ten qualitative articles in the results. Results: An analysis of the results of the compiled scientific articles revealed five themes: losing and regaining control, impact on interpersonal relationships, impact on self-image / identity, experience of stigma and experience of medical treatment. People had difficulty controlling their behaviors and mood swings in bipolar disorder. The loss of control meant that they did actions that they would not do when they were symptom-free, which created feelings of shame and guilt. The disease also affected interpersonal relationships and led to loss of studies, jobs and identity. The manic episode was characterized by positive experiences, loss of control and ongoing embarrassment. The depressive episode was characterized by negative thoughts and feelings. Lifestyle changes and various methods were used in combination with medication to manage the disease. Conclusion: Bipolar disorder is a complex mental illness that creates great suffering for people who have the diagnosis. The symptoms are like a roller coaster and unpredictable, which creates difficulties to understand and manage the mood swings. Despite the challenges, it is possible to limit the extent of the disease and live with it and have a relatively good life with the help of different management strategies.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som medför lidande för individen. Sjukdomen kännetecknas av återkommande maniska och depressiva perioder. Den påverkar individens livsvärld och hens upplevelse av sin hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja dessa patienter. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes och baserades på sex självbiografier som analyserades med innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman. Dessa är: upplevelsen av att leva i becksvart mörker och det klaraste ljus, att uppleva skam, upplevelsen av att förlora kontrollen över sitt liv, att uppleva rädsla samt betydelsen av trygghet och stöd för att minska ensamheten. Diskussion: Personer med bipolär sjukdom upplever både hälsa och ohälsa beroende på vart i sjukdomen de befinner sig. Familjen och samhället har en inverkan på hur individen upplever sin tillvaro. Med stöd från en sjuksköterska kan personerna delvis kontrollera sin sjukdom. Deras verklighet förändras ständigt och stöd från sjuksköterskan är betydelsefullt. Konklusion: Personer med bipolär sjukdom upplever starka känslor som påverkar deras liv. För att personerna ska känna sig sedda och bekräftade måste sjuksköterskan visa öppenhet inför individens unika livsvärld. / Background: Bipolar disorder is a chronic disease that entails suffering for the individual. The disease characterized by recurrent manic and depressive episodes. It affects the individual's lifeworld and his or her's health experience. The nurse has a significant role to support these patients. Aim: The aim is to describe patients' experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used and was based on six autobiographies analyzed with meaning analysis. Results: The results showed five themes. These are: the experience of living in the pitch-black darkness and the clearest light, the experience of shame, the experience of losing control of their life, the experience of fear and the sense of safty and support to reduce loneliness. Discussion: People with bipolar disorder experience both health and illness, depending on their current state of disease. The family and society have an impact on how the individual experience their existence. With support from a nurse the person can achieve control of the disease. Their reality is constantly changing and support from a nurse is important. Conclusion: People with bipolar disorder experience strong emotions that affect their lives. For people to feel seen and recognized the nurse must show candidness to the individual's unique lifeworld.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk, komplex psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder med mani och depression. Sjukdomen påverkar hela den drabbades liv och även dess familj och närstående. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter på alla olika vårdinrättningar och det är betydelsefullt att ha kunskap om sjukdomen för att kunna ge god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Två databaser användes vid sökningen av artiklar och tolv artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och sammanställdes av båda författarna. Huvudresultat: Erfarenheterna av att leva med bipolär sjukdom beskrevs av många som en lång väg till diagnos, att acceptera sjukdomen, svårigheter i att bilda en uppfattning av den egna självbilden, sjukdomens påverkan på relationer till andra, känsla av stigmatisering från både den drabbade själv och omgivningen, hantering av det dagliga livet samt sjuksköterskans betydelse för välmående och hantering av sjukdomen. Artiklarna som resultatet grundar sig på hade intervjuer, terapisessioner och enkät som datainsamlingsmetod. Slutsats: Att få diagnosen bipolär sjukdom erfors av patienter som en stor och bestående livsförändring både för den drabbade och dess närstående. Sjukdomen gav svårigheter i det dagliga livet, till exempel att behålla relationer till andra, bibehålla ett jobb och de erfor stigmatisering utav omgivningen. Som