Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom, sjukdomen utmärks av återkommande depressiva- och maniska perioder som påverkar upplevelser av människors livsvärld och hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll när personer med bipolär sjukdom är i kontakt med hälso-och sjukvården. För att öka förståelse kring upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, behövs mer forskning. Syfte: Syfte är att belysa människors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes. Narrativer i form av sex självbiografier analyserades, datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhage beskrivning av att analysera narrativer/berättelser. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman; Sjukdomens berg- och dalbana; Den eviga psykiska smärtan och dess konsekvenser; Upplevelser av nära relationer och betydelsen av stöd; När diagnosen blir ett faktum och vården brister. Diskussion: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innefattar både patient och anhöriga. Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är att leva i både hälsa och ohälsa beroende på i vilken period de befinner sig i förhållande till sjukdomen. Konklusion: Människor som lever med bipolär sjukdom upplever att symtomen påverkar hela personens livsvärld. Sjuksköterskan har en stor inverkan på personens mående och upplevelser. / Background: Bipolar disorder is a mental illness, the disease is characterized by recurrent depressive and manic periods that affect the experiences of human life and health. The nurse has a valuable role when people with bipolar disorder are in contact with healthcare. To increase understanding of experiences of living with bipolar disorder, more research is needed. Aim: The aim is to illustrate people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used. Narratives in the form of six autobiographies were analyzed, the data has been analyzed based on Dahlborg-Lyckhage's description of analyzing narratives / stories. Result: During the analysis, four themes emerged; The roller coaster of the disease; The eternal mental pain and its consequences; Experiences of close relationships and the importance of support; When diagnosis becomes a fact and health is lacking. Discussion: Bipolar disorder is a mental illness involving both patient and relatives. The experience of living with bipolar disorder is to live with both health and illness, depending on which disease period they are in. Support from care and nurses is perceived often as lacking. Conclusion: People living with bipolar disorder experiences that the symptoms affect the entire life as a person. The nurse has a major impact on the person's mood and experiences.

Bakgrund: Bipolär affektiv sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som drabbar cirka 2-3% av befolkningen. Etiologin till bipolär sjukdom är okänd, dock spelar både miljö och genetik en viktig roll. Sjukdomen kännetecknas av perioder med depression omväxlande med perioder av mani. Symptomen uppkommer i skov som då behandlas akut, men det är långtidsbehandling som är essentiell för bipolärt sjuka patienter då den i viss mån förhindrar uppkomsten av nya affektiva episoder. Vid bipolär sjukdom används profylaktiskt stämningsstabiliserande läkemedel såsom litium och antiepileptiska läkemedel som valproat. Dessa mediciner kan användas som monoterapi, i form av kombinationsbehandling med varandra eller med andra läkemedel. Sedan mer än 60 år tillbaka är litium förstahandsvalet för profylaktisk behandling av bipolär sjukdom, dock har litium en rad besvärliga biverkningar. Näst mest använda läkemedlet för långtidsprofylax är valproinsyra som har en mildare biverkningsprofil. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att jämföra litiumbehandling med valproinsyrabehandling som profylax vid bipolär sjukdom. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där kliniska studier och andra vetenskapliga artiklar granskades. Sökandet efter artiklar skedde i databasen PubMed, där fyra kliniska studier och en epidemiologisk kohortstudie valdes. I artiklarna jämfördes litium med valproat som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. Resultat: Endast den epidemiologiska kohortstudien konstaterade att litium var överlägsen valproat som profylaktisk behandling vid bipolär sjukdom. Kliniska studier fann däremot inga signifikanta skillnader mellan profylaktisk behandling med litium eller valproat. Slutsats: Lättare läkemedelshantering, inte lika täta blodkontroller, mildare biverkningar samt likvärdig effekt med litium bidrar till att valproat kan utgöra ett bättre alternativ än litiumbehandling som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. / Background: Bipolar affective disorder is a chronic mental illness that affects approximately 2-4% of the population. The etiology of bipolar disorder is unknown, nevertheless both environment and genetics play important roles. The disease is characterized by periods of depression alternating with periods of mania. Patients get symptoms now and then but between these periods act as normal. When being in a mood episode patients get treatment to deal with this, but the most essential treatment for bipolar patients is the long-term treatment. Prophylactic treatment is very important because it prevents to some extent the