Bakgrund Bipolär sjukdom drabbar årligen cirka två procent av världens befolkning vilket leder till lidande för ett stort antal människor. Bipolär sjukdom påverkar hela livet och kan leda till negativa konsekvenser för patientens livssituation. Sjukdomen innebär både en psykosocial funktionsnedsättning och en nedsatt arbetsförmåga. Patienter med bipolär sjukdom har ett stort och varierande omvårdnadsbehov och det är viktigt att belysa dessa patienters upplevelser för att förbättra framtida omvårdnad.   Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad vid bipolär sjukdom inom psykiatrisk öppen- och slutenvård.  Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som hittats i databaserna PubMed och CINAHL. Utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet har artiklarna kvalitetsgranskats. Artiklarna har sammanställts och analyserats till ett resultat med hjälp av integrerad dataanalys.  Resultat Vid resultatsammanställningen identifierades följande tre huvudkategorier; upplevelser av mellanmänskligt samspel, upplevelser av sjuksköterskor i vårdmiljön samt upplevelser av att få hjälp till tillfrisknande. De tre huvudkategorierna delades i sin tur upp i sju underkategorier. Resultatet visade att omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt att få vården anpassad efter individuella behov var av stor betydelse för såväl patienters upplevelse av den psykiatriska omvårdnaden som för deras tillfrisknande. Slutsats I resultatet framkommer hur tydligt omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt vårdanpassad efter individuella behov påverkar varandra och patienters upplevelse av vården. Omvårdnadspersonalens egenskaper är en viktig förutsättning för att skapa en god relation. Det i sin tur är en viktig grund för att patienten ska kunna öppna upp sig och dela med sig av sina problem. Att öppna upp sig är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Bipolar disorder affects about two percent of the world population yearly which causes suffering for many people. Bipolar disorder affects one’s entire life and can lead to negative consequences for one's life situation. The disease implies both a psychosocial disability and a reduced work ability. Patients with bipolar disorder have a vast and varied need for nursing care and it’s important to shine a light on these patients’ experiences to improve future nursing care.  Aim The aim of this study was to describe patients’ experiences of nursing care for bipolar disorder in psychiatric inpatient and outpatient care.  Method This study was a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach, found in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality has been used to review the articles’ quality. The results from the articles have been compiled and analysed using integrated data analysis.  Results In the result compilation three main categories were identified; experiences of interpersonal interaction, experiences of nurses in the care environment and experiences of receiving support to promote recovery. The three main categories were divided into seven subcategories. The result showed that care relationships, characteristics of the nursing staff and receiving personalized care based on individual needs were significant in terms of patients’ experiences of psychiatric nursing care and their recovery.  Conclusions From analyzing the result it is evident that care relationships, characteristics of the nursing staff, and receiving personalized care based on individual needs all affect each other and the patients’ experience of care. Characteristics of nursing staff are vital in creating a good care relationship. That in turn is necessary for patients to be able to open up and share their problems. Patients being able to open up is a prerequisite for nurses to be able to provide individualized care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som omfattar olika typer av humörförändringar, med allvarliga depressionsepisoder och maniska episoder. Behandling inkluderar stämningsstabiliserande läkemedel som litium. Vårdande både för patienten och deras närstående, är avgörande och kräver att sjuksköterskor är närvarande, visar respekt, stödjer patienter och deras närstående genom att skapa en trygg miljö och främja både fysiskt och mentalt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt där artiklar från olika källor granskades och analyserades. Totalt inkluderades tio artiklar för att sammanställa relevant information om vuxna patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Resultat: Studien visade att personer med bipolär sjukdom kände sig maktlösa och annorlunda, vilket påverkade deras självkänsla och ledde till skam och rädsla för att bli stigmatiserade. Sjukdomen påverkade deras beteende och relationer negativt, och de önskade mer stöd och bättre förståelse från vårdgivare. Deltagarna ansåg att de behövde mer tillgänglig psykoterapi och information om behandlingsalternativ för att hantera sin sjukdom. Konklusion: Bipolär sjukdom påverkar