The construction industry in Sweden today are facing a major challenge in building society and following the pace of population growth. Rising material prices are today a fact, and at the same time there is a lack of capacity at the Swedish suppliers as they are bound up in supplier agreements for the coming years. The largest construction companies in Sweden have been working strategically with international suppliers for a long time to increase their margins and to secure their material needs. BTH Bygg AB is today a company that builds, renovates and maintains real estate in Stockholm. The company has expanded in recent years and is committed to strong growth by 2020. Work on international purchasing has previously been limited to BTH Bygg, but this type of purchase is today seen as a necessity to continued growth and to be competitive in that part of Sweden where most is built. The purpose of this study is to analyze BTH Bygg's existing purchasing process to further develop and propose improvements with international procurement as a starting point. The study has been conducted with the help of interviews to get a complete picture of the issues of international purchasing. BTH Bygg AB has a strong organization with a lot of experience related to the subject area, and focus has been on compiling these in order to come up with suggestions and ideas on how to handle international purchases. Recommendations are focused on areas related to supplier assessment, communication, logistics and product selection. / Byggindustrin i Sverige står idag inför en stor utmaning i att bygga samhället och följa med i den takt som populationsökningen kräver. Stigande materialpriser är idag ett faktum och samtidigt finns det många gånger en avsaknad av kapacitet hos de svenska leverantörerna då de är uppbundna i leverantörsavtal för kommande år. De största byggbolagen i Sverige arbetar sen lång tid tillbaka strategiskt med internationella leverantörer för att öka sina marginaler och för att säkra sitt materialbehov. BTH Bygg AB är idag ett företag som bygger, renoverar och underhåller fastigheter i Stor-Stockholm. Företaget har expanderat de senaste åren och de satsar på en stark tillväxt fram till år 2020. Arbetet med internationella inköp har tidigare varit begränsat på BTH Bygg, men denna typ av inköp ses idag som en nödvändighet för att fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga i den del av Sverige det byggs mest. Syftet med denna studie är att analysera BTH Byggs existerande inköpsprocess för att vidareutveckla och föreslå förbättringar med internationella upphandlingar som utgångspunkt. Studien har utförts med hjälp av intervjuer för att få en samlad bild kring de frågor som finns vid internationella inköp. BTH Bygg AB besitter en stark organisation med mycket erfarenheter kopplade till ämnesområdet och fokus har legat på att sammanställa dessa för att komma med förslag och idéer kring hur de internationella inköpen ska hanteras. Rekommendationerna fokuseras till områden kopplade till leverantörsbedömning, kommunikation, logistik samt val av produkt.

In the increasingly competitive market, innovation has become important if not crucial for entrepreneurial survival. The construction industry, although argued to be a bit behind, is catching on. As the ambition to become more innovative rapidly increase, several challenges must be managed within the building sector and one of them is the implementation of innovations. The aim of this study is therefore to investigate the implementation process of innovation in a construction organisation’s projects. More specifically, to increase the understanding of the important aspects, which could result in a more effective implementation in the future. This will be done in collaboration with a large contractor firm in Sweden, NCC and with the help of an implementation framework developed by Sarah E. Slaughter. The framework will be used to see how well theory reflects practice and is especially directed towards the construction industry. It describes how innovations in general should be implemented, regardless of its type. The thesis is built around a case study and where a particular project within NCC has been chosen to study more closely. The project, which is addressed as the “Pilot Project” is a collaboration between NCC and an external supplier. In this collaboration they have worked together to implement an innovation, however, the process will be looked through the contractor’s eyes. The empirics has been collected through a qualitative interview study including individuals in different positions in the pilot project but also complemented with interviews with other individuals