41 |
Skönlitteratur och skrivutveckling : Om boksamtal i undervisningen.Tordhag, Christina January 2007 (has links)
Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.
|
42 |
Barns reception av bilderböckerVaara, Johan January 2008 (has links)
Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text. På så sätt kan elever utvecklas och bli bättre på att tänka och samtala om texter. Arbetet visar att det finns skillnader i hur barn tar till sig olika typer av bilderböcker och att det finns skillnader mellan kön. Tex. tas böcker som beskriver barns verklighet bättre emot än böcker som inte beskriver den. Böcker som beskriver barns verklighet leder även till att existentiella och emotionella frågor ställs. Arbetet visar även att barnen tenderar att identifiera sig med karaktärer av samma kön.
|
43 |
Sju lärares arbetssätt om att väcka elevers läsintresseKarlsson, Annika, Eriksson, Anna January 2007 (has links)
Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar: -Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur? -Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen? -Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur. I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna.
|
44 |
Högläsning och boksamtal : En studie kring pedagogers arbete bland flerspråkiga barn.Roman, Alejandro January 2013 (has links)
Under de senaste årtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket också lett till att skolväsendet har blivit allt mer flerspråkig och mångkulturell. Detta ställer nya krav på pedagogerna då det har uppkommit fler aspekter som de måste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas läsförståelse har försämrats under de senaste åren. Några av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stärka barnens språkutveckling, redan i förskoleålder, är högläsning och boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagogerna i förskolor med flerspråkiga och mångkulturella barn arbetar med just högläsning och boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer. Resultaten visade att det ofta var barnen som valde ut böckerna och pedagogerna ledde dem i detta val. Högläsning förekom oftast som planerade aktiviteter och sällan spontant. De flesta av högläsningssituationerna ledde till boksamtal och nivån på dessa samtal visade på stor variation. Det arbete som studerades visade på att man utgick nästan enbart ifrån böcker som speglar den svenska kulturen och språket. I bokvalet, högläsningen och boksamtalen togs nästintill ingen hänsyn till barnens mångkulturella och flerspråkiga bakgrund.
|
45 |
Högläsning och boksamtal i förskolan : En studie kring förskollärares uppfattningar av högläsning och boksamtalCeder, Emelie, Svendsén, Susanne January 2010 (has links)
Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande; - Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal? - Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan? Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år. Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg.
|
46 |
Skönlitteraturundervisning i år 6-9 : en studie om svensklärares inställning till sin skönlitteraturundervisning och boksamtalet som pedagogiskt verktygWestergren, Folke January 2007 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet. Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige. Undersökningen visar att de lärare jag har intervjuat är nöjda med sin skönlitteraturundervisning. Dock skulle de vilja att skönlitteraturläsning fick mer timmar på schemat. Vidare anser de att boksamtal är en bra undervisningsmetod för skönlitteratur då det inspirerar eleverna till att reflektera mer över vad de har läst samt att öva sin förmåga att uttrycka sig i tal. Emellertid använder de inte det så ofta då praktiska problem sätter käppar i hjulet. Elevernas läskunskaper varierar kraftigt, klasserna är för stora och det kan vara svårt att hitta en bok som passar alla. De anser också att ett boksamtal kräver mer förberedelse än när eleverna individuellt får skriftliga uppgifter på de böcker de har läst.
|
47 |
Litteraturbank för de tidiga skolåren / Literature Bank for the Early School YearsNilsson, Marie January 2012 (has links)
Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet.
|
48 |
Sju lärares arbetssätt om att väcka elevers läsintresseKarlsson, Annika, Eriksson, Anna January 2007 (has links)
<p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar:</p><p>-Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur?</p><p>-Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?</p><p>-Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare?</p><p>För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur.</p><p>I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna.</p>
|
49 |
Skönlitteraturundervisning i år 6-9 : en studie om svensklärares inställning till sin skönlitteraturundervisning och boksamtalet som pedagogiskt verktygWestergren, Folke January 2007 (has links)
<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.</p><p>Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige. Undersökningen visar att de lärare jag har intervjuat är nöjda med sin skönlitteraturundervisning. Dock skulle de vilja att skönlitteraturläsning fick mer timmar på schemat. Vidare anser de att boksamtal är en bra undervisningsmetod för skönlitteratur då det inspirerar eleverna till att reflektera mer över vad de har läst samt att öva sin förmåga att uttrycka sig i tal. Emellertid använder de inte det så ofta då praktiska problem sätter käppar i hjulet. Elevernas läskunskaper varierar kraftigt, klasserna är för stora och det kan vara svårt att hitta en bok som passar alla. De anser också att ett boksamtal kräver mer förberedelse än när eleverna individuellt får skriftliga uppgifter på de böcker de har läst.</p>
|
50 |
“Var det en tigercirkus?” : - En studie om barns delaktighet vid bokläsning och boksamtal vid användandet av print referencing som bokläsningsmetodNilsson, Jacqueline, Holmqvist, Cecilia January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur barn är delaktiga vid bokläsning, med tillhörande boksamtal. Undersökningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att allt lärande är situerat, samt att lärande sker i interaktion tillsammans med andra individer. För att synliggöra barns delaktighet vid bokläsningstillfällena och boksamtalen valde vi att använda videofilmade observationer som metod för att samla in material, detta gjordes även för att inte gå miste om värdefull information. Studien genomfördes på en förskola, där det sällan talas om böcker och dess innehåll, vi ville därför föra samtal kring boken med print referencing som bokläsningsmetod, samt med tillhörande boksamtal för att synliggöra barns delaktighet. Vårt resultat visade att barnen var delaktiga när print referencing användes som metod, däremot visade resultatet även att barnen var delaktiga på olika sätt, exempelvis genom sitt tal- och kroppsspråk, samt samspel och interaktion tillsammans med andra individer.
|
Page generated in 0.0311 seconds