occurrence of new affective episodes. Medications that are commonly used to treat bipolar disorder include mood stabilizers such as lithium and anticonvulsants such as valproate/valproic acid. These drugs can be used as monotherapy, in combination therapy with each other or with other medications. Lithium has been used for more than 60 years and it is still the first choice medication to treat bipolar disorder. Indeed, lithium is frequently used as prophylaxis to treat bipolar disorder, however it can have potentially serious side effects. These side effects include for instance deterioration in the functioning of the thyroid gland and kidneys. The second most commonly used drug for long-term treatment is valproic acid which does not have such severe side effects. Objective: The aim of this study was to compare the efficiency of lithium with that of valproate and find out whether or not valproate is superior to lithium for maintenance monotherapy of bipolar disorder patients.  Method: This study is a literature review in which clinical studies and other scientific articles were analyzed. The PubMed database was used to search for articles. Four clinical studies and one observational register-based cohort study were selected. In these articles lithium was compared with valproate for prophylaxis of bipolar disorder. Results: Only the epidemiological observational cohort study found that lithium was superior to valproate as maintenance monotherapy treatment of bipolar disorder. Clinical studies, however, found no significant differences between prophylactic treatment with lithium or with valproate. Conclusions: Valproate can be a better option than lithium as a maintenance treatment of bipolar disorder because of a variety of reasons. Valproate is easier to dose, requires not as frequent blood checks as for lithium, has a less severe side effects profile and is as good as lithium as a prophylactic treatment of bipolar disorder patients.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska ge vård med respekt för människors lika värde. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra symptom och att patienten skall fungera i vardagen. Patienter med allvarlig psykisk ohälsa avlider i genomsnitt 20 år tidigare än övriga befolkningen, de avlider ofta av behandlingsbar fysisk ohälsa. Att närma sig lidande är svårt, när patienter inte uttrycker sitt lidande, har sjuksköterskan svårt att identifiera det. Tvångsvård och tvångsmedicinering skapar starka känslor, regelsystemet prioriteras före patientens autonomi. Patienter avstår behandling på grund av bemötandet. Men ett bra socialt nätverk, bra erfarenheter, liksom positiva tankar och attityder kring behandlingen, påverkar följsamheten positivt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande vid psykisk ohälsa. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Tio artiklar valdes ut. De lästes, översattes, analyserades med hjälp av färgkodning och sammanställdes under olika huvudteman och subteman. Databasen Cinahl plus Full Text användes uteslutande för att det visade sig att sökorden gav samma träffar på Pub Med, även att Chinahl plus Full Text är en stor vårdvetenskaplig databas. Resultat: Resultatet presenteras som en tillfriskningsprocess med tre huvudteman; Livet som ohälsa, Livet som hälsa och Livet som framtid. Diskussion: I diskussionen används Travelbees (1966/2012) omvårdnadsteori Interpersonal human to human relationship och konsensus-begreppet vårdande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med bipolär sjukdom upplever att diagnosen har påverkat deras liv, samt hur de hanterar sjukdomen i det vardagliga livet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer med fem kvinnor som alla fått diagnosen bipolär sjukdom. Resultatet visar att diagnosen har hjälp de diagnostiserade individerna till att acceptera och lära känna sin sjukdom, och därefter kunnat göra nödvändiga förändringar anpassade för att må så bra som möjligt. Informanterna beskriver olika strategier som de använder för att hantera sin sjukdom på ett vardagligt plan. Exempel på strategier som lyfts fram är sömn, rutiner, mediciner, inte företa sig för många göromål samma dag, lyssna på kroppen, mindfulness, terapisamtal och motion. Resultatet av intervjuerna har analyserats med begreppen stigma och identitet samt i relation till tidigare forskning. / The aim of this study was to investigate how people with bipolar disorder experience that the diagnosis has affected their lives, and how they handle the disease in everyday life. The study has been conducted with a qualitative approach with narrative interviews with five women who have all been diagnosed with bipolar disorder. The result has shown that the diagnosis has helped the diagnosed individuals to accept and gotten to know their illness, and then how to make the necessary changes adapted to feel as good as possible. The informants describe the different strategies they use to manage their illness on a daily basis. Examples of strategies presented are sleep, routines, medication, do not undertake for many purposes the same day, listen to the body, mindfulness, therapy and exercise. The results of the interviews have been analyzed with the terms stigma and identity as well as in relation to previous research.

No description available.