in the firm that have in some way been involved in an implementation of an innovation. Through the empirics, a number of significant aspects could be identified in the following categories: “Commitment”, “Communication”, “Organizing teams and Creating good Conditions” and last “Evaluation”. The result was that the majority of the most important factors were in line with the framework’s stages but that it should be complemented or modified with several aspects found in the empirics. It can therefore be concluded that the model, to a large extent, reflects reality in a good sense. / I den allt mer konkurrenskraftiga marknaden har innovation blivit viktigt, om inte en nödvändighet för ett företags överlevnad. Byggindustrin som har ansett ligga efter är nu på rätt väg. Då ambitionen att bli mer innovativ snabbt ökar måste flera utmaningar hanteras inom byggsektorn där en utav dem är implementering av innovationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka implementeringsprocessen av innovation i en byggorganisations projekt. Mer specifikt att öka förståelsen för de viktiga aspekterna som möjligtvis kan resultera i en mer effektiv implementering i framtiden. Detta kommer att göras i samarbete med en stor byggentreprenör i Sverige, NCC och med hjälp av ett implementeringsramverk utvecklat av Sarah E. Slaughter. Ramverket kommer användas för att se hur bra teorin speglar praktiken och är särskilt riktat till byggindustrin. Den beskriver hur innovationer generellt ska implementeras oberoende av vilken typ det är. Uppsatsen är uppbyggd kring en fallstudie där ett specifikt projekt inom NCC har valts att studeras närmare. Projektet, som går under namnet “Pilotprojektet” är ett samarbete mellan NCC och en extern leverantör. I det här samarbetet har de tillsammans arbetat med för att implementera en innovation, dock kommer endast processen att studeras utifrån entreprenörens perspektiv. Empirin har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie där olika roller i pilotprojektet har intervjuats men också kompletterats av andra intervjuer med individer från företaget som på något sätt har varit delaktiga i implementeringen av en innovation. Genom studiens empiri kunde ett antal faktorer fastställas som återfinns i följande kategorier: “Engagemang”, “Kommunikation”, “Organisera grupp och Skapa bra Förutsättningar” och sist “Utvärdering”. Resultatet blev att majoriteten av de viktiga faktorerna var i linje med ramverkets steg men att den i viss mån behöver kompletteras eller modifieras. Det kan därför fastställas att modellen, till stor dels reflekterar verkligheten på ett bra sätt.

Studien syftar till att undersöka bemötandet av kunder på en kommunal bygglovsavdelning, ur ett genusperspektiv. Genom icke-deltagande observationer av den icke-verbala samt verbala kommunikationen analyserades bemötandet. Denna analys låg till grund för resultatet där gemensamma drag och skillnader i bemötandet av manliga och kvinnliga kunder redogörs för. Studiens resultat visar på många gemensamma drag i bygglovsmedarbetarnas bemötande av män och kvinnor. De skillnader som identifierats finns främst inom det verbala bemötandet. Det gjordes fler antaganden om de manliga kunderna och deras ärenden. I samtalen med de kvinnliga kunderna förklarades det mer om regelverk och lagstiftning än i samtalen med de manliga kunderna. Något som observerades mycket i både samtalen med de kvinnliga och manliga kunderna var förklaringar, tydlighet samt rekommendationer på tillvägagångssätt. Som en slutsats har fastslagits att ett fåtal skillnader finns i bemötandet av kvinnliga och manliga kunder, då de flesta kategorier och ageranden som mätts visar på ett likvärdigt bemötande. / The study aim to explore customer treatment at a building permit department from a gender perspective. By conducting non-participant observations of the non-verbal and verbal communication the customer treatment was analysed. The analysis worked as a foundation for the results where commonalities and differences in the treatment of female and male customers are described. The results tell of many commonalities in how the building permit employees treat their customers. The differences that was identified were mainly within the verbal communication. More assumptions were made about the male customers. More explanations about rules and regulations were made towards the female customers. Something that was observed plenty in most conversations, regardless of the customer’s gender, was explanations, clarifying and recommendations. As a conclusion a few differences in the treatment of female and male customers have been found but most categories speak of an equal treatment.

