Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom och risken för återinsjuknande är livslång. Risken för suicid och olycksfall är förhöjd under både maniska och depressiva episoder. Farmakologisk långtidsbehandling är den primära behandlingen för att behandla och förebygga maniska och depressiva skov vid bipolär sjukdom. Bristande läkemedelsföljsamhet är den vanligaste orsaken till återinsjuknande och ett stort hälsoproblem. Syftet med studien var att utforska aspekter som kan påverka följsamheten till underhållsbehandling hos personer med bipolär sjukdom. En integrativ litteraturstudie genomfördes inspirerad av Whittemore och Knafls metod. Totalt 15 studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats inkluderades. Som teoretisk utgångspunkt i resultatdiskussionen användes Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess. Ur dataanalysen framkom fyra teman vilka innehöll totalt åtta underteman. De fyra identifierade teman var: Patient/sjukdom; Familj och samhälle; Läkemedel samt Behandlingsallians och undervisning. Att ha kunskap om avgörande faktorer för läkemedelsföljsamhet kan fungera som ett viktigt verktyg i specialistsjuksköterskans hälsoarbete med patienter med bipolär sjukdom. Behandlingsalliansens betydelse för följsamheten framkom i studien. Samlad kunskap om faktorer som påverkar följsamheten till långtidsmedicinering kan ge ökad förståelse och verktyg för sjuksköterskan i mötet med patientgruppen.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar sinnesläget hos individen och drabbar ca 1–2,4 % av den svenska befolkningen. Sjukdomen debuterar kring 15–35 årsåldern och diagnostiseringen sker ofta sent. Sjukdomen medför stora konsekvenser för såväl individen som för samhället. Syfte: Att beskriva individens erfarenheter av att leva med en bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning utfördes i PubMed och psycINFO, vilket resulterade i 11 involverade artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka analyserades med en tematisk metod. Huvudresultat: Fem teman identifierades i resultatet, upplevelse av bipolär sjukdom, upplevelse av stigma samt dess påverkan, upplevelse av medicinsk behandling och självmedicinering, viljan att fly samt copingresurser och copingstrategier. Att leva med en bipolär sjukdom upplevdes för många individer som en utmaning, ofta förekom ett substansmissbruk till följd av ett missnöje till ordinerad behandling. En problematik relaterat till ett stigma över sjukdomen uttrycktes frekvent. Stigmat var något som riskerade att individerna applicerade på sig själva. Slutsats: Individer uppfattar den bipolära sjukdomen som påfrestande relaterat till; ett fluktuerande känsloliv, stigma och medicinering. För att hantera sjukdomen beskrevs ett socialt stöd vara viktigt, då känsla av tillhörighet ingav en motiverande kraft, även sjuksköterskan beskrivs ha en viktig motiverande roll. Att vårdrelationen baserades på respekt och frånvaro av stigma beskrevs vara en förutsättning för sjuksköterskans arbete till att främja individens hälsa. / Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects the state of mind of the individual and affects about 1–2,4% of the swedish population. The disease debuts around the age of 15–35 and the diagnosis is often set late. The disease has major consequences for the individual as well as for society. Aim: To describe individuals experiences of living with a bipolar disorder. Method: Literature study with descriptive design. Search for involved articles where performed in PubMed and psycINFO, which resulted in a total of 11 articles, of both qualitative and quantitative approach, which were analyzed using a thematic method Main result: Five themes were identified in the result, experience of bipolar disorder, experience of stigma and its work, experience of medical treatment and self-medication, the will to escape and coping resources and coping strategies. Living with a bipolar disorder was seen as a challenge for many individuals. Substance abuse were often described, related to a series of dissatisfaction with prescribed treatment. A problem related to a stigma over the disease were frequently expressed. The stigma were something that risked the individuals themselves, started to apply the prejudices to their own identity. Conclusion: Individuals perceive the bipolar disorder as strenuous related to; fluctuating emotions, stigma and medication. To deal with the disease, social support describes being important, as a sense of belonging served as a motivating power. The nurse where also described as having an important motivating role. The fact that the nursing relationship were based on respect and absence of stigma were described as a prerequisite for the nurse's work to promote the individual's health.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som kännetecknas av kraftiga humörsvängningar i maniska och depressiva skov. Den har påverkan på personens livsvärld och upplevelse av hälsa. Sjukdomen är kronisk och för med sig lidande för personen. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i att ge stöd och undervisning. Syfte: Är att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ metod där fem självbiografier lästes. Analysmetoden är analys av narrativer. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier. Dessa är: den känslomässiga berg och dalbanan, den euforiska gränslösheten, som mörkast före gryning, den annorlunda verkligheten, påverkan på det vardagliga, i kontakt med vården. Diskussion: Personer med bipolär sjukdom upplever hälsa, ohälsa och lidande beroende på vilket skov i sjukdom de befinner sig i. Det är viktigt att ha personer i sin omgivning som är förstående och bryr sig för att kunna finna ro. Sjuksköterskan agerar som stöd i det dynamiska humöret hos personerna och kan bidra med information för att lättare hantera sjukdomen. Konklusion: Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt varierande humör. Vården ska vara öppen och bemöta personen i dennes livsvärld. Det är viktigt som sjuksköterska att skapa balans för att lindra lidande och uppmuntra till hälsa. / Background: Bipolar disorder is a chronic condition which is characterised by elevated mood swings with manic and depressive episodes. It has impact on the person’s lifeworld and his or her experience of health. The chronic disorder causes suffering for the person. The essential role of the nurse is to be supportive and educate. Aim: To describe peoples’ experiences to live with bipolar disorder. Method: A qualitative study were five autobiographies was studied. The method of analytics is narrative analysis. Results: The result has six categories. Those are: the emotional rollercoaster, the euphoric boundlessness, darkest before dawn, the different reality, impact on the social life, in contact with care. Discussion: People with bipolar disorder experiences health, illness and suffering depending on which episode they are in. It’s important to have people in their vicinity who is understanding and who cares to find peace. The nurse acts as support in the dynamic mood swings the people can have and can contribute with information how to handle the disorder. Conclusion: To live with bipolar disorder means constant mood swings. The care should have a open mind and answer to the person in their lifeworld. It’s important as nurse to create a balance to ease suffering and encourage health.

Syftet med studien var att undersöka hur bipolär sjukdom kan påverka en människas identitet. Tidigare forskning har föreslagit  att människor med bipolär sjukdom kan ha svårt att identifiera vem de verkligen är och att de kan ha en mindre utvecklad identitet. I denna kvalitativa studie genomfördes tio djupintervjuer som sedan kodades. En tematisk analys utfördes. Fyra teman identifierades: Uppfattning om identitet, acceptans, föräldraskap och sjukdomens påverkan på livet. En övervägande del av respondenterna uppgav att sjukdomen är en del av deras identitet, detta motsäger tidigare forskning. Acceptans uppges ske i olika steg och förenkla livet när sjukdomen väl är accepterad, forskning stöder detta fynd. Respondenterna beskriver en rädsla att sjukdomen ska påverka föräldraskap eller att sjukdomen redan har påverkat föräldraskapet. Flera respondenter uppger att sjukdomen har lett till ett misslyckat föräldraskap vilket, enligt tidigare forskning, kan leda till mindervärdeskomplex. Sjukdomen anses i övervägande del påverka livet negativt och skapa en funktionsnedsättning. Flera respondenter uppgav att sjukdomen har varit ett hinder i deras arbete och enligt forskning kan även detta påverka respondenternas uppfattning om eget värde negativt. Bipolär sjukdom anses i denna studie påverka identiteten kraftigt och i största mån negativt. Fortsatt forskning bör fokusera på ”mixet-method” studier med kvantitativa korrelationer mellan till exempel typ av bipolär sjukdom och grad av funktionsnedsättning. / The purpose of this study was to investigate how bipolar disorder affects a person’s identity. In this qualitative study ten in-depth interviewes were conducted. The interviews were seperated into pieces that were assigned a specific code and a thematic analysis was performed. Four themes were identified: perception of identity, acceptance, parenting and the impact of the illness on life. The majority of the participants stated that the disease is part of their identity, which contradicts previous research. Acceptance is stated to occur in various stages and simplifies life once the disease is well accepted, reasearch supports this finding. Participants described a fear that the disease will affect parenthood or that the disease has already affected parenthood. Several participants stated that the disease has led to failed parenting which, according to previous research, can lead to inferiority complex. The disease is predominantly affecting life negatively and creating disability. Several participants stated that the disease has been an obstacle in their career and according to research this can also have a negative impact on the participants’ perception of their own value. In this study, bipolar disorder is considered to have a strong negative impact on identity. Continued research should focus on “mixed-methods” studies with quantitative correlations between for example type of bipolar disorder and level of disability.