Psykisk ohälsa ökar allt mer i samhället och påverkar inte bara personen med sjukdomen utan hela omgivningen. Anhöriga till personer med psykisk ohälsa drabbas hårt då de får uppleva symtomen och de livsförändringar som medföljer. Närstående till personer med bipolär sjukdom påverkas av sjukdomens skovvisa karaktär. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med bipolär sjukdom. Arbetet utgår från Fribergs (2017) metod för att göra en litteraturöversikt och grundar sig i nio kvalitativa artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat “en förändrad livsvärld” med fyra kategorier: “känsla av ensamhet”, “anhörigas känsla av ansvar”, “behov av stöd” och “syn på framtiden”. Resultatet påvisar att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever en hög nivå av belastning. De hamnar även i riskgruppen för att utveckla depression och ångest eller andra psykiatriska symtom. Resultatet visar att många upplever en avsaknad av adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvårdspersonal. De anser att de inte delaktiggörs i vårdandet och saknar ofta kunskap om hur de ska hantera situationen. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår även anhöriga. Sjuksköterskan kan med gott bemötande och god vårdkontakt stötta dem till en bättre tillvaro och förståelse för sjukdomen. Sammanfattningsvis bör sjuksköterskan se till patientens anhöriga för ett vårdande ur holistiskt perspektiv. Genom att stötta de närstående kan de vara en resurs för patienten i behandlingen av sjukdomen.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att psykopedagogisk intervention har påverkat dem. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom som inte bara påverkar den som är sjuk utan även patientens närstående i hög grad. Tidigare forskning visar att närstående ofta känner sig utestängda från sin närståendes vård och behandling samt eftersöker ökat eget stöd från vården. Psykopedagogisk intervention är en behandlingsform som introducerades i Sverige i mitten på 80-talet och vänder sig till patient och närstående. Behandlingen består av utbildning kring sjukdomen, träning i kommunikationsfärdigheter, problemlösningsförmågor och känslomässigt stöd. Metod: Denna studie bygger på en fenomenologisk intervjustudie med sju närstående till personer med bipolär sjukdom som utfördes vintern/våren 2018. Den insamlade datan transkriberades sedan och analyserades genom fenomenologisk innebördsanalys Resultat: Resultatet visade att de närstående som intervjuats upplevde utbildningen som positiv och fyra innebördsteman identifierades. Dessa var: upplevelse av att inte känna sig ensam, delaktighet, ökad kunskap och förståelse, att lyckas trots sjukdom och en varaktig relation. Slutsats: Resultatet visade att psykopedagogisk intervention som behandlingsmetod upplevdes ge positiva effekter för de närstående som deltog. En ökad förståelse gällande närståendes upplevelser av psykopedagogisk intervention kan leda till att vårdpersonal får en ökad kunskap gällande fortsatt utformning av denna behandling.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en obotlig sjukdom som medför maniska och depressiva episoder vilket är förknippat med svårigheter att hantera vardagen. Sjukdomen är lika vanlig hos både män och kvinnor och debuterar oftast i en tidig ålder. Sjuksköterskan bör få mer kunskap om hur personer med sjukdomen upplever sin sjukdom för att kunna ge ett bra bemötande och en holistisk omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom i vardagen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier med induktiv ansats. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och patografierna lästes manifest.  Resultat: I patografierna beskrev författarna deras upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Den ena kategorin var, En inre berg- och dalbana med subkategorierna, maniska episoder, depressiva episoder, rädsla och skam och destruktiva vanor. Den andra kategorin var Längtan efter kärlek med subkategorierna svårigheter i relationer och behov av bekräftelse. Den tredje kategorin var Behov av stöd med subkategorierna socialt stöd och professionellt stöd. Den sista kategorin var Anpassning till förändrade livsomständigheter med subkategorierna acceptans och fungerande behandling.  Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebär livsomständigheter och att individens vardagliga liv påverkas. Sjuksköterskan har en nära med kontakt med patienten och har därför en betydelsefull roll i omvårdnaden och bemötandet. Bipolär sjukdom kräver en livslång behandling och individen kommer att ha en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en god och personcentrerad vård.

Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom och risken för återinsjuknande är livslång. Risken för suicid och olycksfall är förhöjd under både maniska och depressiva episoder. Farmakologisk långtidsbehandling är den primära behandlingen för att behandla och förebygga maniska och depressiva skov vid bipolär sjukdom. Bristande läkemedelsföljsamhet är den vanligaste orsaken till återinsjuknande och ett stort hälsoproblem. Syftet med studien var att utforska aspekter som kan påverka följsamheten till underhållsbehandling hos personer med bipolär sjukdom. En integrativ litteraturstudie genomfördes inspirerad av Whittemore och Knafls metod. Totalt 15 studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats inkluderades. Som teoretisk utgångspunkt i resultatdiskussionen användes Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess. Ur dataanalysen framkom fyra teman vilka innehöll totalt åtta underteman. De fyra identifierade teman var: Patient/sjukdom; Familj och samhälle; Läkemedel samt Behandlingsallians och undervisning. Att ha kunskap om avgörande faktorer för läkemedelsföljsamhet kan fungera som ett viktigt verktyg i specialistsjuksköterskans hälsoarbete med patienter med bipolär sjukdom. Behandlingsalliansens betydelse för följsamheten framkom i studien. Samlad kunskap om faktorer som påverkar följsamheten till långtidsmedicinering kan ge ökad förståelse och verktyg för sjuksköterskan i mötet med patientgruppen.