sjuksköterska kan kunskap och förståelse för sjukdomen leda till bättre omvårdnad. / Background: Bipolar disorder is a chronic, complex mental illness characterized by periods of mania and depression. The symptoms have an impact on the entire lives of the affected, and even to their families and relatives. As a nurse, you might meet these patients at all the different health facilities, and it is very important to have knowledge about the disorder to provide good care. Purpose: The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with bipolar disorder and to describe the included articles´ data collection methods. Method: This literature study has a descriptive design. Two databases were used during the search of articles and twelve articles were selected. The articles were reviewed and compiled by both authors. Main results: The experiences of living with bipolar disorder were many; such as a long way to getting the diagnosis and to accept the disorder, difficulties in forming an idea of one´s own self-image, the effect the disorder has on the relationship with others, the sense of stigma from both the person with the disorder and from the environment, dealing with daily life, as well as the nurse´s importance to the patients well-being and management of the disorder. Conclusion: To be diagnosed with bipolar disorder experienced by patients as a great and permanent change of life for both the patients and their relatives. The disorder resulted in difficulties in daily life, such as maintaining relationships with others, maintain a job and they experienced stigma out of the surroundings. As a nurse, knowledge and understanding of the disorder can lead to a better care.

Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. / Bipolar disorder is a disorder who makes the victim oscillate between manic and depressive episodes. The perceived disease affects not only the afflicted but also the family members and relatives of the affected’s life. Efforts to help the affected families is important for the nurse, for a well-functioning support from health care can ease the health of those involved drastically. The aim of the study was to highlight what it means to live in a family where a parent is suffering from bipolar disorder. A literature review was conducted and the results are based on eleven scientific articles. After the articles had been analyzed three categories emerged: risks, burdens and support. The results showed that in many ways, help is needed from health care to families where an adult suffering from bipolar disorder for them to be able to get a functioning daily life. There were many risks and the related was carrying multiple burdens. By supporting the families with counseling, information and relief they made daily life bearable.

Titel: Anhörigas erfarenheter av att leva med en person med bipolär sjukdom. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som ungefär 60 miljoner människor världen över drabbas av. I Sverige uppges 1-2 procent av befolkningen någon gång under livet drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen medför många komplicerade beteenden och gör livssituationen för de anhöriga komplex. Syfte: Syftet med litteraturstudien var beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med en person som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades och sammanställdes för att sedan bli litteraturstudiens resultat. Artikelsökningen gjordes i databaserna; CINAHL, PubMed, Scopus och PsycINFO. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier; anhörigas känslor och tankar kring de drabbade och till sjukdomens yttringar, förändringar i dagligt liv, svårigheter att få stöd från omgivningen och syn på framtiden samt tillhörande underkategorier. Konklusion: Erfarenheterna av att leva med en person med bipolär sjukdom är många och varierande. Brist på stöd, information och förståelse från sjukvården är återkommande i litteraturstudien. Callista Roys adaptionsteori har använts i diskussionen. / Title: Relatives’ experiences of living with a person with bipolar disorder. Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects about 60 million people worldwide. In Sweden, 1-2 percent of the population are reported at some point during life to suffer from bipolar disorder. The disease causes many complicated behaviors and makes the life situation of the relative’s complex. Aim: The aim of this study is to describe the close relative’s experiences of living with a person that is diagnosed with bipolar disorder. Method: A literature study was conducted with eight scientific articles with a qualitative approach. These were analyzed and compiled to be the result of the literature study. The article search was made in these databases; CINAHL, PubMed, Scopus and PsycINFO. Result: The result was compiled in four categories; relative’s feelings and thoughts about the affected and the expressions of the disease, changes in everyday life, difficulties to get support from the society and visions of the future and associated subcategories. Conclusion: The experience of being a close relative to a person with bipolar disorder are many and varying. A lack of support, information and understanding from health care is recurrent in the literature study. Callista Roy’s adaption theory has been used in the discussion.