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett samhälls växande fenomen som bör tas på allvar. Det råder idag bristande kunskap och förståelse kring främmande psykiska tillstånd på arbetsplatsen, vilket leder till stigmatisering och missförstånd. Att skapa personliga strategier för att upprätthålla sitt jobb är därför ytterst viktigt för individer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka strategier individer med bipolär sjukdom använder sig av för att upprätthålla sitt arbete. De frågor vi ställer oss i studien är: Vilka strategier har hjälpt personen med bipolär sjukdom att få och behålla arbete? Vilka hinder och utmaningar har personen med bipolär sjukdom mött på sin arbetsplats? Det finns få studier som visar vilka strategier bipolära använder sig av för att upprätthålla ett arbete. Däremot finns det studier som styrker positiva egenskaper i form av kreativa, ambitiösa, drivna och målinriktade. Med detta i åtanke väcktes intresset av att undersöka vilka strategier som hjälpt de upprätthålla sina arbeten.Metod: För att avtäcka studiens syfte har kvalitativ metod används genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet påvisar vidare att arbetsgivarna har bristfällig kunskap om sjukdomen där öppenhet om sin sjukdom på en arbetsintervju kan resultera i att man inte får ett arbete. Arbete gynnar individen med bipolär sjukdom, men för att få och bibehålla arbetet är det viktigt att det finns stödjande arbetsklimat där individen känner sig delaktig och har valmöjligheter. / Background: Mental illness is today a society-growing phenomenon that should be taken seriously. There is currently a lack of knowledge and understanding of foreign psychological conditions in the workplace, which leads to stigmatization and misunderstanding. Creating personal strategies to maintain their job is therefore extremely important for individuals with bipolar disorder.Purpose: The purpose of the study is to elucidate the strategies that individuals with bipolar disorder use to maintain their work. The questions we ask ourselves in the study are: What strategies have helped the person with bipolar disorder to get and keep work? What obstacles and challenges has the person with bipolar disorder encountered in their workplace? There are few studies that show which strategies bipolar use to maintain a job. However, there are studies that prove positive properties in the form of creative, ambitious, driven and goal-oriented. With this in mind, the interest was raised in examining which strategies helped them maintain their jobs.Method: To uncover the purpose of the study, qualitative method has been used through semi-structured interviews.Results: The result further shows that employers have insufficient knowledge of the illness where openness about their illness during a job interview can result in not getting a job. Work benefits the individual with bipolar disorder, but in order to obtain and maintain the job, it is important that there is a supportive work climate where the individual feels involved and has choices.

Bipolär sjukdom är en allvarlig och komplex psykiatrisk sjukdom. Den kännetecknas av fluktueringar i stämningsläget som inkluderar depressiva, maniska och blandade episoder av olika grad. Av världens befolkning är drygt 1% drabbad av sjukdomen. Att vara anhörig kan innebära en sämre hälsa än normalbefolkningen och de tar ofta på sig ett stort ansvar att vårda, hjälpa och stötta den som är sjuk. Eftersom anhöriga har en betydande roll i den sjukes vård behövs kunskap om anhörigas upplevelser. Syftet med denna studie var att undersöka hur det upplevs att vara anhörig till en person med bipolär sjukdom.  Metoden var en litteraturöversikt över kvalitativa studier som syftade till att analysera och sammanställa kunskapsläget inom det valda ämnet. Urvalet bestod av 13 kvalitetsgranskade originalartiklar publicerade mellan år 2008–2021 från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Ett familjecentrerat förhållningssätt har använts som teoretisk referensram. Inom familjecentrerad omvårdnad, som föreligger denna litteraturöversikt, ses familjen som en dynamisk helhet där alla delar påverkar varandra.  Resultatet påvisade att anhöriga påverkades mycket av den närståendes sjukdom. Resultatet delades in i fem teman med tillhörande underteman. Dessa teman var Påverkan på anhörigas hälsa, Påverkan på relationen till den sjuke, Hanteringsstrategier och personlig utveckling, Behov av stöd och problematik kring stigmatisering samt Upplevelser av involveringen i den sjukes vård.  Slutsatsen visade att anhöriga upplever många bördor och en stor belastning av att leva med en person med bipolär sjukdom. Det är av stor vikt att inom hälso-och sjukvården inkludera anhöriga i omvårdnaden. / Bipolar disorder is a serious and complex psychiatric disorder. It is characterized by fluctuations in the mood that include depressive, manic and mixed episodes of varying degrees. More than 1% of the world's population is affected by the disease. Being a relative can mean a poorer health than the normal population and they often take on a great responsibility to give care, help and support to the person who is ill. Since relatives have a significant role in the patient's care, knowledge of relatives' experiences is needed.  