Syftet med arbetet var att analysera på vilket sätt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall där kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjälp av metoder för brukstextanalys titta på retoriken och argumentationen i åtta mail som skickats från företag till bloggare, drogs slutsatsen att många av mailen saknade tyngd, både retoriskt och argumentatoriskt. Många av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred även meddelandet mot marknadsföringslagen. Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har även fått fylla i ett frågeformulär, för att ge sin subjektiva åsikt kring mailen de mottagit. Bloggbyrån, en PR-byrå specialiserad på kommunikation företag och bloggare emellan, utgör också en del av arbetet i form av en intervju med byråns VD (Mats Lindborg), som berättar om Bloggbyråns arbetssätt och hur de anser att kommunikationen bör se ut när företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte.

No description available.

Bakgrund: Amytrofisk lateralskleros är en obotlig progressiv nervsjukdom som drabbar cirka 200 personer varje år. Sjukdomen innebär att den drabbade successivt förlorar kroppsfunktioner som gör det svårt för personen att klara sitt vardagliga liv, med opåverkade kognitiva förmågor. Än finns inget botemedel utan behandlingen fokuserar på symtomlindring, palliativbehandling och hjälp och stöd i hemmet. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån hälso- och sjukvårdslagen med målet att stärka den drabbades livskvalitet och upprätthålla självbestämmanderätten. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats baserad på nio bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Livet begränsas alltmer, oro för framtiden och omöjligt att vara självständig med sju underkategorier. Konklusion: Att få diagnosen påverkar personernas vardag på så sätt att livet begränsas alltmer.  De upplever att deras familjer har en stor betydelse för hur livet upplevs, ger en trygghet samt en vilja att fortsätta leva. Det finns en oro inför framtiden med blandade känslor av dödångest samt hopp och förtvivlan, men trots detta accepterar de sin sjukdom. Personerna får en vardag där det är omöjligt för dem att vara självständiga, med livsavgörande hjälpmedel samt ett beroende av assister. / Background:Amytrophic lateral sclerosis is an incurable progressive nerve disease that affects about 200 people each year. The disease means that the victim gradually loses body functions that make it difficult for the person to cope with his everyday life, with unaffected cognitive abilities. There is no cure but the treatment focuses on treating symptoms, palliative care and support.  The nurse should work on the basis of the health care law with the aim of strengthening the quality of life of the victim and maintaining selfdetermination. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with amyotrophic lateral sclerosis. Method:A qualitative content analysis with an inductive approach based on nine blogs. Results: From the analysis appeared three categories; Life is increasingly limited, worry about the future and impossible to be independent with seven subcategories. Conclusion: Getting the diagnosis affects everyday life so that life gets more limited. They find that their families are importeant for the way life is experiences, providing a sense of security and a willingness to continue life. There is a concern for the future with mixed feelings of death anxiety as well as hope and despair, despite this they accept their illness. People are given a dailey life where it is impossible for them to be independent, with life-giving tools and a dependence on assistants.

