I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.

I dagens samhälle är en av de vanligaste arbetsformerna projektverksamhet. Det är dock en stor del av projekten som inte lyckas ekonomiskt. Många projekt möter problem, tar fel kurs eller går under och följden av det resulterar i stora förluster av tid, pengar och engagemang. Det finns olika anledningar som orsakar dessa förluster, en av anledningarna är optimism men en annan anledning som lyser igenom i nästan alla forskningsfall är oförmågan att styra projekt. Studien syftar till att undersöka hur ett entreprenadföretag på ett strukturerat sätt kan jobba med anbud och dess koppling till projektgenomförandet. Målsättning är att redogöra för ett verktyg/arbetssätt som fungerar för anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet inom ett entreprenadföretag. För att genomföra studien har ett fallföretag studerats. Fallföretaget som har studerats har växt snabbt från det att de bildades och är idag ett av de företag som är de största privata arbetsgivarna i Norrbotten. I och med den snabba tillväxten innebär det att vissa delar inte har hunnit med att växa i samma takt som företaget. En del som inte har hunnit utvecklas i samma takt som företaget är arbetet kring anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet. Intervjuer och observationer har utförts vid tre projekt inom fallföretaget för att kartlägga det befintliga arbetet med anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet. Resultatet från den insamlade datan analyserades mot teori för att identifiera mönster och kritiska linjer. Detta för att uppföra rekommendationer för ett strukturerat arbetssätt kring anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet. Teorin utformades främst av befintlig litteratur inom ekonomistyrning. Resultatet visade att det befintliga arbetssättet karaktäriseras av otydlighet och dålig struktur. Hur styrningen av projektet ska gå till uppfattas olika internt inom fallföretaget och kulturen karaktäriseras av att arbetet i produktionen ska påbörjas så snart kontraktet är erhållet och därigenom innan planeringen genomförts. Några kritiska punkter som resultatet visade är att det ekonomiska målet inte upprättas av de som ska utföra arbetet, det upprättas ingen produktionskalkyl samt att uppföljningar och avstämningar utförs mycket översiktligt. Studien visade att fallföretaget för att skapa ett strukturerat arbetssätt för anbudsprocessen och dess koppling till projektgenomförandet samt uppföljning mot ekonomiska mål bör: Säkerställa att alla medverkande är väl införstådda med de uppsatta målen för projektet och även se till att de upprepas kontinuerligt under projektet. Införa ett starttillstånd där planeringen av utförandet kontrolleras. Beslut om godkänd planering måste ske innan arbetet får fortsätta där beslutet tas av projektchef. Införa en ny typ av rutin vid kontroll av uppföljning och avstämning i form av en prognos, likt förra punkten, där det tydligt framgår vilka poster som ska tas fram. Se till att en produktionskalkyl upprättas för varje projekt genom att göra den konsekvensberoende. Om produktionschefer upprättar den och håller den budgeten så erhåller produktionschefen en bonus. Produktionskalkylen används därigenom som grund för att sätta det ekonomiska målet för projektet. Det ekonomiska målet sätts därigenom av produktionschefen. Införa en utbildning som behandlar förmågan att planera och styra. Införa projektstyrningsmodellen XLPM eller motsvarande.

