Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.

The aim of this study is to see whether or not the so called Million Homes Programme, that was established in 1965 with the aim to build one million residencies within a ten year span, could have had alternative paths of development and outcomes and whether or not those outcomes would have affected segregation in Sweden to the same degree that many consider the programme to have done today. To study this, the theoretical framework of historical institutionalism will be used, more specifically with the help of an analytical tool within that framework that is called “path dependence” where the purpose is to identify critical junctures, at which actors, through influence from institutions, significantly limit the choice of actions by actors at a future point in the process. Furthermore, the study will be performed by means of analysing texts, specifically state public reports from 1965, 1975 and 1990. The results of the study show that there is a degree of path dependence in the Million Homes Programme, although the degree is not as great as expected. The urbanization and struggle of balance between state and municipalities in city planning are the main factors that enable a certain path dependence. However, more material must be analysed in order to establish a stronger degree of path dependence. The study is able to confirm that the Million Homes Programme could have developed alternatively and had different outcomes, but it is not possible to confirm whether or not those outcomes would have affected or significantly changed the segregation that is seen in Sweden today.

Since the early 1940s in Sweden, subsidies have been a recurring feature in housing politics. Throughout history, these have been used as a management measure to control the construction of housing and to promote the Swedish welfare state. The political parties are today disagreeing on how much responsibility the state should carry for citizens housing. To solve the conflict, the dwelling has to be defined. Is the dwelling to be considered a social right, like education and healthcare or is the dwelling to be considered a product for the free market, driven by supply and demand? The positive population growth in Stockholm has lead to an increased demand for dwellings. The supply of dwellings has not been growing at the same rate, which has implied higher housing prices and longer wait for rented apartments. All municipalities in Stockholm agrees that more dwellings must be established to counter this development. To make this happen, the source of why so few dwelling develops today must be identified. Do the developers not want to build or are they not being provided land allocations by the municipalities? Is it a combination of these or are there other difficulties in the system? Subsidies have previously been used as a tool to increase the construction of dwellings and it should therefore be examined if such a solution is relevant in order to remedy existing problems. In an attempt to predict the outcome of a re-introduction of subsidies, the impact of past government intervention should be studied. This to ascertain what type of construction that took place at that time. It is also important to identify the types of dwellings sought for in today's housing market in order to develop appropriate solutions. There are several different forms of subsidies that could lead to an increased construction volume. Subsidies of land, infrastructure and investment contributions are some of the options that could be implemented on the market to reduce the housing shortage. But which type of construction should be increased? What kind of tenure is the society short of? In order to create balance in the housing market there seems to be a need for all types of tenures to increase, but not everyone agree to this. The housing market where demand, however, always exceeds supply today is the rental market, especially in central Stockholm where the system of rent regulations has lead to a rent level kept below market rent. Today rented apartments are at disadvantage in the Swedish tax system, which has contributed to a lower construction rate of this type of tenure compared to others where the developers gets a quicker return on their investment. Rented apartments are necessary on the housing market because it creates flexibility and contributes to the choices available for the individuals. Some say that Stockholm as a city can not grow without this tenure for the simple reason that people can not get hold of a dwelling. These are issues that must be solved through housing politics, which means that the decisions and rules on the market can change direction every four years. Construction processes are long, often longer than four years. This creates an uncertainty for the stakeholders in the housing market. To generate a sustainable housing market long-term, an alternative solution could be joint agreements spanning political borders. A well-functioning housing market contributes not only to shelter but also promotes welfare and economic growth. It is therefore of great importance that the market participants are moving in the same direction. / Sedan början på 1940-talet har subventioner varit ett återkommande inslag i den svenska bostadspolitiken. Genom historien har dessa använts som ett bostadspolitiskt medel för att styra byggandet av bostäder och för att främja den svenska välfärdsstaten. De politiska blocken är idag oense om hur stort ansvar staten ska bära för medborgarnas bostadsförsörjning. För att lösa oenigheten bör bostaden först definieras. Är bostaden att anse som en social rättighet liksom skola och sjukvård eller är bostaden att anse som en marknadsvara som styrs av utbud och efterfrågan