Ungdomar och unga vuxna som är på väg att bli självständiga ställs inför unika psykosociala problem när de plötsligt återigen blir beroende av omvårdnad. För att kunna optimera arbetet med denna målgrupp krävs en förståelse för deras egna upplevelser. Syftet med denna studie är därför att försöka förstå hur ungdomar upplever livet med cancer och hur de beskriver det genom bloggar. Studien lägger ingen vikt vid olika behandlingsmetoder utan fokuserar på ungdomarnas upplevelser och den psykosociala delen. Tio olika bloggar där författaren antingen själv hade cancer eller hade ett barn med cancer studerades och analyserades genom en tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory. Det som framkom var vikten av att ha resurser av olika slag, både anhöriga, kunskap och ekonomi för att kunna hantera situationen samt att olika reaktioner och alla känslor är okej. Det framkom även hur viktig tiden efter behandling är. De slutsatser som kunde dras var att hälso- och sjukvården brister i att möta ungdomars problem och att de skiljer sig från vården gentemot andra målgrupper samt att det behövs mer resurser även efter behandlingsslut, en cancerresa är inte över i samma stund som behandling slutar utan då startar nästa del. Det visar sig även att forskningsfältet kring ungdomar och unga vuxna med cancer samt långvariga effekter av sjukdomen är bristfälligt och fler studier behövs.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 200 personer av sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Sjukdomen är progressiv med aggressiva och allvarliga symtom vilket resulterar i en generell överlevnadstid på upp till fem år. Den behandling som ges är symtomlindrande och palliativt syfte då sjukdomen saknar botemedel. Sjukdomen medför ett stort lidande där personens autonomi och integritet drabbas på grund av det stora behovet av stödjande assistans som krävs. Syfte: Att undersöka upplevelsen av att leva med ALS. Metod: En empirisk studie där en narrativ analysmetod använts för att granska och analysera sex bloggar. Resultatet: Bloggarnas analys resulterade i tre kategorier: Fruktan för framtiden, att inte kunna klara sig själv och stunder av livskvalitet som delades in i sju underkategorier. Konklusion: I analysen uppenbarades det att sjukdomen resulterade till ett stort lidande samt känslor av ångest och oro. Trots detta kunde en livsgnista bildas med hjälp av faktorer såsom individens nära och kära samt vård- och omsorgens resursstöd. Sjuksköterskans centrala funktion är omvårdnaden till patienter. När en person drabbas av en livshotande sjukdom som ALS måste sjuksköterskan kunna bemöta de känslor och behov av stöd som blir aktuella för att möjliggöra ett välbefinnande. / Background: Every year, about 200 people suffer from the disease amyotrophic lateral sclerosis (ALS). The disease is progressive with aggressive and severe symptoms which results in an overall survival time of up to five years. The treatment given is symptom-relieving and palliative as the disease lacks a cure. The disease causes great suffering where the person’s autonomy and integrity are affected due to the great need for supportive assistance that is required. Aim: To investigate the experience of living with ALS. Method: An empirical study where the method of analyzing narratives was used to review and analyze six blogs. Result: The bloggers’ analysis resulted in three categories: Fear of the future, not being able to manage on their own and moments of quality of life that were divided into seven subcategories. Conclusion: The analysis revealed that the disease resulted in great suffering as well as feelings of anxiety and worry. Despite this, a spark of life could be formed with the help of factors such as the individual’s loved ones and the support of healthcare resources. The nurse’s central function is to care for its patients. When a person suffers from a life-threatening disease such as ALS, the nurse must be able to respond to the feelings and needs for support that become relevant in order to enable well-being.

No description available.

