No description available.

No description available.

Det svenska bostadsidealet är resursintensivt och trenden mot ett ökat antal singelhushåll innebär att en ökande boyta- och resursförbrukning per person krävs för att tillfredsställa vardagens behov jämfört med hushåll där funktioner och resurser delas. Parallellt med denna trend syns ett ökat intresse för kollektivhus och andra former av bogemenskaper i Sverige. Flertalet studier visar på att kollektivhus som boendeform har potential att minska miljöpåverkan och resursanvändning för de boende. Denna uppsats undersöker vilka hinder och möjligheter som föreligger för att kollektivhus skulle kunna utgöra ett vanligare alternativ på bostadsmarknaden i Malmö. Vidare utforskar uppsatsen huruvida kollektivhusens redan etablerade sociala struktur kan underlätta för förmågan att dela på ytor och resurser, samt vilka belägg som finns för att boendeformen leder till lägre miljöpåverkan än en jämförbar konventionell boendeform. Resultatet av denna studie visar att krav på en ökad byggtakt verkar påverka incitamenten att utforska boendeformen från det kommunala bostadsbolagets sida. Den generella efterfrågan på kollektivhus bedöms som låg i studien samtidigt som informationsbrist och missuppfattningar kan påverka efterfrågan. Kommunen välkomnar i en ny markanvisningspolicy kollektivhus men efterfrågar samtidigt en tydligare efterfrågan underifrån för att det ska vara berättigat att sätta konkreta mål. En låg grad av organisering för kollektivhus i Malmö utgör ett hinder för boendeformen att växa sig större då kollektivhus kräver en organisering underifrån för att bostadsbolag ska vilja satsa på boendeformen. Den här studiens resultat pekar vidare mot att den självorganisering inom boendet som kännetecknar kollektivhus kan få positiva konsekvenser på förmågan att utveckla levnadssätt där delandet av ytor och resurser förekommer i större utsträckning. Studiens ringa omfång gör dock att resultatet inte är generaliserbart och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Avsaknaden av kvantitativ forskning gör att det inte går att dra några slutsatser vad gäller kollektivhusens resursförbrukning och miljöpåverkan jämfört med andra boendeformer.

Denna studie undersöker vilka visioner Göteborg kommun har med blandstad och blandade boendeformer som medel mot segregation på översiktlig- och detaljnivå. Detta sker genom undersökningen av Göteborg kommuns gällande översiktsplan från 2009 och tre detaljplaner från Göteborg kommun. Undersökningen baseras på en innehållsanalys som genomförs utifrån studiens frågeställningar. Studien visar att det finns en skillnad mellan kommunens ambitioner på översiktlig nivå och deras avsikter på detaljnivå. Studiens resultat visade även att rådande maktstrukturer påverkar bostadsmarknaden och den kommunala fysiska planeringen i Göteborg kommun.

Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper avpersoner, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stadfungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheterskiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vemsom exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen iolika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något somdiskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultatav värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Tillskillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi iSverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Somlösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ettuttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar somhemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synesprogressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden somleder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhälletyttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi serexempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken påplatser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökaduppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktivaexkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende avstadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligenen lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människorför att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom desshöga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett 3behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt ochnärmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta påhur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripandesamhällsproblem som påverkar alla.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av samordnad vårdplanering som ett fenomen. Studien är en kvalitativ empirisk studie och intervjuer användes som metod. Dessa spelades in på band, transkriberades, analyserades, tolkades av författarna och resulterade i fyra övergripande teman. Urvalet bestod av åtta sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet som representerade två olika kliniker. Båda könen ingick i urvalet. Resultaten visade att grundtanken med samordnad vårdplanering var bra men det organisatoriska ifrågasattes. Sjuksköterskan reagerade på att det visades dålig respekt för patientens delaktighet, autonomi och integritet i samband med dessa möten. De gemensamma resurserna verkade otillräckliga, för att ge en fortsatt god och trygg omsorg i människors liv. En administrativt tidskrävande arbetsuppgift som sjuksköterskan är ålagd att hantera i sitt dagliga arbete. Slutsatser blev att sjuksköterskans möjligheter att påverka vårdplaneringens utgång är små och därför uppfattas det som ett komplicerat arbetsmoment. Tidskrävande då vårdplaneringens administrativa del tar mycket av en sjuksköterskas dagliga arbetstid. / The aim of this study was to emphasize the nurse’s knowledge of the coordinated care planning as a phenomenon. This is an empirical qualitative study, we have used interviews as a method and the analysed our own. The results were four global themes. The selections consisted of eight nurses whit different various work and they represent two different clinics. Both sexes were represented. The results show that the basic idea with coordinated care planning was good but the organization skills was missing The nurse in charge reacted because the patients did not get involved in the activity, autonomic and was not showed any personal integrity at the meetings. Te common resources seemed insufficient to give a continued good and confident care in these people’s lives. The lack of time was due to the administrative deskwork that the nurses will be able to do daily. The conclusion became that the nurses possibility to influence the planning’s outcome is very small. Due to this it was seen a boring work moment. The lack of administrative care planning, take much time from the daily routine work.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT GE PALLIATIV VÅRD TILL ÄLDRE PERSONER PÅ ÄLDREBOENDE EN LITTERATURSTUDIEALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.ABSTRAKTBakgrund: Antalet äldre individer över 65 år som tillbringar livets sista tid på äldreboende ökar och därmed ökar behovet av palliativ vård, och det ställs höga krav på att sjuksköterskor har god kunskap och kompetens att tillhandahålla en palliativ vård av hög kvalitet. Det finns många faktorer som kan påverka sjuksköterskors arbete med äldre palliativa patienter och det är av vikt att belysa dessa utifrån sjuksköterskors erfarenheter för att få ökad kunskap om vilka de är. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till äldre individer som bor på äldreboende.Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att sammanställa studiens resultat. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes för datainsamling. De utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundmans metod. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman; Patienten i fokus, Sjuksköterskans roll, Organisatoriska barriärer och Känslomässiga upplevelser. Dessa teman i sin tur skapade fram sju underteman; Symtomlindring, Anhöriga, Undervisning, Samordning, Resurser, Samverkan i team och Kunskapsbehov. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var en stor utmaning att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende på grund av många olika barriärer såsom emotionella situationer, anhörigas involvering, och verksamhetens resurser. Dessa barriärer försvårade sjuksköterskornas möjligheter att tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård till de äldre.Nyckelord: Boendeformer för äldre, Erfarenheter, Kommunal vård, Livets slutskede, Palliativ vård, Sjuksköterskor, Äldreboende. / NURSES’ EXPERIENCES OF GIVING PALLIATIVE CARE TO ELDERLY PEOPLE IN NURSING HOMESA LITERATURE REVIEWALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Nurses’ experiences of giving palliative care to older people in nursing homes. A literature review. Degree Project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The number of elderly persons who are over 65 years old that spend their last time in nursing homes is increasing, which means the need of palliative care is also increasing. High demands are placed on the nurse having good knowledge and skills to provide high quality palliative care. There are many factors that can affect the nurses’ work with older palliative patients. Caring for dying patients can evoke strong feelings for nursing staffs. Therefore, it is important to examine these experiences from nurse’s perspective so that newly gradated nurses can get more understanding for palliative care. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses’ experiences of giving palliative care for elderly people in nursing homes. Method: A literature review with ten empiric studies with qualitative approach was used to compile the study’s results. Databases such as CINAHL, PubMed and PsycINFO was used for collection of data. The quality of selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies. The content of these studies were analysed by qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman’s method. Results: The results were presented from four themes; Patient in focus, The nurse’s role, Organisational barriers and Emotional experiences. These themes in turn created seven sub-themes; Symptom relief, Relatives, Teaching, Coordination, Recourses, Team collaboration and Knowledge needs. Conclusion: The nurses felt that palliative care for elderly persons was a challenge because many different barriers such as emotional situations, family involvement and recourses were involved, and that hindered their ability to provide high quality palliative care to elderly people.Keywords: End-of-life care, Experiences, Housing for the elderly, Municipal Care, Nurses, Nursing home, Palliative care.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka förutsättningar biståndsbedömare har för att bevilja en person ett särskilt boende samt hur handlingsutrymmet ser ut enligt biståndsbedömare i utredningar av särskilt boende. Vi använde en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och har således genomfört sex enskilda intervjuer med biståndsbedömare i fyra olika kommuner i Mellansverige. Det insamlade materialet från samtliga intervjutillfällen analyserades utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att samtliga respondenter vid utredningar av särskilt boende beaktar anhörigperspektivet, kvarboendeprincipen samt det omfattande individuella hjälpbehovet för att bevilja ett särskilt boende. De kommunala kriterierna för särskilt boende var likartade oavsett kommun, däremot fanns det stora kommunala skillnader gällande trygghetsboenden. Resultatet visade att de organisatoriska ramarna påverkar biståndsbedömares förutsättningar att beakta den hjälpsökandes psykosociala behov. Biståndsbedömarna upplevde sig ha ett brett men otydligt handlingsutrymme men som möjliggör individuella bedömningar. Respondenterna upplever socialtjänstlagen och de kommunala riktlinjerna som otydliga, detta menar respondenterna har sina för- respektive nackdelar i samband med beslutsfattande. Otydligheten inger frihet samtidigt som det begränsar deras handlingsutrymme. Vidare upplevde vissa biståndsbedömare att de kommunala kriterierna för att bevilja ett biståndsbedömt boende många gånger strider mot deras etiska värdegrund vilket påverkar deras arbetstillfredsställelse negativt. / The purpose of this study was to examine the conditions that social workers in elderly care have to take into consideration and approve in order to provide assistance-assessed homes for the elderly, and what the discretion looks like according to social workers in elderly care in the investigation for assistance-assessed homes. To achieve the purpose a qualitative method was used which consisted of six conducted individual interviews from four different municipalities in central Sweden. The data collected from the interviews was analyzed based on Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The result showed that all respondents adhere to the relatives' perspective, the principle of remal Service law and the municipal guidelines in order to grant measures regarding assistance-assessed homes. The municipal criteria for assistant-assessed homes were similar regardless of municipality, however, there were large municipal differences regarding assistant-assessed sheltered homes. The result showed that the organizational framework affects the social workers ability to take the psychosocial needs of the person seeking help into account. The social workers felt that they had a wide but unclear discretion, but the discretion made it possible for individual assessment. The respondents perceive that the Social Service law and municipal guidelines as obscure which in turn has its advantages and disadvantages in regard to decision-making. The obscurity gives freedom at the same time as it limits their discretion. Furthermore, some social workers perceived that the municipal criterias for granting assistance-assessed homes sometimes contradict their ethical values which could affect their work satisfaction negatively.

