In this paper, a discussion and analysis on the Swedish participation  in the UN-mission in the Balkan conflict versus the reporting from the Swedish news press Dagens Nyheter (DN) of the same action is held. From a ground in survey questions to Swedish soldiers that took part in the conflict ,what they thought of the conflict and what got reported back to the Swedish civilians via the press and their differences is later held. A question in the survey also treats what the soldiers think got changed in the Swedish Armed Forces due to their actions in the conflict and what the soldiers thought of the view in the 1990s, national and international, on the Swedish Armed Forces. This survey and the articles  from DN that is analyzed is the ground in this papers issues, discussion and results. The paper overall and later the analysis is based on a theory in Oral history taken of Malin Thor's previous researches in the field and also strengthened with other researchers in the same field of studies.   The title to this paper is from the English press reporting about the Swedes taking charge of the UNPROFOR-mission in the Balkan conflict and is about the Colonel Ulf Henricsson, commander of the UN Nordic battalion (NordBat2) in central Bosnia and his firm hand and authority against the local warlords. Later the title went famous international and a lot of different newspapers used it as a headline when reporting about the Swedish soldiers acting aggressively and firmly towards the war-criminals when protecting civilians and their properties in Bosnia.

Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?

The purpose of this study is to analyze how the parties (USA, Great Britain, UN and the European Union) legitimize their intervention in Bosnia-Herzegovina as seen from without the conceptions of sovereignty and intervention. USA and the UN have legitimized their intervention on security reasons. The American president, George W. Bush, claimed that democracies never engage in war with each other and that democracies were prosperous just because they were democracies. According to the president, that is why it is important to democratise the whole Balkan region to protect the international community from terrorism which grows in unstable and undemocratic states. UN resolutions claim that the situation in Bosnia is a threat to international peace and security and urged all state members to do everything they can for stability in Bosnia-Herzegovina. European Union and Great Britain saw the organized crime that spreads through Balkan as a major threat to Europe. To be able to deal with his problem, EU is asking for more cooperation among the European states. Bosnia is a member of the Council of Europe and is also involved in the Stabilisation and association process for South eastern Europe with the EU. The purpose of these memberships is to foster the political and economic development in Bosnia and lead to full membership in the European Union, but only if Bosnia fulfils all the reforms that EU demands. To get economic aid from the EU, Bosnian leaders are forced to reform and engage in regional cooperation. In the long run democratisation is the goal for all the parties, while security is the main issue at short-term. That is why the main concern for USA is for now the war on terrorism and organized crime for the EU. When signing the Dayton peace agreement, Bosnian leaders have agreed upon sharing sovereignty with the international community indefinitely. Dayton agreement calls also on all the parties to help Bosnia develop stable and democratic institutions and help the Bosnian leaders in theirs strive for peace. The international community is based on principles of state sovereignty and non-intervention. Sovereignty can be defined as the right for autonomy and the right for non-intervention. These principles are not as important today as they were during the Cold War. Globalisation and marginalisation has made it more acceptable to intervene and share sovereignty with other states and ganisations. That means that the traditional view on sovereignty as a mean for maintaining order and view on interventions as a threat to the sovereignty is less significant in modern times. The reason for this is that the definition on sovereignty and intervention changes to able to adjust its self to the political situation in the world. That is, definition on sovereignty and interventionwill differ from time to time.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället. Den demokratiska processen i Bosnien kräver väl fungerande institutioner på alla nivåer inom statsapparaten samt ett fungerande civilt samhälle. Utan dessa kan inte en demokratisering genomföras. Därför har OSSE:s demokratiseringsprojekt fokuserats på två övergripande frågor. Den ena är att omvandla institutioner från en formell demokrati med en rad officiella regelsystem, institutioner och procedurer till en substantivdemokrati inkluderande politisk jämlikhet, maktfördelning en politisk kultur och demokratisk delaktighet. Men endast demokratiska institutioner är inte nog för att skapa ett demokratiskt system, för att skapa en livskraftig och uthållig demokrati måste det även finnas en medborgarkår med demokratiska värderingar, vare sig dessa uppbringas genom propaganda eller utbildning. Därför är det fokus för OSSE att skapa ett aktivt civilt samhälle och medverkandekultur samt främja medborgarnas deltagande i statens angelägenheter. Övergångsteorin som är uppsatsen teoretiska utgångspunkt ser på demokrati som skapad av medvetna och hängivna aktörer med en vilja till kompromissande. Historiska exempel har visat att en demokratisk utveckling kan startas och lyckas även om den genomförs uppifrån och i ett samhälle som saknar en stark demokratisk kultur. Härigenom kan demokrati skapas även om människor inte vill ha den, eller kan hantera den på ett effektivt sätt. En rad projekt har startats i Bosnien för att åstadkomma denna demokratiska förändring, men framstegen har varit svåra att få till stånd samt varit tidsödande. Mycket av problematiken i Bosnien grundas i de etniska konflikterna mellan de olika grupperingarna i landet och att dessa har sina lojaliteter riktade mot andra håll än mot den Bosniska staten. Politisk konkurrens bygger fortfarande mycket på etnicitet och de bosniska politikernas har en uppenbar vana att sätta käppar i hjulen på den demokratiska processen och reformarbetet. Den djupa misstron mellan de olika etniska grupperna efter kriget och en avsaknad av en stabil demokratisk värdegrund ställer höga krav på OSSE:s arbete och har visat sig svåra att överkomma. Den demokratiska utvecklingen har gått långsamt, mycket långsammare än vad det internationella samfundet hade hoppats på, men framsteg görs. Frågan är om demokratiexport kan fungera i ett land så djupt splittrat som Bosnien, i alla fall på en så kort tid som har förflutit. Ett generationsskifte är kanske vad som behövs för att en riktig demokrati skall kunna slå rot, men omdemokratisering uppifrån kan fungera i Bosnien får tiden utvisa. Men en sak är säker Bosnien idag är en bättre plats än var den var i början av 1990-talet och OSSE:s arbete har resulterat i en framgångar.

