Bakgrund: Fetma och övervikt är ett av de största hälsoproblemen runt om i världen. Vid fetma och övervikt ökar risken för olika sjukdomar, bland annat kranskärlssjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar var den främsta dödsorsaken världen över år 2016. En viktnedgång på 5 – 10 % av kroppsvikten, genom dietära restriktioner, kan minska risken för kranskärlssjukdomar. Varannandagsfasta är en metod som begränsar en individs energiintag med 70–100% varannan dag och varannan dag konsumerar individen vad den behagar.  Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa vilken effekt varannandagsfasta har på kroppsvikt samt olika kardiovaskulära riskfaktorer.  Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes där artiklar söktes efter i databasen PubMed med sökordet ”alternate day fasting”.  Resultat: Totalt tio studier inkluderades i litteraturstudien. Samtliga studier gav en signifikant viktnedgång. Triglycerid- och LDL-halten sjönk signifikant i sex utav tio studier. HDL-halterna ökade inte i samband med varannandagsfasta. Totalkolesterolet sjönk signifikant i fem studier. Det systoliska blodtrycket sjönk signifikant i fem utav nio grupper och det diastoliska blodtrycket sjönk i tre grupper.  Slutsats: Varannandagsfasta kan vara en effektiv strategi för bättre hälsa, då varannandagsfasta kan ge viktnedgång och minska riskfaktorer som LDL, triglycerider och totalkolesterol samt att varannandagsfasta möjligen även kan sänka blodtrycket. Mer forskning behövs med längre studietid och större studiepopulationer för att fastställa sambandet mellan varannandagsfasta och kardiovaskulära riskfaktorer. / Background: Obesity and overweight is one of the world’s largest health problems. Obesity and overweight increase the risk of developing different diseases, such as coronary heart diseases. Cardiovascular diseases were the leading cause of death globally in 2016. A moderate weight loss of 5–10% by means of dietary restrictions, has been shown to lower the risk of coronary heart disease. Alternate day fasting is a dietary strategy that restricts the energy intake by 70–100% every other day and every other day the individual is permitted to consume food ad libitum. Aim: The aim of this study is to compile the effects of alternate day fasting on weight loss and cardiovascular risk factors. Method: A systematic literature study was conducted. The literature search was performed in the database PubMed using the term ”alternate day fasting”. Result: In total there were ten studies included in this literature study. A significant weight loss was achieved in all studies. The concentration of triglycerides and LDL-cholesterol decreased significantly in six out of ten studies. Alternate day fasting did not increase HDL-cholesterol. The total cholesterol significantly decreased in five studies. The systolic blood pressure decreased significantly in five out of nine groups and the diastolic blood pressure decreased in three groups.  Conclusion: The findings indicate that alternate day fasting may be an effective strategy to improve health by reducing body weight, LDL-cholesterol, total cholesterol and triglycerides and might possibly lower the blood pressure. Future research with longer study duration and larger sample size is needed to determine the relationship between alternate day fasting and cardiovascular risk factors.

Hypertoni innebär förhöjt blodtryck. Det utgör en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. Därför det är viktigt att diagnoserna hy-pertoni genom blodtrycksmätning. Blodtryck kan mätas båda automatisk och ma-nuellt. Vid ambulatorisk blodtrycksmätning under 24-timmar används automatisk mätmetod. Vid varje undersökning kontrolleras utrustning med hjälp av manuell blodtrycksmätning. Detta innebär att man samtidigt mäter blodtrycket och avläser värdet på en display på den ambulatoriska mätaren och på manometer på den ma-nuella. Detta upprepas tre gånger och genomsnittsskillnaden beräknas för respek-tive metod. Enligt metodbeskrivning vid Skånes universitetssjukhus i Lund ska medelskillnaden ligga under 9 mmHg och enligt European Society of Hypertens-ion (ESH) och European Society of Cardiology (ESC) guidlines ska skillnaden vara ≤5 mmHg i minst 60 % av mätningarna. Syftet med denna retrospektiva stu-die som innefattade 100 patientmätningar var att undersöka hur ofta medelvärdet mellan automatisk och manuell metod låg över 5 mmHg samt hur stor skillnaden var. Resultatet visar att i 16 % av de systoliska patientmätningar och i 10 % av de diastoliska mätningarna var skillnaden större än 5 mmHg. Den största skillnaden vid systolisk tryckmätning var 10 mmHg och vid diastoslik tryckmätning 8 mmHg. Studien visar att skillnaden mellan