The aim of this study was to investigate how it is perceived to be a relative of a person with bipolar disorder.  The method was a qualitative literature review aimed at analysing and compiling the state of knowledge within the chosen subject. The sample consisted of 13 original studies published between 2008 and 2021 from the databases PubMed, CINAHL och PsycINFO. A family-centerd approach has been used as a theoretical frame of reference. In family-centred care, which is referred to in this literature review, the family is seen as a dynamic unit where all parts affect each other. The results showed that relatives were greatly affected by the relative's illness. The result was divided into five themes and related sub-themes. These themes were The impact on the health of the relatives, The impact on the relationship with the sick person, Cooping strategies and personal development, The need for support and problems around stigma and Experiences of involvement in the patient's care.  The conclusion showed that relatives experience many burdens and a great strain of living with a person with bipolar disorder. It is of great importance to include relatives in the healthcare.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som kännetecknas av ett kraftigt pendlande i allmäntillståndet till följd av växlingar mellan mani och depression. Enligt statistik har ca 1,8% av befolkningen bipolär sjukdom. Sjukdomen är kronisk och kontinuerliga återfall är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att som kvinna leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 5 självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom har valts som metod för arbetet. Studien har ett induktivt förhållningssätt där författarna utgår ifrån individens erfarenheter och slutsatser som kan dras från detta. Resultat: Resultatet presenteras i 3 rubriker och 7 underrubriker. De tre rubrikerna är att orka fortsätta leva, sjukdomen upplevs som ett lidande och sociala relationer kan upplevas som svåra eller stödjande. Resultatet visar att personer med sjukdomen lever med ett stort sjukdomslidande. Deras ork till att fortsätta leva kommer från stöd av vården, anhöriga samt acceptans inför sin diagnos. Upplevelsen av de sociala relationerna återspeglar såväl positiva effekter i form av stöttning som underlättat återhämtning och förbyggt försämringar. Såväl som att de sociala relationerna om dom är bristfälliga eller upphör påverkat kvinnorna mycket och lett till försämring i måendet. Slutsats: Studien visade att kvinnorna som lever med bipolär sjukdom har ett stort sjukdomslidande som påverkar deras liv i stor utsträckning. Påverkan och inflytandet av sociala relationer visade sig ha stor betydelse i både negativ och positiv aspekt. Att hitta orken att fortsätta leva och klara av vardag och arbete visade sig också vara problematiskt.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom där individen pendlar mellan episoder av maniska/hypomaniska och depressiva skov som kan resultera i funktionella och kognitiva förändringar. Sjukdomen är mycket komplex och påverkar både den drabbade och omgivningen i hög utsträckning. Syftet: Att undersöka närståendes erfarenhet av att leva nära någon som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserat på elva kvalitativa studier. Pubmed och Cinahl användes vid databassökningar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och 10 underkategorier. Kategorierna var: “Bli psykologiskt och fysiskt påverkad”, “Bli socialt isolerad och balansera tillvaron”, “Använda hanteringsstrategier” och ”Samarbeta med hälso- och sjukvården”.  Konklusion: Närstående till personer med bipolär sjukdom upplevde många svårigheter kopplat till sjukdomens oförutsägbara natur. De kände ett ensamt ansvar och upplevde ett bristfälligt stöd från samhället, det sociala nätverket och vården. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvården inkluderar närstående och erbjuder dem ett anpassat stöd. / Background: Bipolar disorder is a mental illness where the individual oscillates between episodes of manic/hypomanic and depressive episodes that can result in functional and cognitive impairments. The disease is highly complex and affects both the affected individual and their surroundings to a high extent. Aim: To investigate the experience of relatives living with individuals who have bipolar disorder. Method: A literature study based on eleven qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used for database searches. The analysis was conducted using Friberg's analysis model. Result: The literature study shows that bipolar disorder has a significant impact on the lives of relatives. The results are presented in four categories; 1) Being psychologically and physiologically affected, 2) Becoming socially isolated and balancing life, 3) Using coping strategies and finally 4) the role of health care. Conclusion: Relatives of individuals with bipolar disorder experienced many difficulties related to the disease's unpredictable nature. They felt a lonely responsibility and experienced inadequate support from society, social networks, and health care. It is therefore essential that health care includes relatives and offers them tailored support.