människors vardagsliv och självkänsla samt skapar osäkerhet kring deras identitet. Många med bipolär sjukdom upplever bristande förståelse från familj och samhälle, vilket påverkar deras välbefinnande och tillgång till vård. Stigmatisering av sjukdomen påverkar deras välbefinnande, vilket leder till behov av stöd och information. / Background: Bipolar disorder is a chronic condition characterized by various mood changes, including severe depressive episodes and manic episodes. Treatment involves mood-stabilizing medications like lithium. Caring for both the patient and their loved ones is crucial, and it requires nurses to be present, show respect, and support patients and their families by creating a safe environment and promoting both physical and mental well-being. Aim: The purpose of this study is to describe the experiences of adult patients living with bipolar disorder. Method: This study was conducted as a qualitative literature review where articles from various sources were reviewed and analyzed. In total, ten articles were included to compile relevant information about adult patients' experiences of living with bipolar disorder. Findings: The study revealed that individuals with bipolar disorder felt powerless and different which affected their self-esteem and led to shame and fear of stigmatization. The illness negatively impacted their behavior and relationships, and they desired more support and better understanding from healthcare providers. Participants believed they needed accessible psychotherapy and information about treatment options to manage their condition. Conclusion: Bipolar disorder affects people's daily lives and self-esteem, creating uncertainty about their identity. Many individuals with bipolar disorder experience a lack of understanding from their families and society, affecting their well-being and access to healthcare. Stigmatization of the illness impacts their well-being, highlighting the need for support and information.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är vanlig i världen och det blir vanligare i Sverige att personer med sjukdomen söker vård, både inom öppenvården och slutenvården. Omvårdnaden riktar in sig på att stödja och vägleda i hantering av symptom och sjukdomstecken. Hälsoutbildning har visats kunna fördröja återinsjuknandet och en personcentrerad vårdplan likaså. Många med bipolär sjukdom är odiagnostiserade och sjuksköterskan har en viktig roll i att bidra till att uppmärksamma dessa, för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att få en överblick över kunskapsläget inom det valda området. Den är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från två databaser. Resultat: Resultatet redovisas i fem övergripande teman med tillhörande subteman. De övergripande teman är: Hur sjukdomen uppfattas, Erfarenheter och upplevelser av sjukdomshantering, Relationer, Upplevelser av stigmatisering och Hur arbetet/studier/ekonomi påverkas av sjukdomen. Diskussion: Resultatet diskuterades tillsammans med livsvärldsbegreppet, bakgrunden och ny forskning. Det som diskuterades var om hur livsvärlden kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till identifiering av diagnosen bipolär sjukdom, hur viktig vårdrelationen är och hur viktigt det är för personerna att sjuksköterskan tar del av deras livsvärld. Det diskuterades även om vilken betydelse det har för personerna att få stöd från andra som också har bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disorder is common in the world and it is becoming more common in Sweden that people with the illness seek care, both outpatient and inpatient care. Nursing care focus on supporting and guiding the management of symptoms and signs of disease. Health education has been shown to delay the relapse and a person-centered care plan as well. Many people with bipolar disorder are undiagnosed and nurses have an important role in helping to address these in order to provide good care. Aim: The aim was to highlight people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A literature review has been made to get an overview of the state of knowledge in the chosen field. It is based on ten qualitative research articles which were collected from two databases. Results: The results are reported in five overarching themes with related subthemes. The overarching themes are: How the disease is perceived, Experiences of disease management, Relationships, Experiences of stigmatization and How the work/study/economy is affected by the disease. Discussion: The results were discussed together with the lifeworld term, background and new research. The discussion was how the lifeworld can help the nurse contribute to identify the diagnose bipolar disorder, how important the care relationship is and how important it is to the persons that the nurse takes part of their lifeworld. It was also discussed about how important it is for the persons to get support from others who also have bipolar disorder.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.