Bebyggd mark i Sverige är inte utnyttjad till sin fulla potential. Nya byggnader byggs i utkanten av städer vilket ökar stadsareor, en urbaniseringsstrategi som Boverket (2016) menar inte är hållbar. En mer hållbar strategi är istället att öka tätheten på det vertikala planet. För att tätheten på befolkningen i städer skall öka vertikalt kan befintlig byggnation byggas på med påbyggnader, ett alternativ som dessutom inte är lika resurskrävande som nybyggnationer. En påbyggnad kräver dock acceptabla förutsättningar på den befintliga byggnadens bärförmåga och en god idé om hur påbyggnaden skall utformas för att passa in i redan bebyggd miljö. Kommunikation och gemensamma mål mellan de inblandade aktörerna bör då närvara för att förenkla projekteringsprocessen, av stor vikt är även samverkan mellan teknikkonsulterna. Hur påbyggnadsprojektet sedan genomförs och projekteras med beställarens kravspecifikationer är upp till bland annat arkitekten, konstruktören och VVS-projektören i den tillsatta projektgruppen. Konstruktörens och VVS-projektörens projekteringsarbete blir centralt för att möjliggöra projektet samt för att uppnå lyckade resultat, deras arbete kan inte bortses ifrån. Syftet med detta examensarbete är att bygga på förståelsen för de projekteringsutmaningar som konstruktörer och VVS-projektörer ställs inför vid projekteringen av påbyggnader samt öka förståelsen för eventuella samband mellan disciplinernas projekteringsutmaningar. Studien är en induktiv, kvalitativ fallstudie med utforskande karaktär där fem svenska påbyggnadsprojekt med varierande karaktär har valts ut som fall. Konstruktörer och VVS-projektörer, med en betydande roll för respektive disciplins projektering för påbyggnadsprojekten, intervjuades för att få kännedom om vad de ansåg som utmanande med projekteringen av påbyggnaden. Kvaliteten på intervjuerna och dess data säkerställdes genom att först utföra en intervjumetodikstudie, intervjuerna genomfördes sedan främst via telefonsamtal. Intervjudata transkriberades och analyserades i systematisk ordning för att upptäcka fallspecifika-, fallöverskridande- samt samband mellan projekteringsutmaningarna som konstruktörerna och VVS-projektörerna diskuterat. Framstående projekteringsutmaningar som konstaterades var bland annat kopplade till svårbedömda befintliga stommar, bryggningen mellan huskropparna, genomgående schaktutrymmen och kvarsittande hyresgäster. Både konstruktörerna och VVS-projektörerna ansåg att de inte ges tillräckliga resurser i tidigt skede eller att andra inblandade aktörer saknar förståelse för respektive disciplins lösningar. Studien kunde även med inhämtade data påvisa att det inte fanns några skillnader mellan påbyggnadsprojekts och övriga byggprojekts projekteringsutmaningar gällande projekteringsprocess- och projektgruppsrelaterade utmaningar. Ett samband som upptäcktes mellan disciplinerna var att konstruktörernas projekterade toleranser bidrog till utrymmesbrist för VVS-projektörens lösningar, detta var även mer påtagligt med påbyggnadskonstruktioner i trä. Redan under intervjutillfällena påträffades dock en underliggande ton från samtliga teknikkonsulter med antydan att försvårande projekteringsförhållanden ofta berodde på arkitektens projektering. Förslag, handlingar och teknisk kunskap som arkitekten delade med teknikkonsulterna ansågs som bristfälliga, detta utgjorde försvårande faktorer i deras projektering. I studien uppfattades även en tolkningsskillnad mellan aktörerna som ses som en möjlig förklaring till uppkomsten av flertalet projekteringsutmaningar. Med avseende på bärande konstruktioner och installationer uppfattades det som att teknikkonsulterna såg påbyggnaden som en förlängning, medan arkitekten såg det som två separata byggnadskroppar. Studiens sammantagna resultat pekar på att konstruktörer och VVS-projektör ser gemensamt på vilka projekteringsutmaningar som uppstår samt varför och att de ofta kan anknytas till arkitektens projektering av påbyggnadsprojektet.