på en öppen marknad? På grund av en positiv befolkningstillväxt i Storstockholm så har efterfrågan på bostäder blivit större. Resultatet av detta är längre bostadsköer och höjda bostadspriser, vilket tyder på att utbudet inte växer i samma takt som efterfrågan. För att motverka denna utveckling är samtliga kommuner i Stockholms län överens om att bostadsbyggandet måste öka. För att detta ska kunna ske måste källan till varför det inte byggs mer idag identifieras. Vill byggherrarna inte bygga eller ger kommunerna inte ut markanvisningar? Är det en kombination av dessa eller föreligger det även andra hinder i systemet? Subventioner har tidigare använts som ett verktyg för att öka byggandet vid bostadsbrist och därför bör det undersökas om en sådan lösning skulle vara aktuell idag för att råda bot på dagens problem. I ett försök att förutse resultatet av ett återinförande av subventioner, bör konsekvenser av tidigare offentliga åtgärder studeras. Detta för att få kännedom om vilken typ av byggande som skedde vid det aktuella tillfället. Det är också av vikt att ta reda på vilka typer av bostäder som efterfrågas på dagens bostadsmarknad i syfte att ta fram lämpliga lösningar. Det finns flera olika former av subventioner som skulle kunna leda till ett ökat byggande. Subventioner av mark, infrastruktur och direkta byggsubventioner är några av de alternativ som skulle kunna implementeras på marknaden för att minska bostadsbristen. Men vilket byggande är det som ska öka? Vilken upplåtelseform är det som det är brist på? För att skapa balans på bostadsmarknaden synes utbudet av alla upplåtelseformer behöva öka, men det är inte alla överens om. Den bostadsmarknad där efterfrågan dock ständigt överstiger utbudet är idag hyresmarknaden, speciellt i Stockholms innerstad där bruksvärdessystemet lett till att hyresnivån hålls under marknadshyra. Hyresrätten är idag en skattemässigt missgynnad upplåtelseform, vilket har bidragit till att färre bostäder av denna form har byggts i jämförelse med andra typer av bostäder där byggherrarna snabbare får avkastning på sin investering. Hyresrätten är dock nödvändig på marknaden då den bland annat skapar ett flexibelt boende och bidrar till valmöjlighet för individen. Idag säger vissa att Stockholm inte kan växa utan hyresrätten. Detta av den enkla anledningen att människor inte kan få tag i ett boende vilket hindrar inflyttning. Detta är frågor som måste lösas via bostadspolitik, vilket innebär att besluten och reglerna på marknaden kan ändra riktning vart fjärde år. Då byggprocesser är långa, ofta längre än fyra år så skapar risken för politiska förändringar en osäkerhet för aktörer på bostadsmarknaden. För att frambringa en långsiktigt hållbar bostadsmarknad skulle en alternativ lösning kunna vara ett politiskt blocköverskridande samarbete. En väl fungerande bostadsmarknad bidrar inte bara till tak över huvudet utan också till att främja välfärden och den ekonomiska tillväxten. Det är därför av stor vikt att marknadens aktörer rör sig i samma riktning.

Syftet med denna studie är att kontextualisera gentrifiering begreppet i tre områden iStockholm. Att tillämpa gentrifiering begreppet och förstå vilka parametrar som är avbetydelse i dessa områden. Metoden har bestått av en litteratur och dokumentstudie för attundersöka tidigare forskning kring gentrifieringsoch bostadspolitik. För att förstå bakgrundenoch orsakerna till gentrifieringsprocessen och hur gentrifiering kommer till uttryck idag. Detär en kvalitativ fallstudie av tre utvalda områden i Stockholm. Inom ramen av fallstudienutfördes en analys av dokument, statistik och tidningsartiklar. Vidare genomfördes en intervjumed områdesstrategen för Östra Söderort.Resultatet redovisar den historiska stadsutvecklingen av dessa områden och dess värdefullakulturhistoriska byggnader och arkitektur. Det redovisar statistik som ger en övergripandeförståelse av områdena och i resultatet redogörs det angående förändringar i bostadspriser ochombildningsprocesser.Slutsatserna i denna studie redogörs av identifierade värden som är viktiga i engentrifieringsprocess. Kvaliteter som främjar gentrifiering. De identifierade värden utgår frånindividers boendepreferenser samt värden som identifierats i områdena av litteraturen. Detfinns universella värden som tillgång till en fungerande kollektivtrafik och dess geografiskaläge. Grönska är ett universellt värde och uppfattas som viktigt och attraktivt. Småskalighetenav bebyggelse är av betydelse då det bidrar till autenticitet och identitet. Arkitektur är av storvikt och vilken tidsperiod det är byggt, då den besitter ett kulturellt och socialt värde. Studienvisar att större lägenheter till ett förmånligt pris har främjat gentrifiering. Ägandet av bostäderär av betydelse i en marknadsstyrd bostadsmarknad. I gentrifieringsprocessen omvandlashyresbostäder till bostadsrätter vilket medför att har råd att bo kvar och att en annan klass harmöjlighet att ta över. / The purpose of this study is to contextualize the concept of gentrification in three areas inStockholm. To apply the gentrification concept and understand what parameters are ofimportance in these areas. The method has consisted of a literature and document study toexamine previous research on gentrification and housing policy. To understand the backgroundand the reasons for the gentrification process and how gentrification is expressed today. Theis a qualitative case study of three selected areas in Stockholm. Within the framework of the case studyanalysis of documents, statistics, and newspaper articles was performed. An interview was also conductedwith the area strategist for Östra Söderort.The results report the historical urban development of these areas and their valuablecultural-historical buildings and architecture. It reports