This qualitative study focuses on the investigation of different actor’s ideas concerning gender and womanhood in a post-socialist nation Bosnia and Herzegovina. The aim of this study is to try to provide experiences and attitudes of one not a new, but definitely one constantly changing phenomenon, trafficking in women for sexual exploitation. The qualitative data is mainly collected through nine interviews with people from Bosnian Governments, International organizations and NGOs during my stay in Bosnia and Herzegovina. The causes to trafficking are complex and intertwined but it directly relates to gender discrimination and attitudes on sexual relationships between women and men. The study sheds light on how the global politics and economics development situation and theirs affectsprovide gender segregation through the traditionally structures where men are seen as normative.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner. När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien. Konflikterna i dessa länder ledde till etnisk rensning och mord på civila människor från alla folkgrupper. Den etniska nationalismen som tillämpades här ledde till att krig bröt ut och att gamla motsättningar blossade upp. Efter ett par år tog krigen i Kroatien och Bosnien slut.

Ziel dieser Arbeit ist, einen historischen Überblick über den Aufbau des Kapitalmarktes in BuH zu geben und einen kritischen und wissenschaftlichen Beitrag zu der noch relativ jungen Diskussion rund um den Transformationsprozess und dessen Auswirkungen und Ergebnissen zu leisten. Durch die Transformation des gesellschaftlichen Eigentums, die sogenannte Privatisierung, wurde der Kapitalmarkt ins Leben gerufen. Als Fazit wird auf die Auswirkungen des Transformationsprozess in Hinblick auf die gesamtwirtschaftliche Situation näher eingegangen. Die Arbeit bezieht sich auf die Entwicklung, die Besonderheiten und die Probleme des Kapitalmarktes sowie die gesetzlichen Rahmenbedingungen in BuH. Vor dem Hintergrund dieses Transformationsprozesses versucht diese Arbeit den Aufbau und die weitere Entwicklung der Börse in Sarajewo zu untersuchen und zu analysieren. Letzendlich soll beurteilt werden, ob der Transformationsprozess erfolgreich war und wo ein eventueller Nachholbedarf besteht.