Sammanfattning Bakgrund: Att leva med bipolär sjukdom är besvärligt för många. Sjukdomen ger upphov till allvarliga förändringar i känsloläget. Medicinering är en viktig del i behandlingen av bipolär sjukdom men när detta ger upphov till allvarliga biverkningar som viktökning kan det leda till lidande hos denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bipolär sjukdom upplever mediciners biverkningar i samband med viktuppgång och deras erfarenheter av att hantera det samt upplevelser av stödet och deras förväntningar på sjukvården inom aktuellt området. Metod: En kvalitativ och deskriptiv design användes.  Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnliga och en manlig patient från ett sjukhus i Mellansverige. Huvudresultatet visade att deltagarna upplevde en stark påverkan på välbefinnande och hälsa av medicinbiverkningar i form av viktökning. Genomgående led deltagarna av biverkningar som påverkade både det fysiska och psykiska måendet. Samtliga deltagare hade gått igenom svåra kamper för att hantera viktökning och det krävdes mycket av deras egna krafter. Vidare betonade de att de inte blivit sedda av sjukvården och deras viktproblem inte tagits på allvar. Deltagarna upplevde starka känslor och lidanden av medicinbiverkningar och viktökning och det framkom förväntningar på att få stöd och information samt kontinuerlig vård för att kunna känna sig trygg i behandlingen och få uppleva en bättre livskvalitet. Slutsatsen visar att personer med bipolär sjukdom lider mycket av viktökning i samband med medicinbiverkningar. Det belyser att viktproblem är svårhanterbart och förbisett av sjukvården, vilket gör att livskvalitén blir svår att bevara. Att problem tas på allvar och att få information samt stöd inom det aktuella området ansågs vara nödvändigt för att kunna lindra vårdlidande Nyckelord: Bipolär sjukdom, Medicin biverkningar, Patientupplevelse, Stöd, Viktökning. / Abstract. Background: Living with bipolar disorder is difficult for many. The disease causes severe changes in emotional state. Medication is an important component in the treatment of bipolar disorder, but when this gives rise to serious side effects such as weight gain, it can lead to suffering of this population. The purpose of the study was to describe how bipolar patients experienced the medication's side effects associated with weight gain and their experience of dealing with it and the experiences of support as well as their expectations of health care within the current range. Method: A qualitative and descriptive design was used. The study group consisted of five women and one male patient from a hospital in central Sweden. The main result showed that participants experienced a great impact on the wellbeing and health of medication side effects such as weight gain. Through the participants suffered from the side effects that affected both the physical and mental health. All participants had gone through difficult struggles to manage weight gain and it took a lot of their own powers. Furthermore, they stressed that they had not been seen by the healthcare and their weight problems were not taken seriously. The participants experienced strong feelings and suffering from the medication side effects and weight gain, and there were expectations of getting support and information as well as continuous care to be able to feel safe in the treatment and experience and to have a better quality of life. The conclusion shows that people with bipolar disorder suffer a lot of the weight gain associated with medication side effects. It highlights that weight problems are difficult to manage and overlooked by the healthcare, making the quality of life of the patient difficult to maintain. That the problems are taken seriously and to get information and support in the area concerned was considered necessary in order to alleviate the suffering of care. Keywords: Bipolar disorder, Medicine side effects, Patient experience, Support, Weight gain.

Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja livskvalitet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person. Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor, att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att stabilisera symtom och förebygga återfall. / Background: Several studies have shown that persons with bipolar disorder have a poorer quality of life compared to the rest of the population. As a nurse in psychiatric care it is important to have knowledge about the disease in order to provide the best possible treatment with the goal to stabilize symptoms, prevent relapse and promote quality of life. Objective: Based on the nurse's perception, describe the nursing interventions promoting quality of life in bipolar disorder. Method: A qualitative content analysis based on eight semi-structured interviews. Results: The results showed three main themes: Knowledge about the disease: the importance of that both the patient and family members gain knowledge about the disease; Safety and continuity of care: knowing where and who to contact in care was of great importance and Person-centered care: be seen and treated as a unique person. Conclusion: Patient education which highlights the importance of regular habits, to avoid stress and to become aware of early signs can help stabilize symptoms and prevent relapse.