statistics that provide an overallunderstanding of the areas and the result it is reported regarding changes in housing prices andtransformation processes.The conclusions of this study are presented by identifying values ​​that are important in agentrification process. Qualities that promote gentrification. The specified values ​​are based onindividuals' housing preferences as well as values ​​determined in the areas of the literature. Thenthere are universal values ​​such as access to a functioning public transport and its geographicallocation. Greenery is a universal value and is perceived as necessary and attractive. The small scaleof buildings is important as it contributes to authenticity and identity. Architecture is a greatweight and what period it is built, as it possesses a cultural and social value. The studyshows that larger apartments at a favorable price have promoted gentrification. Homeownershipis important in a market-driven housing market. The gentrification process is transformedrental housing into condominiums, which means that you can afford to stay and that another class hasan opportunity to take over.

No description available.

“Stockholmshusen” is a project to produce rental housing for the municipality of Stockholm's three public housing companies in a faster and more efficient way. Through a simplified construction process and a collaborative way of working, the main purpose is to reduce construction costs and thereby get lower rental costs for tenants. The project is a close collaboration between the municipality owned housing companies and the municipal administrations, which together developed a house concept adapted to Stockholm. In 2016, the goal was set to produce 3500-5000 homes by 2020. The project was initiated politically due to housing shortage, high new production costs and long planning processes that characterized Stockholm's housing market in the beginning of the 2010s. After the municipal elections in 2014, the newly-installed city hall majority commissioned parts of the municipal to develop the new concept. In a case study this report examines the municipal of Stockholm's decision-making process, politically and inside the administrations, from the initiation in the City Council to the first tenant's move in. An important question raised in the study is how the project was affected by the change of majority after the municipal elections in 2018. The study is based on a qualitative method based on document studies, literature studies and interviews with two politicians from previous and current city hall majority. Since the Stockholmshusen project was initiated politically and at the same time spans two periods of political mandate, the meetings of the building committee (in charge of decisions regarding new buildings) has been examined in order to draw conclusions how the project has changed after the change of majority in 2018. The committee's meetings and the interviewed politicians' answers, describe the new majority's view of the Stockholmhusen project. Due to the criticism that the new majority pointed out during his time in opposition, it has been interesting to follow how the project changed due to the change of majority. The conclusion of this study presents that the new majority in the city hall intends to finalize the project but with a different focus on block structure and building volume. At the time this report was written, only a handful decisions regarding the project’s new direction has been made from the new city hall majority. A future study, for example when the project is finalized, could more accurately describe change in the Stockholmshusen project. / Stockholmshusen är ett projekt för att snabbare och mer effektivt producera hyresrätter till Stockholms allmännytta. Genom en förenklad byggprocess och ett nytt arbetssätt är det huvudsakliga syftet att sänka byggkostnader och därmed erhålla lägre hyreskostnader än konventionell nyproduktion. Projektet är ett nära samarbete mellan Stockholms stads bostadsbolag och tekniska förvaltningar som tillsammans tagit fram ett typhuskoncept anpassat till Stockholm. År 2016 sattes målet att producera 3500-5000 bostäder på fyra år. Projektet initierades politiskt med anledning av bostadsbrist, höga nyproduktionskostnader och långa planprocesser som under början av 2010-talet utmärkte Stockholms bostadsmarknad. Efter kommunvalet 2014 gav den nyvunna stadshusmajoriteten delar av kommunkoncernen i uppdrag att ta fram det nya konceptet. Denna rapport undersöker i en fallstudie Stockholm stads beslutsgång, politisk såväl som tjänstemannamässigt, från att projektet initierades i kommunfullmäktige till första hyresgästens inflyttning. En bärande frågeställning är huruvida projektet påverkats av majoritetskiftet efter kommunvalet 2018. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på dokumentstudier, litteraturstudier samt intervjuer med politiker från två stadshusmajoriteter. Då stockholmshusprojektet initierades politiskt och samtidigt spänner över två mandatperioder har stadsbyggnadsnämndens sammanträden efter majoritetskiftet 2018 undersökts för att kunna dra slutsatser för hur projektet förändrats. Med anledning av den kritik den nya majoriteten framhöll under sin tid i opposition har stadsbyggnadsnämndens protokoll och de intervjuade politikernas utsagor tillsammans gett svar på den nya majoritetens avsikter. Av studiens resultat framgår att den nya majoriteten avser att låta projektet fortlöpa men med en annan inriktning vad gäller kvartersstruktur och byggnadsvolym. Vid tidpunkten för denna rapport är endast ett fåtal beslut antagna för hur projektet ska fortlöpa. En framtida undersökning, förslagsvis när projektet är slutfört, skulle mer noggrant kunna påvisa förändring i stockholmshusprojektet.