Purpose The purpose of the study is to understand how partner alignment can be created in a business ecosystem to work towards sustainability in the construction industry. The following research questions will therefore be studied: RQ1. What incentives are important for the subcontractors in a business ecosystem to reach partner alignment in a construction context? RQ2. What factors are required to create norms in the business ecosystem to reach partner alignment in a construction context? RQ3. How can the relationship between incentives and norms in a business ecosystem affect partner alignment in a construction context? Method Through a qualitative, abductive, single case study, we aimed to find answers to the research questions presented above. The data collection was completed in three different waves, where the second phase was where the main data was collected through 25 semi-structured interviews. We aimed to understand the current situation in the first wave, understand the subcontractors view in the second wave and validate the result in the third wave. The analysis of the data was completed through a thematic analysis, where we transcribed and coded the data with themes mainly originated from the previously studied literature. Findings Our findings resulted in two frameworks showing (1) recommendations important to perform in diverse stages of a collaboration in order to use incentives and norms in the best way possible. The aim is to reach partner alignment in a business ecosystem in the construction industry and thereby influence the subcontractors to work towards sustainability. Further, it is shown in framework number (2) how both incentives and norms have an important role, where incentives are important for short-term motivation to confirm good behavior and will be significant in the beginning of a relationship. Norms on the other hand, evolve over time and clarify an expected behavior, but the implementation should still start in the beginning of the collaboration.  Theoretical implications We contribute to the literature by applying the ecosystem concept in the construction industry, where a project-based partnering structure has previously dominated. Further, we create a greater understanding for what is required to achieve aligned partners in a construction context and how the combination of incentives and norms can contribute to this. Lastly, we give a more thorough analysis of the interaction between incentives and norms and how they relate to each other.  Managerial implications We provide managerial guidelines of how to establish partner alignment and encourage subcontractors in a business ecosystem to work with sustainability. We provide recommendations of motivation drivers, in terms of incentives and norms, and drivers significant to implement in certain phases of a collaborative setting. We further describe the relationship between incentives and norms, and state that incentive confirms good behavior and creates short-term motivation, while norms clarifies an expected behavior.  Keywords Partner alignment, business ecosystem, collaborative strategies, sustainability, construction, incentives, norms, shared values / Syfte Syftet med studien är att förstå hur deltagarna i ett ekosystem kan enas för att jobba mot en hållbar byggindustri. Följande forskningsfrågor kommer därmed studeras: RQ1. Vilka incitament är viktiga för underentreprenörerna i ett ekosystem för att uppnå enade deltagare kring hållbarhet i byggbranschen? RQ2. Vilka faktorer krävs för att skapa normer i ett ekosystem för att uppnå enade deltagare kring hållbarhet i byggbranschen? RQ3. Hur kan relationen mellan incitament och normer i ett ekosystem påverka deltagarnas samtycke kring hållbarhet i byggbranschen? Metod Genom en kvalitativ, abduktiv, fallstudie, strävade vi efter att besvara forskningsfrågorna presenterade ovan. Datainsamlingen genomfördes i tre olika faser, där den andra fasen utgjorde insamlingen av data som slutligen möjliggjorde att vi kunde besvara forskningsfrågorna. Fasen utgjordes av 25 semistrukturerade intervjuer, varav 20 respondenter tillhörde externa företag och fem respondenter tillhörde fallstudiens studerade företag. Målet med första fasen var att förstå den nuvarande situationen, för att sedan förstå underentreprenörernas syn i den andra fasen och slutligen validera resultatet i den tredje fasen. Analysen av data genomfördes med en tematisk analys, där vi transkriberade och kodade data, med teman som huvudsakligen härstammar från den tidigare studerade litteraturen. Resultat Vårt bidrag resulterade i två modeller som visar (1) rekommendationer för olika faser av ett samarbete, för att incitament och normer ska användas på bästa möjliga sätt. Målet är att uppnå enade deltagare i ett