To suffer from bipolar disorder can cause significant distress. Bipolar disorder causes severe shifts in mood. The person can, apart from having a normal mood, experience depressive episodes or a highly elevated mood – hypomania or mania. Psychoeducation as a complement to medicine treatment can help persons manage their disorder and reduce severe changes in mood. Little is known about psychoeducation programs in the country as a whole. Knowledge about these programs can be useful for evaluation and can contribute to valuable insights. The aim of this study was to survey the setup and content of psychoeducation programs for people with bipolar disorder in outpatient care in the country. To accomplish this a cross-sectional study was made through a web-based questionnaire sent to staff involved in outpatient psychoeducation. The Swedish National Quality Register for Bipolar Disorder – BipoläR contributed with contact information to the outpatient clinics. All 234 clinics involved were linked to BipoläR, 56 answers were returned resulting in the following information: Most of the psychoeducation programs were group-based. The major part used programs designed by themselves. Nurses were the most frequently staff involved. The mean amount of time for education delivery was 12 hours. The psychoeducation content was rich in important aspects related to the disorder. The programs were delivered through lectures and discussion. The conclusion of this study was the emphasis on group-based programs developed at the clinics, the quality content of programs and the possible need for more evidence-based programs. / Bipolär sjukdom kan vara svår att leva med då den medför stora variationer i personens sinnesstämning. Ett sätt att underlätta kan vara medverkan i patientutbildningsprogram som tillägg till medicinsk behandling. Detta kan bidra till ökad förståelse för sjukdomen och dess individuella uttryck och därmed göra den mer hanterbar. På flera öppenvårdsmottagningar för personer med bipolär sjukdom runt om i Sverige bedrivs patientutbildning. Någon sammanhållen beskrivning av utbildningarna finns inte. I samråd med personal hos Nationellt kvalitetsregister för personer med bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) bedömdes dessa utbildningar vara intressanta att undersöka. Forskning har påvisat att patientutbildningsprogram har positiva effekter för att motverka depression, hypomani och mani vid bipolär sjukdom. Programmen kan se olika ut men utbildning i grupp verkar generellt ge bättre utfall än individuell utbildning. Det är oklart hur utbildningarna i landet ser ut och vi har därför valt att i denna studie kartlägga upplägg och innehåll i dessa utbildningar. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ansvarar bland annat för att stödja patienter och deras anhöriga till lärande och beslutsfattande genom undervisning. Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom ligger inom psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och sjuksköterskan kan vara en lämplig förmedlare av sådan utbildning. En kartläggning av patientutbildningsprogrammen kan utgöra grund för utvärdering och därmed bidra till utveckling av det psykiatriska vårdandet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga upplägg och innehåll i patientutbildningar för personer med bipolär sjukdom inom den psykiatriska öppenvården runt om i landet. Detta gjordes via en webbenkätundersökning riktad till personal involverade i patientutbildning på öppenvårdsmottagningar anslutna till BipoläR. Resultatet visade att de flesta utbildningar var grupputbildningar. Största delen av mottagningarna använde sig av egenutformade utbildningsprogram. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast gav patientutbildning, följt av läkare och psykologer. Utbildningarna hade ett medelvärde på 12 timmars utbildningstid. Erfarenhetsutbytet i utbildningarna sågs som ett värdefullt inslag. Studiens slutsatser var att enkätsvaren tyder på att det i landet fanns en övervikt av gruppbaserade utbildningsprogram för personer med bipolär sjukdom. De flesta mottagningar utformade sina egna program. Utbildningarna var innehållsmässigt rika på viktiga ämnen relaterade till olika aspekter av bipolär sjukdom. De verkade i genomsnitt även vara tidsmässigt tillräckligt långa för att kunna förmedla sitt innehåll. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast var involverad i patientutbildningarna och kunde därmed ge ett betydande bidrag i dessa. Det kan vara värdefullt med en tydligare evidensbas i utbildningarna.

