The study aims to investigate the characteristics of media coverage surrounding the clown attacks. To answer the purpose a quantitative content analysis was applied and also a comprehensive survey of the material. The goal is to see how the established criteria for newsworthiness function in relation to a contemporary news event in Sweden. The results show that the clown attacks are consistent with the majority of the criteria of newsworthiness. Most common were male offenders and the distribution between male and female victims was equal. Further analysis demonstrated that images portraying clowns was something that distinguished media coverage surrounding the clown attacks. The published clown pictures were of scary and evil clowns, which can be linked to how the news media’s coverage of the clown attacks was.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om mordfall på sina förstasidor i förhållande till de publicistiska reglerna. Studien lägger fokus på tre olika mordfall och hur de två kvällstidningarna agerat gällande hänsynstagande gentemot brottsoffren, brottsoffrens anhöriga samt personer som är misstänkta för brott men ännu inte har dömts. Det teoretiska ramverket för denna studie består av teorierna konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, Susanne Wigorts Yngvessons teori om journalistik yrkesetik, de pressetiska reglerna, Ester Pollacks teorier om medier och brott, Nils Christies teori om det ideala offret, Simon Lindgren och Ragnar Lundströms teorier om brottsoffer i medier samt teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys med en diskursanalytisk ansats, bildanalys samt vissa kvantitativa inslag gällande antal förstasidor som de två tidningarna publicerat där mordfallen behandlas. Resultatet visar att det finns skillnader gällande vad samt hur mycket Aftonbladet respektive Expressen väljer att publicera på förstasidorna. Båda tidningarna har gjort publiceringar som skulle kunna tolkas bryta mot de publicistiska reglerna och Expressen har gjort detta i större utsträckning.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

The purpose of this study is to investigated how the media can influence the working professionals media audience about legal cases. Based on this study, also discuss whether the media can influence a verdict. The study is conducted using a qualitative method and the material has been collected through a questionnaire with open questions to capture the respondents unique experiences and a qualitative semi-structured interview has been made. In the survey, 27 people between the ages of 18 and 70 responded, where they shared their experiences about what they think about the media's power to spread legal cases and how it affects the perception of the professional media audience. Six people in different professions were then interviewed to get a picture of how they perceive the media's influence on the professional media audience. In the study, both modern research and theories were included in the theoretical framework and the theories are based on: The ideal victim, Framing, Agenda-setting theory, The two-step hypothesis, Diffusiontheory and Cultivation theory, as well as research on crime journalism and the media audience. The experience has been thematized and analyzed using a thematic analysis. The results show that the media influence the professional media audience in relation to legal cases, but that it influences differently from respondent to respondent. The result also shows which advantages and disadvantages the media audience perceives to exist, as well as the media's power to influence verdicts.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV. Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund. / A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.

<p>I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.</p><p>Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund.</p> / <p>A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.</p>

Problemformulering och syfte: I flera europeiska länder, men också USA, kan vi se att skolskjutningar och skolattacker är mer vanligt förekommande än i Sverige. Men även i Sverige inträffar dessa dåd. Varje dag publiceras mängder av nyhetsartiklar på lokal, regional och nationell nivå. I den här studien undersöks hur lokalpress i Sverige rapporterade om tre skolattacker i svenska Skåne. Det är samhällsvetenskapligt intressant eftersom det kan hjälpa till att belysa journalistikens utmaningar när det kommer till gestaltningar av fasansfulla händelser. Eftersom medieforskning har belyst utmaningar i andra länders rapportering i samband med skolvåld, och framför allt i USA, är det relevant att uppmärksamma den svenska rapporteringen i samband med våldsamma händelser i skolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur rapporteringen av skolattacker i Sverige ser ut i den lokala pressen, som har ett lokalt och socialt band till närområdet. Studien besvarar frågor som: ”Vilka källor får komma till tals i mediernas gestaltningar och hur ofta?”, ”Vad fokuserar nyhetsrapporteringen på?” “Hur gestaltas brotten och hur syns den lokala vinkeln?” Den lägger också fokus på brottsoffer och förövare i lokalpress. Metod och material: För att besvara frågeställningarna om hur lokalpressen gestaltar skolattacker och vad som får fokus i samband med rapporteringen består studien av två olika forskningsmetoder. Till att börja med en kvantitativ innehållsanalys där 150 artiklar har analyserats. Studien består också av en mindre kvalitativ innehållsanalys som går på djupet i nio av de 150 artiklarna. Nyhetsartiklarna som har analyserats kommer från tidningarna Kristianstadsbladet, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. De tre skolattackerna: Fallen som undersöktes omfattar tre skolattacker i Skåne: Skolattacken i Eslöv den 19 augusti 2021, där en ung förövare gick in på Källebergsskolan 2 och knivhögg en lärare på skolan och utsatte elever för hot. Skolattacken i Kristianstad den10 januari 2022, där en elev och en lärare knivskadades av en ung förövare på NTI-gymnasiet. Skolattacken på Latinskolan i Malmö den 21 mars 2022, där två lärare dödades av en ung förövare (Sydsvenskan 2022). Resultatet: Resultatet visar att den lokala vinkeln inte alltid är tydlig i lokalpressen och att flera tidningar använder sig av material från TT. Resultatet visar också att offer och förövare får stort fokus i den svenska, lokala medierapporteringen, om skolattackerna. Polis, elever och advokat/åklagare är vanliga källor i den lokala medierapporteringen om skolattacker. Förklaring bakom dåden varierar, några förklaringar är ensamhet, extremism och olyckliga omständigheter. Studien visar också att det finns lokala perspektiv som medför utmaningar för medierna, men också lokala perspektiv som gör att tidningarna kommer extra nära händelserna. Ett tydligt exempel finner vi om vi vänder oss till skolattacken på NTI-gymnasiet i Kristianstad. Kristianstadsbladets redaktion låg nämligen i samma byggnad som skolan där attacken ägde rum. Den här undersökningen ger en bild av hur närhetsperspektivet kan påverka medierapporteringen.