mätmetoderna är små vilket innebär att ESH och ESC riktlinjer uppfylls. / Hypertension, which is the medical term for high blood pressure, is considered a risk factor for coronary artery disease and kidney disease. This means that the di-agnosis of hypertension, which is done by the measurement of blood pressure, is very important. Blood pressure can be measured either by an automated or a man-ual method. When an ambulatory blood pressure monitoring during 24 hours is performed, blood pressure is measured through automated equipment. The equip-ment is controlled through the means of a manual blood pressure measurement. This is done by simultaneously measuring a patient’s blood pressure manually and comparing the pressure given by the automated display with the pressure shown on the manometer. This is repeated three times and the mean difference is calcu-lated for each method. According to the guidelines used in Skåne University Hos-pital in Lund, the mean difference cannot be greater than 9 mmHg. The European Society of Hypertension (ESH) and the European Society of Cardiology (ESC) guidelines state that mean difference is required to be under 5 mmHg. This study was a retrospective study which included 100 patient measurements. The purpose of this study was to evaluate how frequently the mean difference between the automated method and the manual method surpassed 5 mmHg in least 60 % of measurements. The results show that 16 % of the systolic measurements and 10 % of the diastolic measurements had a mean difference surpassing 5 mmHg. The largest difference for the measurement of systolic pressure was 10 mmHg while the largest difference for diastolic measurements was 8 mmHg. The study indi-cates that the difference between the two methods is very small, meaning that the ESH and ESC guideline requirements are met.

Högt saltintag har traditionellt kopplats till ökad risk för hypertoni, särskilt bland vissa grupper. I detta arbete utforskas relationen mellan saltintag och blodtryck genom en systematisk litteraturgenomgång av randomiserade kontrollerade studier, med fokus på friska individer. Syftet är att utvärdera om och i vilken omfattning saltkonsumtion påverkar blodtrycksnivåerna hos denna population. Studien bygger på litteratursökning i PubMed där relevanta artiklar identifieras med hjälp av sökorden ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy). En analys av 17 studier visar att effekten av saltintag på blodtrycket är försumbar eller obefintlig hos friska individer. Dessa resultat betonar behovet av att skilja mellan olika grupper avseende kostrekommendationer och pekar på att individuella skillnader, inklusive saltkänslighet, kan vara avgörande. Diskussionen lyfter fram komplexiteten i förhållandet mellan salt och blodtryck och det är svårt att dra slutsatser om de långsiktiga effekterna av en hög saltkonsumtion. Det understryker att vikten av ytterligare forskning för att klargöra sambandet mellan saltkonsumtion och kardiovaskulär hälsa över olika populationer. / High salt intake has traditionally been linked to an increased risk of hypertension, particularly among certain groups. In this work, the relationship between salt intake and blood pressure is explored through a systematic literature review of randomized controlled trials, focusing on healthy individuals. The aim is to evaluate whether and to what extent salt consumption affects blood pressure levels in this population. The study is based on a literature search in PubMed where relevant articles are identified using the search terms ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy)). An analysis of 17 studies shows that the effect of salt intake on blood pressure is negligible or nonexistent in healthy individuals. These results emphasize the need to differentiate between different groups regarding dietary recommendations and point out that individual differences, including salt sensitivity, may be crucial. The discussion highlights the complexity of the relationship between salt intake and blood pressure, and it is difficult to draw conclusions about the long-term effects of high salt consumption. It underlines the importance of further research to clarify the relationship between salt consumption and cardiovascular health across different populations.