AbstraktTitel: Upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom - ett familjeperspektiv – En litteraturstudie. Bakgrund: Psykisk ohälsa och sjukdom är idag så vanligt förekommande att det räknas som ett folkhälsoproblem, men det finns fortfarande fördomar och stigmatisering kvar kring bilden av psykisk ohälsa. Ofta är det närstående som vårdar sina psykiskt sjuka anhöriga och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att möta närstående i vården och ta tillvara på deras kompetens och kunskap. Inom psykiatrin har det visat sig att närstående fortfarande kan känna sig utanför och att de upplever sig inte blir sedda av personalen. Det är viktigt att alla parter blir integrerade i vårdarbetet kring den sjuke och att det krävs samarbete mellan närstående och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom ur ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar, vilka alla hade kvalitativ ansats. Artiklarna valdes ut utifrån ett helikopterperspektiv, granskades och analyserades för att slutligen sammanställas. Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och nio subkategorier som i stort speglar närståendes upplevelser av att leva med person med bipolär sjukdom. De tre huvudkategorierna är; isolering och frustration, bemötande och stöd samt anpassning och glädje.  Konklusion: Att som närstående vårda sin närstående med bipolär sjukdom kan innebära en stor börda samtidigt som de uttrycker att de vill vara den som vårdar sin närstående. Många uttrycker djup stolthet och kärlek till sin sjuke närstående och de vill finnas där och ställa upp för denne. Negativa konsekvenser för många närstående är att de ofta upplever isolering och ensamhet. Stöd från andra närstående eller vänner ses som värdefullt för att orka med situationen och stöd från sjukvården är viktigt för att kunna stärka närståendes möjligheter att på bästa sätt hantera livssituationen och att familjen får tillgång till lämplig vård och behandling.   Nyckelord: bipolär sjukdom, upplevelse, närstående, erfarenhet, vårdgivare, syskon, föräldrar, kvalitativ, partner, familj, uppfattning / AbstractTitel: Experiences of living with a person with bipolar disorder from a family perspective - A literature review. Background: Psychiatric illness and psychiatric disease is a major part of the public disease and it´s a common health problem today, but there are still existing prejudice and stigmatization towards psychiatric health problems. Today it´s common that relatives has the role of caregivers to the mentally ill person and the mental health professionals has to become more open minded towards the relatives and see their competence and knowledge about their ill family member. Within the psychiatric care relatives often experience a feeling of exclusion from the staff and they also experience that the health caring staff doesn´t take notice of them. It´s important to integrate all concerned into the care of the mentally ill person and interaction between healthcare staff and relatives are of great importance. Aim: The aim of this literature review was to explain how relatives experience living with a person with bipolar disorder from a familyperspective. Methods: The literature review was conducted from eight articles with qualitative approach. They were chosen from a helicopter perspective, examined, analyzed and finally compiled. Results: The result was presented in three main categories and nine subcategories which represents the experiences relatives to a person with bipolar disorder has. The three main categories was; isolation and frustration, treatment and support, adaptation and happiness.     Conclusion: Taking care of a person with bipolar disorde can be a great burden for relatives, but at the same time many relatives mean that they are the ones who want to take care of them. Many relatives express feelings like love and pride to the ill person and they want to be there for them.  Negative consequences  are that they often experience isolation and loneliness. Support from other family members or friends are importent so that they may be able to cope with the situation. Professional support is also of great important to strengthen the relatives to be able to handle their life and their situation and that the family will receive proper care and treatment.  Keywords: “bipolar disorder”, “bipolar disease”, caregiver, relative*, partner, parent, sibling, family, perspective, experience*, perception, qualitative