Samhällsplanering är en stor fråga med många olika perspektiv. I Agenda 2030 beskrivs två mål som är direkt applicerbara på samhällsplanering. Mål 3 innebär att alla människor, oavsett ålder ska ha förutsättningar för att leva ett gott liv med gott välbefinnande där mötet med andra människor är en viktig faktor. Det andra målet, Mål 11 innebär att bostadsområden och städer ska vara inkluderande och hållbara. I Sverige har vi en växande befolkning som är 65 år och äldre. Detta som en effekt av den ökade livslängden och gäller även i Åredalen.   Intresset för att tillbringa tid i Åre växer och en effekt av detta är att efterfrågan på både fritids- och permanentbostäder ökar. Under 1980-talet flyttade många till Åre och av de som blivit kvar i Åredalen sedan dess är det flera som bor i villor. Dessa villor skulle kunna vara intressanta för de yngre generationer som börjat bilda familj och etablerar sig i dalgången. Idag saknas boende som riktar sig till generationen 55+ trots att undersökningen i studien visar på att behovet finns. En slutsats av studien är att ett boendekoncept som riktar sig till bland annat målgruppen 55+ skulle kunna stimulera flyttkedjan i dalgången.   Syftet med studien är att ta fram ett koncept för exploatering av en 45 000 kvadratmeter stor fastighet i Åre by med det sociala perspektivet som utgångspunkt. Fastigheten ingår i fastighetsbolaget Diös bestånd idag och de befintliga byggnaderna inrymmer olika typer av verksamheter. Några av de verksamheter som finns på fastigheten är vård, polis och coworkingytor.   Eddadikten ”Människan är människans största glädje” har använts som utgångspunkt vid framtagningen av förslaget. För att skapa ett förslag med anknytning till det behov som finns i dalgången baseras förslaget på den enkätundersökning samt de intervjuer och platsbesök som genomförts under studiens gång. / Urban planning is challenging and includes many different perspectives. Agenda 2030 describes two objectives that are directly applicable to urban planning. Objective 3 means that all humans, regardless of age, should have the prerequisites to live a good life with good well-being where meeting with other people is an important factor. The other objective, Objective 11, means that residential areas and cities should be inclusive and sustainable. In Sweden, we have a growing population that is 65 years and older. This is an effect of the increased length of life and also applies in Åredalen.   The interest of spending time in Åre is growing and one effect of this is that the demand for both holiday and permanent housing is increasing. During the 1980s, many people moved to Åre. Of those who have remained in the valley since then, several lives in villas. These villas could be of interest to the younger generations who have started to establish their family life in the valley. Today, there is no accommodation aimed at the generation 55+ even though the study shows that the need exists. One conclusion of the study is that an accommodation concept aimed at, among other things, the target group 55+ could stimulate the moving chain in the valley.   The purpose of the study is to develop a concept for the development of a 45,000 square meter property in Åre based on the social perspective. The property is part of the real estate company Diö's portfolio today and the existing buildings house different types of businesses. Some of the activities carried out on the properties are healthcare, police and coworking areas.   The eddic poem "Man is man's greatest joy" has been used as a starting point in the preparation of the proposal. In order to create a proposal related to the needs of the valley, the proposal is based on the survey as well as the interviews and site visits conducted during the study. / <p>Betyg 2021-06-04</p>