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda individanpassad fysisk träning efter inträffad hjärthändelse. För att möjliggöra individanpassad fysisk träning bör patienten genomgå pre-exercise screening. Kunskapen om förändringar av hjärtfrekvens (HF) och systoliskt blodtryck (SBT) under symtombegränsat cykeltest vid pre-exercise screening av personer efter hjärthändelse är idag begränsad. Syfte: Huvudsyftet i denna studie var att i) undersöka förändring av HF och SBT hos personer som genomgått hjärthändelse under ett symtombegränsat cykeltest. Vidare var delsyftet att ii) undersöka eventuell korrelation mellan aerob prestationsförmåga och greppstyrka respektive muskulär uthållighet samt att iii) jämföra deltagarnas greppstyrka med referensvärden. Metod: Data som analyserats är insamlat från pre-exercise screening efter hjärthändelse och 68 deltagare inkluderades (median [25e percentilen; 75e percentilen] ålder, 66,4 [59,6; 71,7]; 89,7% män). Vid pre-exercise screening utfördes ett symtombegränsat cykeltest, där HF och SBT mättes med tidsintervall enligt standardiserat protokoll. Deltagarna fick även genomgå tester för muskulär uthållighet samt greppstyrka. Resultat: 68 deltagare genomförde symtombegränsat cykeltest, 59 genomförde test av greppstyrka, 60 axelflexionstester samt 59 tåhävningstester. HF och SBT ökade 14,5 (10; 18,5) slag/minut respektive 15 (10; 25) mmHg per belastningsnivå. HF sjönk i median 21,5 (15; 30,25) slag/minut 1 minut efter avslutat test. En stark korrelation sågs mellan maximal greppstyrka och peak prestationsförmåga (W) vid cykeltest (Rho=0,600, p<0,001).  Slutsats: Vårt resultat visar på en linjär ökning av HF och SBT samt en tydlig Heart Rate Recovery efter avslutat test, vilket överensstämmer med en frisk befolkning. Då greppstyrka har ett prognostiskt värde och att vi här visar att greppstyrka har en stark korrelation med peak prestationsförmåga rekommenderar vi att inkludera greppstyrka vid pre-exercise screening.

Att leva med hypertoni innefattar flera olika utmaningar eftersom det är en komplex och allvarlig sjukdom. Behandlingen består av flera komponenter, främst egenvård med förändring av levnadsvanor. Genom egenvård kan patienterna behandla symtom och förbättra blodtrycket. Beroende på patientens erfarenheter och förutsättningar kan följsamheten till egenvården påverkas på olika sätt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av egenvård vid hypertoni. Litteraturstudien innefattade 14 kvalitativa artiklar som analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet visade varierade upplevelser av egenvård vid hypertoni och baserades på fyra huvudteman. I resultatet framkom vikten av att erhålla kunskap och individanpassad information om egenvård vid hypertoni. Vårdgivarens kommunikationssätt påverkade hur informationen togs emot av patienten. Det uppkom olika svårigheter och utmaningar med att genomföra livsstilsförändringar. Stöd från anhöriga och sjukvården underlättade samt försvårade patientens förmåga till att genomföra egenvård. Litteraturstudiens svagheter och styrkor diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras olika faktorer som patienterna upplever kan påverka egenvården vid hypertoni, samt hur det är kopplat till hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskans kärnkompetens.

Bakgrund: Sällskapsdjur har ett flertal positiva hälsoeffekter på människor och det har lett till att viidag använder djur inom vården, främst hundar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hundens användande inom vården, attbeskriva och förklara dess effekt på människor. Metod: Metoden var en litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades. Dessaanalyserades och sammanställdes utifrån gemensamma teman. Resultat: Vårdhundar inom vården kan i de flesta fall reducera ångest och acceptansen av vårdhundär mycket god både bland patienter, anhöriga och personal. Minskning av blodtryck ochhjärtfrekvens råder det delade meningar om, då vissa studier visar en minskning av dessa och andragör det inte. Vårdhundar kan användes till att vara motivationshöjande för patienten. Slutsats: Vårdhundar har många positiva effekter på människor, men fler studier behövs för att seom dessa resultat inte bara gäller för de grupper som har undersökts i studien utan även äröverförbara till andra grupper. / Background: Pets have a number of positive health effects in humans and this has led to ourcurrent use of animals in health care, particularly dogs. Aim: The aim of this study was to investigate the dog's use in health care, to describe and explainits effect on humans. Method: The method was a littareture review and eleven scientific studies was examined. Thesewere analyzed and summarized by common themes. Results: Therapydogs can in most cases reduce anxiety and acceptance of therapydogs is very goodamong patients, relatives and staff. There is a disagreement about bloodpressure and heart rate,since some studie show a decrease of these factors and others do not. Thearpydogs can be used as amotivation for patients. Conclusion: Thearpydogs have a number of positive effects on people in health care, but morestudies are needed to see if these results apply not only to those groups that has participated in thestudy but are also transferable to other groups.