Idag är det dyrt och svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Norden då det både är höga marknadspriser och långa köer till vissa marknadssegment, detta blir speciellt ett problem för de mer resurssvaga hushållen. Åtkomliga bostäder handlar om hur man genom olika modeller kan tillhandahålla bostäder till överkomligt pris för låg- och medelinkomsttagare. Dessa bostäder är inte speciellt inriktat på missgynnade grupper, till exempel drogmissbrukare eller de med svåra psykiska problem, utan de grupper där problemet endast är en låg inkomst. Det kan alltså handla om unga vuxna, immigranter, studerande eller hushåll med lägre inkomster. Begreppet åtkomlig bostad är dock relativt då två hushåll med samma inkomst kan ha olika utgifter beroende av bland annat hushållets och bostadens storlek och vart bostaden är belägen. Det samma gäller synen på vad som är en åtkomlig bostad då den kan variera både mellan städer och länder.  Denna litteraturstudie utfördes för att undersöka hur de nordiska ländernas jobb med att gynna åtkomliga bostäder återspeglas i den vetenskapliga litteraturen. Resultatet i studien visar bland annat att allmännyttiga bostadsbolag och organisationer är betydande i de nordiska länderna för att tillgodose allmänheten med bostäder. Oftast är delar av detta bestånd också sociala bostäder. Hur stor del de tar upp av det totala beståndet och vilken roll de har varierar mellan länderna. En annat relativt nytt sätt att främja åtkomliga bostäder är genom inkluderande bostadsbyggande. Kommunen använder sig av olika verktyg inom planeringssystemet för att se till att det vid nya projekt byggs en viss del billigare bostäder eller bostäder som ska riktas till en viss grupp. Detta sker med varierande metoder i de olika länderna då mycket beror på hur landets regelsystem ser ut. Olika typer av ekonomiskt stöd riktade både mot invånare och till projektutvecklare finns i länderna. Bostadsbidrag för att stötta hushållen beskrivs som ett stöd som är enklare att koncentrera till just de som behöver. Detta då de subventioner som går till projektutvecklare gör träffsäkerheten svår. Andra mindre alternativ för att lösa tillgången till åtkomliga bostäder finns också men här diskuteras det om de ens har en speciellt stor inverkan då de endast görs i mindre projekt. De mer lyckade alternativen lyfts fram i diskussionen som möjliga förslag att införa i andra länder. Bland annat så är ett subventionerat bosparande för unga som finns i Norge en möjlig lösning för andra länder att använda sig av. / It is expensive and difficult to enter the housing market in the Nordic countries today as there are both high market prices and the housing queues for certain market segments are long, and this will be a particular problem for the more resource-poor households. Affordable housing is about how to provide housing that is affordable to the low- and middle-income earners through different models. These homes are not specifically targeted at disadvantaged groups, such as drug addicts or those with severe mental health problems, but the groups with the problem of a low income. It can thus be about young adults, immigrants, students or households with lower incomes. However, the concept of affordable housing is relative as two households with the same income may have different expenses depending on the size of the household and the dwelling, among other things. The same applies to the view of what is an accessible home as it can vary between cities and countries. This literature study was conducted to examine how the Nordic countries work to promote affordable housing are reflected in the scientific literature. The results of the study show, among other things, that public housing companies and organizations are significant in providing the public with housing in the Nordic countries. Most often, parts of this stock are also social housing. How much they take up of the total stock and what role they play varies between countries. Another relatively new way of promoting accessible housing is through inclusionary housing. The municipality uses various tools within the planning system to ensure that new building projects include a certain amount of cheaper housing or housing that is to be targeted at a certain group. This is done with varying methods in the different countries as it depends on what the country's system of regulations looks like. Different types of financial support aimed at both residents and developers exist in the countries. Housing allowance to support households is described as a support that is easier to concentrate on those who need it. This is because the subsidies that go to the developers makes it difficult with accuracy. There are also other smaller alternatives for solving the availability of affordable housing, but the discussion is whether they even have an impact as they are only done in smaller projects. The more successful alternatives are highlighted in the discussion as possible ideas to introduce in other countries. For example, a subsidized housing saving for young people in Norway is a possible solution for other countries to use.