Trots att byggorganisationerna dagligen arbetar mot att uppnå byggprojektens uppsatta kostnads- och tidsmål når projekten många gånger inte dessa mål. Byggsektorn har dessutom lagt stora resurser på utveckling och implementering av digitala hjälpmedel för att stödja arbetet med bland annat kalkylering och tidsplanering. Dock är den digitala kompetensen inom byggsektorn låg, vilket innebär att funktionerna hos de digitala verktygen inte används på rätt sätt eller i den utsträckning som branschen kräver. Denna studie har utförts i syfte att skapa en förståelse för hur det kontinuerliga arbetet med planering och uppföljning av kalkyl och tidplan kan fungera för att upprätthålla kontrollen över byggprojektet genom entreprenörens produktionsprocess. Målet var att ta fram ett arbetssätt som bidrar till en kontinuerlig ekonomisk och tidsmässig styrning under entreprenörens produktionsprocess, med stöd i digitala lösningar. Studien är utförd som en kvalitativ studie uppdelad i tre huvuddelar. Den första huvuddelen är en litteraturstudie där traditionella och alternativa planerings- och avstämningsmetoder jämförts. Den andra huvuddelen består av en behovsanalys på ett fallföretag i syfte att identifiera nuvarande arbetssätt samt tankar kring möjligheter för ett förbättrat arbetssätt. Detta genom granskning av företagets interna riktlinjer samt fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika yrkesroller på fallföretaget. Den tredje huvuddelen är en undersökning av Elecosofts programvaror, Bidcon och Powerproject. Detta i syfte att identifiera befintliga tekniska funktioner samt dess hinder och möjligheter för byggföretagen. Slutsatserna som drogs utifrån studien var bland annat att skapa ett definierad, gemensamt arbetssätt i organisationens samtliga projekt. Detta i syfte att minska variationer och därigenom skapa ett mer optimalt produktionsflöde. Genom att involvera yrkesarbetarna i planeringsarbetet samt skapa tillit och trygghet på arbetsplatsen kan också skapa ett effektivare flöde i produktionen. De traditionella respektive alternativa metoderna som undersöktes har alla för- och nackdelar som lämpar sig för olika tidplaner i projekten. Genom att prioritera analys av tidigare produktionsplanering kan man identifiera de mest kritiska orsakerna till hinder i produktionsflödet och utifrån detta ta välgrundade beslut om åtgärder, men också dra lärdomar för vidare planering i projektet. För att bibehålla en kontinuerligt verklighetstrogen ekonomisk bild över projektet krävs det också ett kontinuerligt arbete med kontoavstämningar. Vid val av stöd från digitala verktyg behöver organisationen ta hänsyn till den rådande IT-kunskapen samt resurserna på arbetsplatsen. Eftersom införandet av de digitala verktygen direkt förändrar medarbetarnas sätt att arbeta på kommer den digitala utvecklingen också förändra dagens arbetsroller, vilket i sin tur kommer ställa krav på en förändring av organisationens struktur. Hur den exakta arbetsprocessen för kostnadssatta tidplaner bör se ut och vilka tekniska funktioner som ska användas i bland annat Bidcon och Powerproject på fallföretaget är under utveckling. Denna undersökning har presenterat potentiella delar för ett förbättrat arbetssätt med planering och uppföljning av tid och ekonomi i byggprojekt samt vilka tekniska funktioner som kan användas för kalkyler och tidplaner i Bidcon och Powerproject.

<p>Att lyckas med byggprojekt är det som alla inblandade i projektet strävar efter och är det slutliga målet. Definitionen av ”ett lyckat byggprojekt” är när det genomförts på ett sätt där alla parter är nöjda vilket gäller flera olika aspekter. Det främsta sättet att mäta framgången med ett projekt är ta reda på om kunden är nöjd. En nöjd kund innebär att budget och tidsplan hålls och för att uppnå detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan. Genom att vara medveten om dessa skapas en grundförutsättning för att lyckas med ett byggprojekt och det är viktigt att alla inblandade aktivt arbetar med de olika faktorerna. Varje byggprojekt är unikt och därför krävs det att man anpassar samarbetsformerna och målen med projektet. För att kunden ska bli nöjd måste en förstaklassig produkt levereras vilket kräver att alla engagerar sig och arbetar tillsammans mot det perfekta projektet! Syftet med detta examensarbete är att försöka lösa det problem som ett projekt innebär. Genom att vara medveten om de faktorer som är avgörande för om ett projekt lyckas eller inte, vill vi kunna öka förståelsen för hur den komplicerade process som ett byggprojekt innebär fungerar, gällande framgång och vad som inverkar mest på projektets slutresultat.</p>