ekosystem i byggindustrin and därigenom influera underentreprenörer till att tänka hållbart. Vidare visar modell (2) relationen mellan incitament och normer och hur båda har en betydande roll. Incitament är viktigt för kortsiktig motivation, för att bekräfta ett önskvärt beteende och kommer ha stor betydelse framförallt i början av ett samarbete. Normer utvecklas över tid och tydliggör ett förväntat beteende men där implementeringen bör fortfarande ske i samarbetets startskede. Teoretiska bidrag Vi bidrar till litteraturen genom att applicera ett ekosystemperspektiv i byggbranschen, där en projekt-baserat partnering struktur tidigare har dominerat. Vidare skapar vi en större förståelse för vad som krävs för att skapa enade deltagare kring hållbarhet i ett bygg-kontext och hur kombinationen av incitament och normer kan bidra till det. Slutligen ger vi en grundlig analys av hur interaktionen mellan incitament och normer kan ha betydelse för att uppnå hållbarhet. Praktiska bidrag Vi presenterar riktlinjer för hur en företagsledning kan skapa enade deltagare och uppmuntra underentreprenörer i ett ekosystem till att jobba med hållbarhet i åtanke. Vidare presenterar vi rekommendationer för motivationsfaktorer, i termer av incitament och normer, och vilka som bör implementeras i vilken fas av ett samarbete. Slutligen beskriver vi relationen mellan incitament och normer, och konstaterar att incitament bekräftar önskvärda beteenden och skapar kortsiktig motivation, medan normer tydliggör ett förväntat beteende. Nyckelord Ekosystem, samarbetsstrategier, hållbarhet, bygg, incitament, normer, värderingar

Abstract Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about how Earned Value Management can be used and be implemented for project management in the construction industry. In order to achieve the study’s purpose, two research questions has been formulated: [1] How can Earned Value Management be used for management of construction projects? [2] What is required to implement Earned Value Management in the construction industry? Method – The questions were answered with the help a case study where qualitative data was collected through interviews and a document study. 42 of the case company’s internal documents were studied in parallel with five interviews. The theoretical framework of the study was formulated through a literature study where relevant theories were studied. The study has adopted an inductive approach since a construction company is studied to create an explanatory model for how earned value management can be used and implemented in the construction industry. Empirical data were analyzed in relation to the study’s theoretical framework to answer the study’s purpose and research questions. Findings – Earned value management can to some extent be adapted to the complexity of the project. However, there are steps in the method which must always be carried out thoroughly for the control tool to be useful in the construction industry. The results of the study show that earned value management can be used for project management in two dimensions, partly as a problem-solving function and partly as a prognostic function. For earned value management to be used and implemented in the construction industry, a detailed design is required where the organization must allocate sufficient resources. The study also shows that the main implementation requirement for earned value management in the construction industry is education as the industry lacks knowledge of the control tool and its benefits. Implications – In essence, the study supports several existing theories. The study'sunique contribution is a knowledge that some adaptation of earned value management is possible with some regulation. The results of the study can be a support for companies in the construction industry in project management because it shows the impact of the steps on the next step and how it then affects the forecast calculations in the final step. It also shows effective ways of dealing with common problems in the industry. Limitations – There is a certain limitation regarding the generalizability of the result as the study only covers one case. The study is completed over a limited period, which is significantly shorter than the completion time for the study case. The result could have been more reliable if the study had been expanded with a completed project / Sammanfattning Syfte – Studien syftar till att öka kunskapen om hur earned value management kananvändas och implementeras för projektstyrning i byggbranschen. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Hur kan earned value management användas för styrning av byggprojekt? [2] Vad krävs för att implementera earned value management i byggbranschen? Metod – Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en fallstudie där kvalitativa data samlades in genom intervjuer och en dokumentstudie. 