Cette thèse procède à une comparaison des expressions figées entre les langues BCMS (bosniaque/bosnien, croate, monténégrin, serbe) et le français en vue de la traduction. Dans la première partie, l'étude commence par la définition des expressions figées et des critères de figement. Après avoir fait le point sur la question des langues BCMS, on présente le corpus des expressions figées en BCMS et en français, avec leur répartition dans différents domaines culturels et la distinction de trois types d'expressions : calques, expressions transparentes, expressions opaques. La seconde partie est consacrée à l'analyse comparative des expressions figées en BCMS et en français. Elle commence par un parcours de leurs différentes origines, puis on examine les fondements culturels des expressions figées, en fonction de différents domaines fournisseurs. On développe ensuite une analyse linguistique comparée des expressions figées, en détaillant les noms composés et les différentes locutions (verbales, adjectivales etc.) et en intégrant la dimension rhétorique, notamment les métaphores. Pour finir, après une mise au point générale sur la traduction, on examine les problèmes d'interprétation et les différentes solutions de traduction des expressions figées dans les deux sens, entre français et BCMS. / This thesis makes a comparison between the idioms of the BCMS languages (Bosnian, Croatian, Montenegrin, Serbian) on the one side, and the French language on the other, in the domain of translation.In the first segment, the study begins with the definition of idioms and the criteria for fixation. After the explanation of differences among BCMS languages, we present the corpus of idioms in BCMS and in French, with their distribution within different cultural domains, while distinguishing among three types of idiomatic expressions: literal, transparent, and opaque.The second part is devoted to the comparative analysis of idioms in BCMS and French. It begins with a record of their different origins, after which we examine the cultural foundations of expressions, depending on different domains. We develop a comparative linguistic analysis of idioms, giving details on various compound names and phrases (verbal, adjectival, etc.), and integrating the rhetorical dimension, including metaphors. Finally, after an overall focus on translating, we examine issues found in interpretation and translation solutions for different idioms between French and BCMS.

The two operations in Bosnia and Kosovo named Deliberate Force and Allied Force took place in 1995 and 1999. Both operations show clear signs that the use of air power was the main contributor to the outcome of the operations. Earlier research states that there are signs of coercive air power in both of these operations but fail to explain in what way. The purpose of this essay is to examine if Robert A. Papes theory about denial strategy in air operations can explain the different outcomes of the operations as the operation in Bosnia took 21 days and the operation in Kosovo took 78 days to reach its designated goals. This essay will also test Papes Theory on what constitutes a successful air campaign by comparing the two operations in Bosnia and Kosovo. The result supports Papes theory and shows that operation Deliberate Force acted according to Papes theory on denial in five out of six parts, excluding the strategic interdiction. Whereas operation Allied Force acted according to the theory as well but in a smaller extent. It can be argued that there are other background factors that also contributed to the outcome of the operations but by looking at the usage of the air power in both operations it shows that by acting accordingly to Papes theory the outcome was a success. By supporting Papes theory this essay adds to the earlier research a wider knowledge about coercive air power in military interventions. / <p><strong>Uppsatsen skriven VT 2017 under Termin 4 Officersprogrammet 15-18 med inriktning </strong><strong>mot flyg. Examen genomförs VT 2018.</strong></p>

This study aims to examine Bosnia-Herzegovina and Rwanda's tolerance and reconciliation processes after the conflicts by answering the research question 'How can we explain the similarities and differences between Bosnia-Herzegovina and Rwanda’s reconciliation processes in terms of ethnic tolerance among its inhabitants post civil war and genocide?'. An explanatory theory based on Brounéus’ perspectives and recommendations on reconciliation is used throughout the study. The main findings are that both countries have had diverse approaches and have not fulfilled the requirements for achieving ethnic tolerance and reconciliation.