Att lyckas med byggprojekt är det som alla inblandade i projektet strävar efter och är det slutliga målet. Definitionen av ”ett lyckat byggprojekt” är när det genomförts på ett sätt där alla parter är nöjda vilket gäller flera olika aspekter. Det främsta sättet att mäta framgången med ett projekt är ta reda på om kunden är nöjd. En nöjd kund innebär att budget och tidsplan hålls och för att uppnå detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan. Genom att vara medveten om dessa skapas en grundförutsättning för att lyckas med ett byggprojekt och det är viktigt att alla inblandade aktivt arbetar med de olika faktorerna. Varje byggprojekt är unikt och därför krävs det att man anpassar samarbetsformerna och målen med projektet. För att kunden ska bli nöjd måste en förstaklassig produkt levereras vilket kräver att alla engagerar sig och arbetar tillsammans mot det perfekta projektet! Syftet med detta examensarbete är att försöka lösa det problem som ett projekt innebär. Genom att vara medveten om de faktorer som är avgörande för om ett projekt lyckas eller inte, vill vi kunna öka förståelsen för hur den komplicerade process som ett byggprojekt innebär fungerar, gällande framgång och vad som inverkar mest på projektets slutresultat.

Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent. The aim of this graduationwork is to examine how to make the employees to utilize Styr better than they do today. My work contains specification from inquiry made by NCC and an inquiry made by my self. My inquiry was sent to productions employees. My work also contains a study literature about arrangement of projects and interviews with persons who are responsible for the program. The study has shown that the low extent of utilization do not depends on the single user but the whole company, from managing director down to production manager.

I dagsläget är byggbranschen hårt styrt av att uppnå hög standard, rätt kvalitet, nå kortare byggtider och detta ska ske till en lägre kostnad. Syftet med denna studie är att undersöka hur viktig kommunikationen i byggprocessen är, om det finns ett samband mellan kommunikation och om projektet uppnår sitt förväntade resultat. Vilken betydelse har målbildens förankrande och programmets utformning för projektets chanser att uppnådda det förväntade resultatet. Studien grundar sig på subjektiva resultat, utifrån de medverkande byggaktörernas uppfattning, och mäter därmed inte frågeställningarna objektiv. Resultatet av de kvantitativa undersökningarna i denna studie visar på att det finns ett samband mellan den allmänna kommunikationen, målbildens tydlighet under projektet och målbildens uppfyllelse. Resultatet visar även att det inte finns någon tydlig koppling mellan dessa punkter och kommunicerande av målbilden i projektet. Studien visar att målbilden inte behöver vara gemensam och väll förankrad hos alla medverkande aktörer i det specifika projektet. / In present the building industry is focused on reaching high standard, right quality, reach shorter building times and this shall be done to less expense. The purpose with this study is to examine how important the communication is for the building process, if there is a connection between the communication and if the project reaches the expected goal. What meaning has the anchor to the goal image and the programs design for the projects chance of success. The study is found on subjective results, from the contributing building contractor opinions, and measures there by not the questions objective. The results of the quantitative examine in this study targets out that in a connection between the general communication, the goal images clearness under the project and the goal images fulfilment. The results even show that there is no clear connection between these three targets and the communication about the goal images. The study shows that the goal images do not need to be common and good anchor to all contractors involved in the specific project.