42 av fallföretagets interna dokument studerades parallellt med att fem intervjuer genomfördes. Studiens teoretiska ramverk formulerades genom en litteraturstudie där relevanta teorier studerades. Studien har antagit en induktiv ansats då ett byggföretag studeras för att skapa en förklaringsmodell till hur earned value management kan användas och implementeras i byggbranschen. Empiriska data analyserades i relation till studiens teoretiska ramverk för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat – Earned value management kan till vis del anpassas till projektets komplexitet. Däremot visar studien att det finns steg i metoden vilka alltid måste genomföras grundligt för att styrverktyget ska vara användbart i byggbranschen. Studiens resultat visar att earned value management kan användas för projektstyrning i två dimensioner, dels problemlösande, dels prognostiserande. För att earned value management ska kunna användas och implementeras i byggbranschen krävs en utförlig projektering där organisationen måste tillsätta tillräckliga resurser för att möjliggöra detta. Studien visar också att det främsta implementeringskravet för earned value management i byggbranschen är utbildning då branschen saknar kunskap om styrverktyget och dess fördelar. Implikationer – I huvudsak stödjer studien flera befintliga teorier. Studiens unika bidrag är en kunskap om att viss anpassning av earned value management är möjlig med viss reglering. Studiens resultat kan vara ett stöd för företag inom byggbranschen vid projektstyrning eftersom det visar stegens påverkan på nästkommande steg och hur det sedan påverkar prognosberäkningarna i slutsteget. Det visar också effektiva arbetssätt för hantering av vanligt förekommande problem inom branschen. Begränsningar – Det finns en viss begränsning gällande generaliserbarheten av resultatet då studien endast omfattar ett fall. Studien är genomförd under en begränsad tidsperiod, vilken är betydligt kortare än genomförandetiden för studiens fall. Resultatet kan ha blivit mer tillförlitligt om studien utökats med ytterligare ett fall i form av ett avslutat projekt.

Buildings today represent a large part of societies energy consumption. The increasing environmental awareness has sparked an interest in lowering building energy consumption and building automation systems has been recognized as an effective way of contributing to a more sustainable society. The purpose of this report is to identify the blocking and driving forces between actors in the construction industry when implementing and developing building automation systems. By understanding the blocking and driving forces of a technology in a system, an understanding can be developed of how the industry should act to increase the usage and development of certain technology. Building automation systems can be said to be a systemic innovation, that is, an innovation that affects more than one actor. As there is more than one actor affected by the innovation, systemic innovations are characterized by the complexity when enforcing it. A tool for understanding problems that different actors’ face is the technological innovation framework. This framework has laid the foundation for the analysis of the system strengths and system weaknesses when implementing and developing building automation. In addition, a literature study on technological innovation systems and systemic innovation has been conducted. By examining and evaluating collected data from 19 expert interviews based on the following seven functions presented in the technological innovation framework, five system weaknesses and four system strengths have been identified. The five system weaknesses are (1). The construction industry´s structure and working methods, (2). Lack of industrial cooperation, (3). The conservative attitude in the construction industry, (4). Limited access and development of human capital, and (5) Weak market incentives. Based on these system weaknesses, a discussion was conducted regarding the importance of coordination between the construction industry’s actors and its different disciplines. With the understanding of the four system strengths, (1). Established marked and proven technology, (2). Strong digitalization trends and positive knowledge development, (3). Increased environmental awareness and, (4). Strong urbanization trends, creates an understanding of what factors that drives the systems forward. / Byggnader representerar idag en stor del av den totala energiförbrukningen i samhället. I takt med en ökad miljömedvetenhet har intresset för att sänka byggnaders energiförbrukning blivit en allt viktigare fråga och fastighetsautomation