Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades.

What role, if any, did colonialism play in the history of Europe? To answer this question, scholars have increasingly turned to European border regions. These regions, whose ownership was disputed and often unstable, are excellent case studies for patterns of quasi-colonial rule within the confines of Europe. Historians of Austria-Hungary, especially, have argued that colonialism was by no means limited to overseas territories, but pertained also to the European continent. The occupied territories of Bosnia-Herzegovina, a border region on the fringes of the collapsing Ottoman empire, is one example. This article applies the criteria of postcolonial scholars to another European border region: Alsace-Lorraine. In its constitutional, administrative, economic and cultural status, this Franco-German borderland exhibits many characteristics of quasi-colonial rule that also applied in Bosnia-Herzegovina. But there are also important differences. In extending the question of inner-European colonialism from Bosnia-Herzegovina to Alsace-Lorraine, this article reflects on the applicability of a post-colonial perspective onto European border regions more generally. Such a perspective, it will be shown, has its merits as well as its risks. The emerging differences between quasi-colonial border regions like Bosnia-Herzegovina and Alsace-Lorraine, and overseas territories, are a testimony to the complexity and dynamism of colonialism. It is important not to preclude European border regions from postcolonial discourse on account of their geography alone.

Annika Pamirs Beitrag Der Friedensbegriff im internationalen System: Eine Dekonstruktion des gesellschaftlichen Ortes der Frau im PeacekeepingProzess in Bosnien-Herzegowina ist weniger historisch als politikwissenschaftlich und argumentiert, dass der Einfluss lokaler Geschlechterregime für nachhaltige Friedenskonsolidierungen zwar international anerkannt ist, in der Praxis jedoch selten einbezogen wird, obwohl vergeschlechtlichte Machtverhältnisse in Friedensbestrebungen einen nachhaltigen Frieden verhindern. Annika Pamir dekonstruiert in ihrem Artikel in politischer Theorie und Praxis den gesellschaftlichen und historischen ‚Ort der Frau‘, um inhärent vergeschlechtlichte Ungleichheitslagen aufzudecken und charakterisiert den Einbezug einer geschlechtersensiblen Perspektive als determinierenden Aspekt zur Neubewertung eines nachhaltigen Friedensbegriffs. Dies wird anhand des Fallbeispiels Bosnien-Herzegowina skizziert, wobei argumentiert wird, dass internationale Friedensbestrebungen geschlechtersensibel evaluiert werden und die Erkenntnisse feministischer Analysen und Instrumente in Friedensprozesse aufgenommen werden müssen.

I denna uppsats undersöks den komplexa processen av återuppbyggnad i Sarajevo efterkriget i det forna Jugoslavien. Genom en kvalitativ fallstudie analyserar uppsatsen kritiskt deprioriteringar som gjorts i återuppbyggnaden, men även hur dess resultat påverkatvardagslivet i staden. Genom att använda intervjuer som primär metod, synliggörs röstersom inte vanligtvis blir hörda i den befintliga diskursen. Under kriget förstördes bådesymboliska kulturarv och vardagliga platser såsom marknader, bostäder och mötesplatser.Med stadens heterogenitet som måltavla, orsakade förstörelse av den byggda miljön iSarajevo stor materiell och emotionell förlust för invånarna. Återuppbyggnaden som följdedärefter präglades av betydande internationella investeringar, vilket har lett till en ekonomiskövergång till marknadsekonomi. Kritiker menar att internationella och nationella aktörer harprioriterat kortsiktiga ekonomiska vinster framför långsiktig social hållbarhet. Svaglagstiftning och brist på ramverk har medfört en urban fragmentering, där privata ochvinstdrivande aktörer dominerar återuppbyggnaden. Detta har i sin tur begränsatmedborgarinflytandet i återuppbyggnadsprocessen och social hållbarhet har hamnat iskymundan vilket gjort att många allmänna platser är exkluderande. Denna uppsats belyservikten av en holistisk och inkluderande planeringsprocess som tar hänsyn till både fysiska ochsociala aspekter. Vidare forskning kan göra djupare analyser av medborgarinflytandet iåteruppbyggnadsprocessen och jämföra med fallstudier i andra städer. Detta kan i sin turleda till utvecklingen av strategier för återuppbyggnad i samtida och framtida krigsdrabbadestäder. / This thesis investigates the complex process of reconstruction in Sarajevo following the warin the former Yugoslavia. Through a qualitative case study, the thesis critically analyzes thepriorities set during the reconstruction process and how its outcomes have affected everydaylife in the city. Interviews have helped amplify voices that are not usually heard in theexisting discourse. During the war, both symbolic cultural heritage and everyday places suchas markets, homes, and meeting spots were destroyed. Targeting the city's heterogeneity,the destruction of Sarajevo's built environment caused significant material and emotionalloss for its residents. The subsequent reconstruction was marked by substantial internationalinvestments, leading to an economic transition towards a market economy. Critics argue thatinternational and national actors have prioritized short-term economic gains over long-termsocial sustainability. Weak legislation and a lack of frameworks have resulted in urbanfragmentation, where private and profit-driven actors dominate the reconstruction. This, inturn, has limited citizen influence in the reconstruction process, pushing social sustainabilityto the background and making many public spaces exclusive to certain groups. This thesishighlights the importance of a holistic and inclusive planning process that considers bothphysical and social aspects. Further research could provide deeper analyses of citizeninfluence in the reconstruction process and compare with case studies in other cities. Thiscould, in turn, lead to the development of strategies for reconstruction in contemporary andfuture war-affected cities.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