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka upplevelserna av att ha vuxit upp med en förälder som har bipolär sjukdom, med hjälp av intervjuer från sex deltagare. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv har resultatet från intervjuerna analyserats tillsammans med begreppen ”risk- och skyddsfaktorer”. Det som framkom genom resultat och analys var att tiden som barn tillsammans med en förälder som har bipolär sjukdom präglades av ambivalenta känslor och instabilitet, samtidigt som det fanns trygghet i form av annan vårdnadshavare. Sällan eller aldrig fanns det stöd utöver den andra föräldern och inga insatser från samhället erbjöds dessa barn varken under tidig barndom eller tonår. Alla som deltog i studien uttryckte dock att de hade behövt fångas upp på ett eller annat sätt och att de som vuxna önskade att de fått någon typ av samtalsstöd för att kunna förstå och bearbeta sin förälders sjukdom, då detta påverkade deras barndom kraftigt. Upplevelserna var även att barndomen hade påverkat intervjupersonernas vuxenliv på olika sätt och ofta i negativ riktning. Under intervjuerna uttryckte dock intervjupersonerna att de i dagsläget befann sig på en plats i livet som kändes bra för dem, och att en del dessutom kände sig stärkta av sin barndom. / This qualitative study aimed to examine the experiences of what it is like to have grown up with a parent who has bipolar disorder, with help from interviews of six people. Together with Bronfenbrenners ecological systems theory the results have been analysed with the concept “risk- and protective factors”. What came out of the result and analysis was that being a child of a parent with bipolar disorder was featured by ambivalent emotions and instability, at the same time as there was safety in the shape of another guardian. Rarely or never were there any support beyond the other parent and no help from society was offered these children during either their childhood or youth. Everyone who participated in the study expressed that they felt the need to have been seen somehow and that as adults they wished that they had gotten some sort of counselling to be able to understand and process their parent´s disorder, since this affected their childhood vigorously. The experiences were also that the childhood had affected the participants adulthood in different ways and often in a negative direction. During the interviews though, the participants expressed that they were now in a place in life where they wanted to be and that some of them even felt strengthened by their childhood.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom är de framträdande symtomen perioder av manier och depressioner och risken för suicid kan vara hög. Forskning har visat att när en person drabbas av bipolär sjukdom påverkas inte bara individen utanäven deras närstående. I familjefokuserad omvårdnad inkluderas närstående i vården och ses som en viktig resurs i återhämtningen. Det behövs mer kunskap inom den psykiatriska vården om närståendesupplevelser och deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer som har bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats där Thomas och Hardens metod för tematisk analys använts vid datanalysen. Primärpublikationer söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Fjorton artiklar med kvalitativ ansats inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av inkluderade studier utmynnade i tre teman med tillhörande subteman. Teman var ”Ett förändrat liv, ”Kontakten med sjukvården” och ”Att överleva själv”. Slutsats: Slutsatsen är att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att livssituationen påverkas av sjukdomen. En ständig oro, känsla av ensamhet och att sätta sina egna behov åt sidan kan leda till att den egna hälsan riskeras. För att minska på bördan har närstående behov av att känna sig delaktiga i vården och behöver stöd från både sjukvården och andra i deras omgivning. Sjukvården behöver därför bjuda in närstående och ge adekvat information och erbjuda anpassat stöd. / Background: The prominent symptoms in bipolar disorder are periods of mania and depression, and the risk of suicide can be high. Research has shown that when someone suffers from bipolar disorder, others close to them are also affected. In family-focused nursing relatives are included and are seen as an important resource in the recovery process. More knowledge is needed in psychiatric care about family experiences and their needs. Aim: The aim was to describe family experiences of living with people who have bipolar disorder. Method: Qualitative literature review with a systematic approach where Thomas and Harden's method for thematic analysis was used. Primary publications were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 qualitative studies were included in the result. Results: The analysis of included studies resulted in three themes and associated subthemes. The themes were “An altered life”, “The contact with healthcare” and “To survive oneself”. Conclusion: The conclusion is that family to persons with bipolar disorder experience that the disease can have a substantial impact on life. Constant worry, a feeling of loneliness and putting one's own needs aside can lead to one's own health being risked. To reduce the burden, family members need to feel involved in the care and need support from both health services and others around them. Therefore, healthcare professionals need to invite those close to the patient and provide adequate information and offer customized support.