har uppmärksammats som ett effektivt sätt för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Syfte med denna rapport är att identifiera de systemsvagheter och systemstyrkor som finns mellan aktörerna i byggindustrin vid implementering och utveckling av fastighetsautomation. Genom att förstå systemsvagheterna och systemstyrkorna för en teknologi i ett system kan förståelse skapas för hur en industri skall agera för att kunna öka användandet och utvecklingen av en viss teknik. Fastighetsautomation kan sägas vara en systemisk innovation, det vill säga en innovation som påverkar fler än en part. I och med att flera aktörer påverkas av innovationen kännetecknas systemiska innovationer av dess komplexitet att genomföra. Ett verktyg för att förstå de bakomliggande utmaningarna för ett system är det teknologiska innovationsramverket. Ramverket har legat till grund för analysen kring systemstyrkor och systemsvagheter inom området för fastighetsautomation. Till detta har även en litteraturstudie genomförts kring teknologiska innovationssystem samt systemisk innovation. Genom att ha undersökt insamlade data från 19 expertintervjuer baserade på de sju funktionerna som presenterats i det teknologiska innovationsramverket, har fem systemsvagheter och fyra systemstyrkor kunnat identifieras. De fem systemsvagheterna är (B1). Byggindustrins uppbyggnad och arbetssätt, (B2). Bristande industriell samverkan, (B3). Byggindustrins konservativa attityd, (B4). Begränsad tillgång och utveckling av humankapital, och (B5) Svaga marknadsincitament. Baserat på systemsvagheterna förs en diskussion kring vikten av samordning mellan byggindustrins aktörer och discipliner. Med förståelsen för de fyra systemstyrkorna, (D1). Etablerad marknad och beprövad teknik, (D2). Stark digitaliseringstrend och positiv kunskaps tillförsel, (D3). Ökad miljömedvetenhet och (D4). Stark urbaniseringstrend, skapas en förståelse för faktorer som gynnar byggindustrins arbete med fastighetsautomation.

Vi har i denna uppsats analyserat hur marknaden ser ut för Thnx Innovations nya produkt DEMA som har som syfte att förenkla ÄTA-hanteringen. Vi har gjort detta genom en kvalitativ marknadsundersökning där vi formulerat och utfört djupintervjuer med personer inom byggindustrin. Fokus i vår undersökning har legat på kunduppfattning kring Marknad, Behov, Värde samt Konkurrenter och Substitut. Syftet med denna uppsats är att använda och bygga vidare på befintlig teori inom området av marknadsanalys i R&D-fasen av ny teknologi inom B2B i industri. Vi har under uppsatsens gång använt oss utav utvald befintlig teori inom området för att kunna besvara vår centrala frågeställning ”Hur ser marknaden ut för DEMA?” på bästa sätt. Den snabba teknologiska utvecklingen har lett till att en stor mängd system och applikationer har ersatt och effektiviserat gamla arbetssätt i många branscher. Byggbranschen har länge legat efter andra branscher i denna utveckling men branschen har på senare år börjat integrera mer och mer teknologi. Vi har i uppsatsen analyserat bland annat: synsätt kring teknologisk utveckling både generellt och inom byggbranschen, åsikter och erfarenheter kring hantering och administrering av ÄTA-arbeten, kostnader och förbättringsområden kring ÄTA-arbeten samt inköps- och implementeringsprocessen av produkter/system inom byggindustrin. Vi har från våra djupintervjuer funnit att en försiktigt positiv inställning till teknologisk utveckling finns, men en bakgrund av tidigare misslyckande innovationer inom branschen har lett till krav om kvalitetsförsäkran innan implementering av innovationer. Vi identifierar i uppsatsen en underliggande konflikt mellan entreprenörsleden rörande ÄTA-hantering. Grundorsaken till denna konflikt härstammar från en avsaknad av tillit följt av otillräcklig kommunikation och dokumentation. De övre entreprenörerna här anser sig betala för mycket för ÄTA-arbeten medan underentreprenörerna ofta känner sig underkompenserade. Konkurrensverket (2014) benämner 80/20-regeln när det kommer till ÄTA-hantering; att 20% av den slutgiltiga entreprenadsumman består av ÄTA-arbeten. Detta visar på kostnaderna relaterade till ÄTA-arbeten och vidare även varför dess korrekta hantering är viktig. Via våra djupintervjuer kan vi konstatera att administreringen av ÄTA:or sker via allt från inköpta system, eget uppbyggda system, och inuti ekonomisystem till manuellt via exempelvis mejl/Excel. I uppsatsen identifieras vidare en efterfrågan på teknologiska hjälpmedel inom byggbranschen. Flera förbättringsområden kring ÄTA-hantering samt de viktigaste egenskaperna kring ÄTA-hantering identifieras från våra djupintervjuer och presenteras i uppsatsen. Dessa inkluderar en önskan om snabbhet, enkelhet, tydlighet, spårbarhet, korrekthet, och kontinuitet.