Bakgrund: Många kvinnor är förberedda på en vaginal förlossning men få är införstådda med risken att drabbas av en förlossningsskada. Enligt en utredning från Socialstyrelsen (2020) drabbades 10,7 procent av kvinnor som födde barn första gången av allvarliga förlossningsskador med hjälp av sugklocka eller tång. Komplikationer kan vara övergående men även bestående för resten av livet och skapa ett lidande. Många kvinnor söker sig till öppenvården och kan behöva hjälp att öppna upp sig. Sjuksköterskan kan bli ett viktigt stöd för kvinnor med förlossningsskador. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en förlossningsskada. Metod: Den metod som använts till studien är en kvalitativ induktiv ansats baserat på åtta bloggar som analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Genom analys framkom fyra kategorier som beskriver kvinnors upplevelse av att drabbas av en förlossningsskada. Fysisk påfrestning av en förlossningsskada, psykisk påfrestning av en förlossningsskada, kampen om rättvis vård och framtidstro. Slutsats: Trots förändrad tillvaro och ökat lidande fanns inre styrka och hopp om framtiden. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskor kring förlossningsskador. Det är betydelsefullt att denna patientgrupp tas på allvar, får gehör och inte blir ifrågasatta av vården. / Background: Many women are prepared for a vaginal birth but few understand the risk of suffering a birth injury. According to an investigation by the National Board of Health and Welfare (2020), 10.7 percent of women who gave birth for the first time suffered serious birth defects with the help of a suction cup or forceps. Complications can be transient but also lasting for the rest of life and create long lasting  suffering. Many women seek out patient care and may need help to open up. The nurse can be an important support for women with birth defects.The aim of this study was to describe women's experience of suffering from a birth injury. Method: The method used for the study is a qualitative inductive approach based on eight blogs analyzed through a manifest content analysis. Results: Through analysis, four categories emerged that describe women's experience of suffering from a birth injury. Physical strain of a birth injury, mental strain of a birth injury, the struggle for fair care and faith in the future. Conclusion: Despite changed lives and increased suffering, there was inner strength and hope for the future for the women inolved. The result can contribute to an increased understanding for nurses about birth defects. It is vital that this patient group is taken seriously, heard and is not questioned by the care.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar. Omkring 10-15 % av alla kvinnor blir deprimerade i samband med graviditeten. Det finns idag en bristande kunskap kring förlossningsdepression både hos vårdpersonal och samhället i stort. För att kunna bemöta dessa kvinnor på bästa sätt är det därför viktigt att ha kunskap om deras upplevelser av hur det är att drabbas av en förlossningsdepression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elva bloggar har valts ut och analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Utmaningar i samband med graviditeten och det inledande moderskapet, Upplevelser av misslyckande och Stödets betydelse på vägen mot tillfrisknande. Dessa beskrivs i nio underkategorier. Konklusion: Kvinnor upplever känslor som misslyckande och skam relaterat till okunskap och stigma som finns kring förlossningsdepression. Professionellt stöd och stöd från närstående har visat sig vara en central del i tillfrisknandet. Utbildning och kunskap om förlossningsdepression är viktigt för att kunna arbeta personcentrerat och individanpassat utifrån kvinnans behov. / Background: Mental illness in society is increasing. About 10-15 % of all women become depressed during pregnancy. There is a lack of knowledge about postpartum depression among healthcare professionals and in society. In order to be able to treat these women in the best way, it is important to have knowledge of women's experiences of what it’s like to suffer from postpartum depression. Purpose: To illuminate women's experiences of suffering from postpartum depression. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven blogs have been selected and analyzed. Results: The analysis resulted in three main categories: Challenges during pregnancy and the initial maternity, The experiences of failure and The importance of support on the way to recovery. These are described in nine subcategories. Conclusion: Women experienced feelings of failure and shame related to ignorance and stigma that exists around postpartum depression. Professional support and support from relatives has proven to be a central part of recovery. Education and knowledge about postpartum depression are important to be able to work personcentered and individualized based on the women's needs.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är den vanligaste demyeliniserande sjukdomen att drabba centrala nervsystemet. Sjukdomens symtom och förlopp är individuella och varje person kräver olika former av behandling och stöd för att uppleva hälsa och välbefinnande.Det finns en potential att den rådande Covid-19 pandemin drabbar personer med MS hårdare och de olika behandlingarna för MS kan göra en Covid-19-infektion mer komplicerad.                             Syfte: Studiens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med Multipel skleros.              Metod: Kvalitativ ansats med analys av narrativer användes för att fånga de individuella upplevelserna. Berättelserna som analyserades var i form av blogginlägg skrivna av fem personer som lever med MS. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och elva underteman. De huvudsakliga fynden behandlade känslor av sorg och ovisshet såväl som oförståelse från omgivningen. Behovet av stöd belyses och upplevelsen av hälsa samt erfarenheter av Covid-19 pandemin beskrivs. Konklusion: MS påverkar och begränsar livet på sätt som kan vara svårt för utomstående att förstå. Känslor av sorg och ovisshet blandas med tacksamhet över en ny syn på livet. Den vårdande relationen är av vikt och ger patienten möjlighet att uttrycka begär, behov och problem så att stöd kan anpassas. Trots oro har Covid-19 pandemin hanterats väl. / Background: Multiple Sclerosis is the most common demyelinating disease to affect the nervous system. The symptoms and course of the disease are individual and each person requires different forms of treatment and support to experience health and well-being.There is a potential that the current Covid-19 pandemic will affect people with MS more and the different treatments for MS can make a Covid-19 infection more complicated. Aim: The aim of this study was to describe the experience of living with Multiple Sclerosis. Method: A Qualitative approach with an analysis of narratives was used to capture the individual experiences. The stories that were analyzed were in the form of blogposts written by five people living with MS.  Results: The analysis resulted in three mainthemes and eleven sub-themes. The main findings concerned feelings of sadness, uncertainty as well as being misunderstood by people in their surroundings. The need for support was highlighted and the experiences of health as well as experiences of the Covid-19 pandemic are described. Conclusion: MS affects and limits life in ways that can bedifficult for outsiders to understand. Feelings of sadness and uncertainty are mixed with gratitude for a new outlook on life. The caring relationship is important and gives the patient the opportunity to express desires, needs and problems so that support can be adjusted. The Covid-19 pandemic has been handled well, despite concerns.

Background: Persons treated during compulsive care are in a vulnerable situation. Caring for someone against their will involves great responsibility and places high demands on the staff's psychiatric skills, empathy and ability to interpersonal relationships. Many people who have been treated under compulsive psychiatric care are critical to the health care content and its execution. Aim: The aim of the studie was to describe people's experiences of compulsive care in Swedish psychiatric hospital care. Method: A qualitative study of 15 blogs with inductive approach and descriptive design was chosen. The material from the blogs has been analyzed with inspiration from content analysis. Results: The result was subdivided into three categories; A care process characterized by powerlessness, fear and ambivalence, Interaction and participation on the terms of care and Meaningful environmental factors. Conclusion: The result described both positive and negative experiences from compulsive care. The care process was often described as difficult to handle and included a great powerlessness. There was a great dissatisfaction regarding communication, information and personal treatment. The conclusion is that if persons are informed of what the compulsive care will entail and what is expected of them, the chances are higher that they will feel respected and that their wellbeing generally improves during the care period. If the person's autonomy is considered, the experience of an unequal power relationship in healthcare and in the meeting with healthcare professionals changes.