Syftet med arbetet är att undersöka vuxna barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har bipolär sjukdom. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta vuxna deltagare för att undersöka deras upplevelser under uppväxten, påverkan över vuxenlivet och skyddsfaktorer under uppväxten. Tematisk analys användes för att analysera respondenternas utsagor och de teman som identifierades var: utmaningar under uppväxten, trauma, skyddsfaktorer och uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Resultatet visar att sju av åtta respondenter upplevt uppväxten som mer eller mindre traumatisk samt att de upplever att uppväxten på olika sätt påverkat dem i deras vuxenliv, både gällande deras psykiska hälsa och i deras relationsskapande. Särskilt framträdande för alla respondenter har varit deras upplevelser av skam, tabu och isolering till följd av förälderns diagnos, vilket har medfört att inga respondenter erhållit stöd från myndighet eller skola trots de trauman som uppstått i barndomen. Slutsatsen är att uppväxten med en förälder som har bipolär sjukdom påverkar barn på flertalet sätt, de barn som har ett stort skyddsnät mår ofta bättre i vuxen ålder medan för de barn som levt mer isolerat har det ofta påverkat deras psykiska mående på ett negativt sätt. / The aim of the work is to investigate adult children's experiences of growing up with a parent who has bipolar disorder. The study has been based on a qualitative approach and semi-structured interviews with eight adult participants to investigate their experiences during childhood, impact over adulthood and protective factors during childhood. Thematic analysis was used to analyze the respondents' statements and the identified themes were: challenges during growing up, trauma, protective factors and the childhood’s impact on adulthood. The results show that seven out of eight respondents experienced their upbringing as more or less traumatic and that their upbringing has affected them in different ways in adulthood, both in terms of their mental health and in their relationship building. Particularly prominent for all respondents have been their experiences of shame, taboo and isolation as a result of the parent's diagnosis, which has meant that none of the respondents received support from authorities or schools despite the traumas that occurred in their childhood. The conclusion is that growing up with a bipolar parent affects children in several ways. Children who have a large safety net more often feel better in adulthood, while for those children who have lived more isolated, it has often affected their mental well-being in a negative way.

Introduktion: Individer som lever med bipolär sjukdom löper högre risk för psykisk ohälsa som orsakar för tidig död och medför lidande för människor globalt. Det framhäver behovet av förebyggande insatser för bipolär sjukdom, vilket gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med studien var att ge en översikt om hur digitala verktyg främjar självständigheten för individer med bipolär sjukdom. Metod: Den här systematiska litteraturstudien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar som samlades in från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science. I analysprocessen av de inkluderade artiklarna användes en tematisk analys. Resultat: Det framkom tre teman utifrån den tematiska analysprocessen, vilka utgör resultatet av studien; Övervakning med stöd av digitala verktyg, användarvänlighet, samt engagemang. Slutsats: Resultatet av studien visar att användningen av digitala applikationer kan användas för att öka självständigheten hos individer som lever med bipolär sjukdom. / Introduction: Individuals living with bipolar disorder are at higher risk of mental illness that causes premature death and human suffering globally. It highlights the need for preventive interventions for bipolar disorder, making it an important public health issue. Aim: The purpose of the study was to provide an overview of how digital tools promote independence for individuals with bipolar disorder. Method: This systematic literature review included 15 scientific articles collected from Pubmed, Cinahl and Web of Science databases. In the analysis process of the included articles, a thematic analysis was used. Results: Three themes emerged from the thematic analysis process, which constitute the result of the study; Monitoring with the support of digital tools, ease of use and commitment. Conclusion: The results of the study show that the use of digital applications can be used to increase the independence of individuals living with bipolar disorder.