Residential construction projects are complex. New trends such as globalization,urbanization, and sustainability put even more pressure on the capital intense andalready low marginal industry. In Sweden, the market is competitive. There are many large residential contractors active today. To stay competitive and gain market share, the contractors must deliver attractive apartments. However, what future residents value is not easily articulated or understood. The average home buyer makes home purchasing decisions based on individual and situational aspects, dependent on the life-cycle stage and mainly - not always according to rational choice theory. This analysis has through a literature review and interviews with stakeholders at a large Swedish contractor, gathered information on what is considered residential value, and if barriers to realizing them exist. Barriers were found and were namely a lack of information communication infrastructure making the lengthy and stakeholder-intensive projects with high staff turnover challenging to manage. Other barriers were classic split incentive dilemmas due to decentralization and goal misalignment. Other, ad-hoc decision-making, project members working in silos, and difficulties to articulate residential value. / Bostadsrättsprojekt är komplexa. Nya trender som globalisering, urbanisering och hållbarhet sätter press på den kapitalintensiva och låg marginal industrin. I Sverige är marknaden konkurrensutsatt. Det finns många stora entreprenörer verksamma idag. För att förbli konkurrenskraftig och ta marknadsandelar måste entreprenörerna leverera attraktiva bostadsrätter. Men vad framtida bostadsrättsinnehavare värdesätter är inte lätt att formulera eller förstå. Den genomsnittlige bostadsköparen fattar köpbeslut utifrån individuella och situationsbaserade aspekter, beroende på livscykelstadium och huvudsakligen - inte alltid enligt rationell beslutsteori. Denna analys har genom en litteraturstudie och intervjuer med intressenter hos en stor svensk entreprenör samlat in information om vad som anses vara kundvärde, och hinder för att uppnå dem. Barriärer hittades, och var bristen på informationskommunikationsinfrastruktur som gjorde de långa och intressentintensiva projekten med hög personalomsättning svåra att hantera. Andra barriärer var klassiska såsom olika incitament på grund av decentralisering och olika målsättning. Andra orsaker var adhoc beslutsfattande, projektmedlemmar arbetande i silos och svårigheter att förstå vad kunder söker värde.

The construction industry is facing problems with labour shortages. These problems have occurred because of a declining image, leading to fewer applicants to vocational schools. The purpose of this study was to explore the challenges that small organisations in the Swedish construction industry have to face when conducting reskilling programs. In addition to this the study also wanted to explore if there are any potential solutions to help mitigate the impact of these challenges. The goal of this study was to explore the gaps left by previous research and by that contribute with valuable research. The area that this study aims to help explore is how reskilling can be used in a labour-intensive industry, in this case, the construction industry. The study also wanted to explore reskilling from the perspective of smaller organisations in Sweden. A case study was performed at a small flooring company in Sweden to achieve this purpose. Two forms of data collection methods were completed to gather the primary data for the study. The first data collection method consisted of observations from the case company. Secondly, semi-structured interviews were conducted with several stakeholders in the construction industry, both at the case company and with experts outside the case company. This data was gathered to answer the following research question: RQ1: What are the challenges to reskilling programs in the Swedish construction industry? The challenges found by this study could be divided into three aggregate dimensions: Before, During and After. These aggregate dimensions were chosen to help properly show what challenges reskilling programs face during different phases of the program. / Byggbranschen står inför en brist på arbetskraft. Detta problem har uppstått dels till följd av en sämre bild av branschen, vilket har resulterat i färre sökande till yrkesutbildningar. Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som små organisationer inom den svenska byggbranschen måste möta när de genomför omskolningsprogram. Utöver detta undersöker studien även om det finns några potentiella lösningar för att mildra effekten av dessa utmaningar. Målet med denna studie var att utforska de luckor som tidigare forskning lämnat och därigenom bidra med värdefull forskning. Området som denna studie avser att undersöka är hur omskolning kan användas inom en arbetsintensiv bransch, i detta fall byggbranschen. Studien ville även undersöka omskolning ur perspektivet av mindre organisationer i Sverige. En fallstudie genomfördes på ett litet golvföretag i Sverige. Två former av datainsamlingsmetoder genomfördes för att samla primärdata till studien. Den första datainsamlingsmetoden bestod av observationer från fallföretaget. För den andra metoden användes semistrukturerade intervjuer med flera intressenter inom byggbranschen, både på fallföretaget och med experter utanför fallföretaget. Denna data samlades in för att besvara följande forskningsfråga: RQ1: Vilka utmaningar finns det för omskolningsprogram inom den svenska byggbranschen? Utmaningarna som identifierades i denna studie kunde delas in i tre övergripande dimensioner: Före, Under och Efter. Dessa övergripande dimensioner valdes för att tydligt visa vilka utmaningar omskolningsprogram står inför under olika faser av programmet.

There is an increasing number of construction products that are manufactured globally through complex supply chains. The results of this is that quality requirements are increasing and the construction industry look towards ways to reassure the sustainability of the materials in their supply chains. The aim of this study is to explore how the new blockchain technology may be used to meet today´s and future requirements of the construction industry and analyze the potential consequences of using the technology. Our work examine how the blockchain technology can support supply chain transparency and material traceability. To explore and analyze how the technology may affect the supply chain of a specific material a case study has been carried out. The task has been focused on how a specific material is handled throughout a suppliers supply chain, from where it originates until final use by a contractor. A hypothetical supply chain has been set-up and analyzed in terms of transparency, traceability and the potential consequences of using the blockchain technology. We have specifically focused on how the blockchain system could be set-up, who should own the blockchain system and what are the sustainable aspects of using blockchain.  The conclusion is that blockchain technology can improve the transparency throughout the entire supply chain. However the need for a complementary technology is needed in order to handle all the problems with traceability. One example of this complementary technology is RFID tagging. Furthermore, some of the consequences that has been identified are; it improves the way to handle supply chain documentation, the reputation of the industry improves, the possibility to remove third party organs increases. / Med ökat antal byggmaterial som tillverkas genom globala komplexa försörjningskedjor ökarkvalitetskraven inom byggbranschen samt behovet att säkerställa hållbarheten hos dessamaterial. Syftet med denna studie är att bedöma hur blockkedjeteknik kan användas för attsäkerställa dagens och framtidens krav på byggindustrin och analysera dess potentiellakonsekvenser vid ett användande av tekniken. Detta arbete undersöker följaktligen hurblockkedjeteknik kan stödja transparens och spårbarhet i leverantörsledet.För att analysera hur tekniken kan påverka en typ av byggmaterial har en fallstudie utförts isyfte att kartlägga ett leverantörsled. Fallstudien har fokuserat på hur materialet hanteras, fråndess ursprung tills att det anländer till byggarbetsplatsen. En hypotetisk leverantörskedja harkonstruerats och analyserats i termer av transparens, spårbarhet och vilka olika konsekvenserdet kan medföra. Vi har speciellt fokuserat på hur blockkedjesystemet kan konstrueras, vemsom ska äga systemet och hållbara aspekter.Slutsatsen är att blockkedjeteknik kan öka transparensen genom hela leverantörsledet. Detfinns emellertid ett behov av komplimenterande teknik att lösa spårbarhet. Ett exempel pådenna komplimenterande teknik är RFID taggning. Slutligen har ett antal konsekvenserfastställts vid ett användande som är; hanteringen av dokumentationen förbättras, ryktet inomindustrin förbättras och möjligheten att ersätta tredjepartsorgan ökar.