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Inledning: Livsstilssjukdomar är idag den största orsaken till dödsfall i världen. De påverkas av livsstilen med avsaknad av fysisk aktivitet och förhöjt energiintag, vilket leder till övervikt, fetma och högt blodtryck. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vanliga riskfaktorer för livsstilssjukdomar påverkas av interventioner med fysisk yoga. Metod: En litteraturöversikt med 12 artiklar som valdes ut utifrån att de inkluderade en intervention med fysisk yoga för att studera effekten på de vanligaste riskfaktorerna för livsstilssjukdomar på vuxna. Resultat: Valda artiklar visade till övervägande del på att yoga som intervention kan vara effektivt för att minska riskfaktorer för livsstilssjukdomar genom att sänka blodtrycket och leda till viktminskning, men samtidigt visar några artiklar inga effekter. Yoga är holistiskt och flera studier innehåller kostrådgivning och stresshantering, vilket kan påverka effekten. Diskussion: Samlade slutsatser om effekten av fysisk yoga kan inte dras utifrån artiklarna. Studierna har haft flera faktorer som påverkat resultatet såsom andningsövningar, kostrådgivning och stresshantering. Fortsatt forskning bör fokusera på att genomföra studier där yoga-gruppen jämförs med en aktiv kontrollgrupp som utför annan fysisk aktivitet eller får kostrådgivning. Det skulle möjliggöra en bättre analys av den fysiska yogans effekter på riskfaktorer för livsstilssjukdomar. / Introduction: Noncommunicable diseases are one of the main causes of death in the world today. They are affected by a lifestyle with lack of physical activity and increased energy intake which leads to overweight and high blood pressure. Objective: The objective of this literature review was to describe how common risk factors for lifestyle diseases are effected by physical yoga, yoga asana, interventions. Methods: A literature review with 12 reviewed articles, where the studies included an intervention withyoga asana, to study the effects on risk factors for lifestyle diseases on adults. Results: A majority of the selected articles showed that yoga can be effective in reducing risk factors, lowering blood pressure and weight, but some studies showed no effect of the intervention. All studies included other factors that might have affected the outcome, such as dietary advice. Discussion: Clear conclusions of the effect of yoga asana practice cannot be based on these articles. Continued research should focus on conducting studies in which the yoga group is compared with an active control group. That would enable an analysis of the effects of yoga asana in relation to interventions with healthy diet or regular exercise.

På grund av det höga trycket på akutmottagningar räcker inte resurserna till och patienter får vänta länge på att få vård. Situationen är ännu värre i utvecklingsländer där det redan finns brist på resurser. För att handskas med detta problem behöver dagens akutmottagningar utvecklas och innovationer göras för att effektivisera användandet av resurser. Målet med detta arbete blev därför att utveckla en multifunktionell diagnostisk enhet som skulle kunna mäta flera vitalparametrar och som samtidigt var billig, kompakt, tidseffektiv och användarvänlig. För att uppnå målet analyserades vitalparametrarna kroppstemperatur, pulsfrekvens, andningsfrekvens, blodtryck och syremättnad samt deras mätmetoder. På grund av projektets begränsade resurser gjordes bedömningen att endast ett teoretiskt förslag på ett instrument som uppfyllde ovanstående krav skulle framställas. Analysen visade att endast pulsfrekvens, blodtryck och syremättnad kan mätas med samma instrument som fortfarande var billigt, kompakt, tidseffektivt och användarvänligt. Instrumentet som mäter dessa tre parametrar är en modifierad variant av en multivåglängds fotopletysmograf. För kroppstemperatur och andningsfrekvens föreslogs det att redan existerade billiga och användarvänliga metoder skulle användas, nämligen digital termometer respektive att observera patientens andning under en minut. Arbetet resulterade i att det togs fram figurer, flödesscheman och ett kretsschema för den multifunktionella diagnostiska enheten som skulle kunna användas för att bygga en prototyp. Därutöver evaluerades pulsoximeterns användarvänlighet då det föreslagna idén skulle vara av samma utseende som pulsoximeter. Det resulterande förslaget på diagnostisk enhet bedömdes vara till viss del anpassad för att kunna användas på akutmottagningar i Bangladesh och är anpassad för hur vården är uppbyggd där idag och dess rutiner.