This study examines how local newspapers frame female and male murderers. Thestudy specifies two murder cases that recieved a lot of media coverage, and themurderers are Johanna Möller and Billy Fagerström. The purpose is to see how the localnewspapers for each case, Vestmanlands Läns Tidning and Hudiksvalls Tidning, framethe murderers in terms of characteristics, description, name and personal facts and howthe differences appear between them. The research question awoke because the localnewspapers have a position in the society that can impact how people view the worldand murderers as a phenomenon. The news is the first source for the citizens oninformation about crimes and therefore have a significant impact on how people buildtheir perceptions about female and male killers. Research regarding crime journalism ona local level is relatively unexplored concerning crime journalism on a higher level, forexample, in the Swedish evening press. This study has used qualitative and quantitativetext analysis to answer these questions. The study has analyzed two local newspapersabout two convicted murderers, one male and one female, to see how media frames murderers in relation to their gender. The study has profound support from the framing-theory, gender-theory and Yvonne Jewkes stereotypes. Among other things, our results show that the local newspapers frame Johanna as controlling, manipulating, threatening,and lacking of empathy. Johanna's background, such as profession, upbringing,motherhood has a much more significant part in the articles in contrast to articles aboutBilly. Johanna is portrayed like this because she committed a crime and is also a womanand is therefore not only deviating once but twice from the female stereotype. This didnot appear in the analysis of Billy, who was portrayed mainly as a violent ex-boyfriend,which is nothing new in how the media frames a man who kills his ex-girlfriend.

<p>The purpose of the study is to examine weather the South African print media do pictures crime reporting objective. The aim is also to bring fourth if crime reporting is visualized differently in regional newspapers compared to newspapers in metropolitan areas. Two different qualitative methods have been used; in-depth interviews with South African journalists and text analyses of some of their published articles. Theories as the social responsibility ideology and ethical codes, along with theories about crime in the media context are used in the study.</p><p>The interviews show professional journalists struggling with the task to give a truthful picture of the crime situation in the country. However, crime reporting in South Africa is still covering crime committed against white people in the rich areas, even though crimes against black people in the townships are more commonly reported on to the police. The high amount of violent crime makes the approach quite sensationalistic, because of the high level of news value. The interviewed journalists’ narrative style is corresponding their expressed way of mediate crime and some tend to be more sensational in their style than others. The relationship between the media and the South African police is considered as quite bad. Especially journalists are affected a small city, because of personal relationships tend to influence the professional behaviour. This is a serious problem and it does affect how the journalists are reporting on crime.</p>

The purpose of the study is to examine weather the South African print media do pictures crime reporting objective. The aim is also to bring fourth if crime reporting is visualized differently in regional newspapers compared to newspapers in metropolitan areas. Two different qualitative methods have been used; in-depth interviews with South African journalists and text analyses of some of their published articles. Theories as the social responsibility ideology and ethical codes, along with theories about crime in the media context are used in the study. The interviews show professional journalists struggling with the task to give a truthful picture of the crime situation in the country. However, crime reporting in South Africa is still covering crime committed against white people in the rich areas, even though crimes against black people in the townships are more commonly reported on to the police. The high amount of violent crime makes the approach quite sensationalistic, because of the high level of news value. The interviewed journalists’ narrative style is corresponding their expressed way of mediate crime and some tend to be more sensational in their style than others. The relationship between the media and the South African police is considered as quite bad. Especially journalists are affected a small city, because of personal relationships tend to influence the professional behaviour. This is a serious problem and it does affect how the journalists are reporting on crime.