Bakgrund: Förekomsten av bipolär sjukdom uppskattas vara upp till 1,5 % av världens befolkning. Denna population drabbas i stor utsträckning av välfärdssjukdomar som metabolt syndrom, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Idag är förstahandsbehandlingen vanligtvis stämningsstabiliserande psykofarmaka, sömnpreparat och antipsykotiska läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva fysisk aktivitet hos vuxna personer med bipolär sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på tio vetenskapliga artiklar som bearbetades genom textanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: Hälsoeffekter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av fysisk aktivitet och Motivation för fysisk aktivitet. Resultatet påvisade i första kategorin att regelbunden fysisk aktivitet minskade skoven av mani och depression. I andra kategorin framkom det att aktiviteter som föredrogs var rytmiska och monotona, såsom löpning, cykling, promenad eller simning. Tredje kategorin påvisade att en förtroendefull relation mellan patient och allmänsjuksköterskan var betydande vid depressiva perioder. Sjuksköterskan fungerade också som stöd för vardagsstrukturen och till att motivera till fysisk aktivitet. Slutsats: Fysisk aktivitet kan symtomlindra och förbättra den fysiska och psykiska hälsan. Fysisk aktivitet bör vara en självklar del i omvårdnadsarbetet och utbildning om dess effekt bör ges till både sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor. Mer forskning behövs för att se hur fysisk aktivitet på sikt påverkar läkemedelsbehandling och samsjukligheten med välfärdssjukdomar. / Background: The prevalence of bipolar disorder is estimated to be 1,5 % of the world's population and this patient group have a higher risk to be affected of welfare diseases such as metabolic syndrome, diabetic and cardiovascular diseases. The primary treatment of bipolar disorder are psychopharmacologic drugs. Aim: The aim of this study was to describe physical activity among adults with bipolar disorder. Result: Categories that appeared were: Health effects of physical activity, Experience of physical activity and Motivation for physical activity. First category showed that regularly performed physical activity reduced the episodes of mania and depression. Second category showed that preferred activities were of rhythmic and monotone nature like running, cycling, walking or swimming. Third category showed that a confiding relationship between the patient and their registered nurse were of importance during depressive episodes, functioned as support for daily routines and motivate for physical activity. Conclusion: Physical activity reduces symptoms and improve both physical and mental health. Physical activity should be a manifested treatment in nursing and education of its effect should be given to both nurse-students and registered nurses. More research is required about how physical activity affect treatment and the occurrence of welfare diseases in a long-term perspective.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som påverkar känslolivet. Det som karaktäriserar sjukdomen är ett pendlande mellan depression och hypomani/mani som är en eufori utöver det vanliga. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med patientgruppen, de bör ge stöd och skapa interventioner då dessa patienter har högre suicidrisk än den resterande befolkningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva en kvinnas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med en narrativ ansats av en självbiografi. Resultat: Sex kategorier presenteras: att pendla mellan olika verkligheter, att ångesten kan komma när som helst och var som helst, att behöva behandla den kroniska sjukdomen varje dag, att inte vilja utsätta andra för sitt dåliga mående, att det ständigt pågår ett krig i huvudet samt att vilja leva och att inte vilja leva. Diskussion: Vårdpersonal och närstående har betydelse för patientens välmående i stödjandet av patienten, de bör vara öppensinnade och därmed inte döma eller förminska patientens egna upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor bör se patientgruppen utifrån ett holistiskt perspektiv då sjukdomen handlar om mycket mer än bara depressioner och manier.