This study aims to investigate the democracy development i Bosnia and Herzegovina. Since 1995, when the Dayton Peace Agreement was signed, Bosnia has been undergoing an democratization, but despite that the country is still year 2017 classified as ”partly free”. In this study the democracy-enhancing factors: civil society and the political system are being related to the Dayton Peace Agreement and are tested against liberal democratic values and Consociational Democracy theory. This study is a qualitative case study and following questions are being looked into:   -       Which factors within the civil society and political system limit the democracy development in Bosnia and Herzegovina? -       To what extent does the Dayton Peace Agreement limit Bosnia and Herzegovina’s democracy development? -       To what extent is Bosnia and Herzegovina an Consociational Democracy?   The fact that Bosnia has a divided and multiethnic society puts a foundational ground for a possible consolidated consociational democracy. Furthermore, the functions of the civil society, political system and the Dayton Peace Agreement are being discussed and the shortcomings of each are being highlighted. The results of this study indicate that Bosnia’s long democratization development is primarly based on the unwillingness to cooperation between the three constitutional groups, the exclusion of minority groups and the Dayton Peace Agreement’s regulations on a political system that is not sustainable for a stable democratic state.

This study has the ambition to examine and compare Angolas failed peace process with Bosnia-Herzegovina’s successful peace process through Kumar Rupesinghes theory in conflict transformation. By comparing the two peace processes through Rupesinghes theory we can get an answer why Angola’s peace failed while Bosnia-Herzegovina’s lasted.   This study has two purposes.   Based on a comparison of Angolas and Bosnia-Herzegovina’s peace processes, how well is it possible to explain the outcome of the two countries peace process?   How useful is Rupesinghes theory?   The study showed that Bosnia-Herzegovina employed factors from Rupesinghes theory, in a much higher sense than Angola. They were especially more successful in employing the economic factors from Rupesinghes theory. This therefore can be a reason why Angola’s peace failed while Bosnia’s lasted. In testing the theory’s usefulness the study showed that the theory is useful in many factors and can be used to give a qualified answer to why a peace lasts or fails. But the theory also has its flaws, some of the steps in the theory need a better explanation and some of the steps are more important depending on which country the theory is applied upon.     Key words: Angola, Bosnia-Herzegovina, Kumar Rupesinghe, conflict transformation, civil-war, peace, peace processes, Bicesse, Dayton

Different cultures have legends which affect the people and societies in which these legends are traded. Most legends are ecotypified, but some legends can survive even when those who tell them move. The aim of this study is to identify some characteristic features of the legend tradition within the Bosnian diaspora in Sweden, and to identify which type of legends that live on in the Swedish environment. The study is conducted as an interview study and the results analyzed with a hermeneutic approach. The study identifies five different types of legends that are categorized into three different categories: erotic, trauma and fear. The results show a fear among the respondents that if the legends disappear, a loss of part of their Bosnian identity will follow. The conclusion show that the category of fear lives on in the Bosnian diaspora, whilst legends building on trauma and eroticism are at risk of disappearing in a Swedish environment.

This study is a qualitative interview study that examines antagonism, identity and collective memory among second generation immigrants from Bosnia &amp; Herzegovina. The study is based on an existential history use-perspective and social constructivist socialization theory. The study shows that the Bosniak identity is seldom defined by their history and the Yugoslavian wars but rather by language and traditions. In addition, the results indicate that the Bosniak identity has been assimilated to a large extent into the Swedish majority culture. The results also show that antagonism against other ethnic groups in the Balkans mainly occurs among first-generation immigrants while the descendants do not relate to a large extent to the war crimes and atrocities that occurred against Bosnian Muslims. Instead, they express empathy and sympathy for their parents’ experiences of these traumas. The respondents also experienced a nonchalance towards their background in Swedish history teaching where their history was neglected in favor of other wars and genocides. While the respondents suspected a fear of conflict among teachers to account for the area, they also told examples when teachers failed in the relational pedagogy and homogenized the individuals by letting them represent an entire conflict and ethnic group. Overall, the study shows that the use of history is not a recurring phenomenon among second-generation Bosniak immigrants, and their attitude focuses on individuals rather than groups. In the didactic part of the study, the results emphasize that history teachers might need to self-educate based on the students' background to create a meaningful education and create a history awareness among students.