Bostadspolitiken i Sverige behöver förändras för att skapa jämlika förutsättningar för kommuner att kunna utveckla den lokala bostadsmarknaden och tillgodose sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Landsbygder har andra förutsättningar än de urbaniserade städerna och flera av Sveriges landsbygdskommuner uppvisar en befolkningsminskning, låga bostadspriser och liten eller obefintlig nyproduktion. Denna studien har riktat sitt fokus till två landsbygdskommuner i norra Sverige och deras arbete med sin bostadsförsörjning. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i kommunerna Sorsele och Älvsbyn att tillgodo se sitt bostadsförsörjningsansvar. Syftet är också att visa potentiella åtgärder i den nationella politiken som underlättar för landsbygdskommuner att tillgodose sitt bostadsförsörjningsansvar.  Resultaten av studien visar på att det finns många problem som står vägen för att kommunerna Älvsbyn och Sorsele ska kunna förbättra sina bostadsmarknader. Några av problemen som framkommer är låga fastighetspriser, finansieringssvårigheter och ett sviktande skatteunderlag. Konkurrenssituationen som existerar mellan kommunerna om invånare och arbetstillfällen medför att kommuner har en tendens att planera för en ökande befolkning snarare än en minskande. Detta i sin tur skapar problem då planeringen av service och bostadsbestånd inte är anpassade utifrån rådande förutsättningar, utan snarare är anpassade för en större befolkning. På grund av sina små ekonomiska muskler har Sorsele och Älvsbyn svårt att själva vända den pågående utvecklingen. Utifrån rådande situation tvingas de lägga sina förhoppningar på extern finansiering, företagsetableringar och inflyttningar.   För att visa på alternativ till pågående utveckling för bostadsförsörjning i landsbygdskommuner har en framtidsstudie gjorts. I framtidsstudien identifieras tre scenarier med potential att nå en positiv framtidsvision och den utgår ifrån hur bostadspolitiken behöver förändras för att landsbygdskommuner med svaga bostadsmarknader ska kunna leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar. Framtidsstudien visar på att reformer inom bostadspolitiken, landsbygdspolitiken och skattepolitiken kan användas för att uppnå visionen. Trots att det råder osäkerhet om genomförbarheten och resultatet av olika reformer som föreslås i framtidsstudien, är en slutsats att framtidens bostadspolitik har mycket goda förutsättningar att lyckas skapa en förbättrad bostadsmarknad i landsbygdskommuner. / Housing policy in Sweden needs to change in order to create equal conditions for municipalities to develop the local housing market and meet their statutory housing supply responsibilities. Rural areas, particularly in northern Sweden, have long been disadvantaged by housing policies pursued by the government. Rural areas are in a difficult situation and several areas are experiencing population decline, low house prices and little or no new construction. As housing research tends to focus on housing policy from the perspective of an urban norm, this study has instead focused on housing policy in rural areas. The aim of this study is to investigate what conditions exist in the municipalities of Sorsele and Älvsbyn and how they are working to achieve their housing supply responsibilities. Furthermore, the aim is to examine potential national policy measures to help rural municipalities meet their housing responsibilities. The results of the study show that there are many problems that stand in the way of the municipalities of Älvsbyn and Sorsele improving their housing markets. Some of the problems identified are low property prices, financing difficulties and a shrinking tax base. Because of their small financial muscle, Sorsele and Älvsbyn have difficulty in reversing the current trend themselves. Given the current situation, they are forced to place their hopes in external financing, the establishment of companies and the arrival of new residents.  In contrast to current housing trends, a futures study has been undertaken to show alternatives to the current development of housing supply in rural municipalities. The study identifies three scenarios with the potential to achieve a positive vision of the future, based on how housing policy needs to change to enable rural municipalities with weak housing markets to meet their housing supply responsibilities. The futures study shows that reforms in housing policy, as well as fiscal policy can be used to achieve the vision.  Despite uncertainty about the feasibility and outcome of various reforms proposed in the future study, this study concludes that future housing policy has a very good chance of succeeding in creating an improved housing market in rural municipalities.