Abstract The development of the construction industry is slower compared to other industries. This implies that there must be improvements in this field. One step to increased effectiveness in construction projects is making the construction process more efficient, therefore resulting in a positive result for both the actual construction project and for the overall branch. The purpose of this study is to identify areas for improvement within the municipal housing company Gavlegårdarna completed construction project, who will then contribute to increased efficiency in their upcoming projects. The work has been performed with the help of two case studies examine construction projects "Fullriggaren" and "The three nursing homes." Opinions about what could have improved the efficiency of these construction projects further have been collected with the help of an interview study among some of the project participants involved in both projects. There have been many studies addressing the topic of how the construction process can be streamlined and similar studies that have been previously conducted. From some of these studies the efficiency factors have taken a theoretical basis in this study. These factors are considered important in efforts to achieve an efficient construction process. Among these factors are: carrying it out right from the beginning, clear objectives, good communication and effective meetings, providing interaction and teamwork and good management of repetitions and experience interchange. The results of this study show that Gavlegårdarnas construction process is fragmented in all of these factors. The shortcomings that emerged are: not to getting tenants in time, unclear responsibilities, unclear objectives, time-consuming discussions at meetings, etc. The outcome of this study also supports previous studies conducted in the area. The study concludes with all of the resulting criticized fragmentations and a proposal of measures that show how Gavlegårdarna can counteract these deficiencies occurring in their future projects.   Keywords: project participants, construction process, efficiency, communication, partnering / Sammanfattning Utvecklingen av byggbranschen går långsammare jämfört med övrig industri. Detta medför att det måste göras förbättringar inom detta område. Ett steg i en ökad effektivisering är att i byggprojekten göra själva byggprocessen mer effektiv, då detta får ett positivt genomslag för både det aktuella byggprojektet och för branschen i stort. Syftet med denna studie är att hitta de förbättringsområden inom det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarnas genomförda byggprojekt, som sedan ska bidra till en ökad effektivisering i deras kommande byggprojekt. Arbetet har utförts genom att med hjälp av två fallstudier undersöka byggprojekten ”Fullriggaren” och ”De tre gruppbostäderna”. Med hjälp av en intervjustudie bland av några av de medverkande aktörerna i de båda projekten har synpunkter samlats in om vad som skulle kunna ha effektiviserat dessa byggprojekt ytterligare. Det har genomförts mängder av studier som behandlar ämnet om hur byggprocessen kan effektiviseras och liknande studier som denna har genomförts tidigare. Ur några av dessa studier har effektiviseringsfaktorer hämtats som teoretiskt underlag i denna studie. Dessa faktorer anses som viktiga i arbetet att uppnå en effektiv byggprocess. Dessa faktorer är: att göra rätt från början, tydliga mål, bra kommunikation och effektiva möten, att skapa samverkan och team och bra hantering av omtag och erfarenhetsöverföring. Resultatet av denna studie visar att Gavlegårdarna visat brister inom samtliga av dessa faktorer. De brister som uppstått handlar t.ex. om att inte få in hyresgäster i tid, otydlig ansvarsfördelning, otydliga mål, tidskrävande diskussioner på möten etc. Därmed visar sig denna studies resultat även stödja de tidigare genomförda studierna inom området. Studien avslutas med att samtliga av de uppkomna bristerna konkretiseras och att förslag ges på hur Gavlegårdarna kan motverka att dessa brister uppstår i deras kommande projekt.    Nyckelord: Byggherre, byggentreprenör, Byggprocess, byggprojekt, effektivisering, kommunikation, partnering

<p>Styr is a computer program that the construction company NCC use in their construction projects. The program is used to keep the economy of their projects in a good order and things for the best in an early phase. </p><p>The problem is a low extent of utilization. During the latest decade NCC has put a lot of job and money trying to develop the program. The question is how to get the employees to use the program in a greater extent. </p><p>The aim of this graduationwork is to examine how to make the employees to utilize Styr better than they do today. My work contains specification from inquiry made by NCC and an inquiry made by my self. My inquiry was sent to productions employees. My work also contains a study literature about arrangement of projects and interviews with persons who are responsible for the program. </p><p>The study has shown that the low extent of utilization do not depends on the single user but the whole company, from managing director down to production manager.</p>