A project can be defined as a temporary work that is within the scope of time and budget in terms of achieving a project goal. Due to the fact that construction projects are unique and usually very complex, project management therefore requires a working method that is adapted to the prerequisites of the project. The project manager's responsibility to follow up on the budget and ensure that resources such as working hours and consulting services are distributed correctly, is becoming increasingly challenging as the change paradox shows that flexibility decreases and costs for changes increase as the project progresses. Exceeding the project budget in construction projects has today become a global phenomenon and involves several negative social effects. Scientific studies show that the increased costs can be derived from deviations such as additions and changes during the construction project. On the other hand, there are perceived gaps in the literature for which factors affect the extent of these and thus became the study's area of ​​investigation. Based on the scientific gap, the study aims to analyze the startup process in smaller construction projects with regard to identifying the factors that have an impact on additions, but also to review how project managers can proactively manage these factors in order to reduce the risk of increased deviations. To answer the research questions and purpose, a qualitative case study has been applied to a global consulting company in the construction industry, where semi-structured interviews were conducted with five project managers at the company.   The result of the study shows that project managers do not take preventive measures or work to prevent deviations in the startup process. Based on a thematic analysis of the results, factors with an impact on deviations have been identified in three areas; systematics, communication and experience and competence. The study has shown that increased costs for additions and changes can be deduced from different approaches to project management and misleading information, inadequate requirement specification that leaves room for own interpretation, unspecified communication channels, conflicts, lack of competence and abrupt completions of the project. In order to achieve a more proactive startup process in order to prevent increased costs for additions and changes, project managers should ensure a clear requirement specification by discussing important issues and decisions, requirements and expectations with support from templates and checklists. To avoid misunderstandings and conflicts, a communication plan can be established. Finally, the choice of project model should be established and routines for final reporting should be introduced to create a learning organisation that increases the project managers' self-insight and competence regarding increased costs for additions and project changes. The theoretical contribution of the study is the identified factors within three areas as well as suggestions for how project managers can facilitate the management of additions in the startup process of construction projects. / Ett projekt kan definieras som ett tillfälligt arbete som förhåller sig inom ramarna för tid, budget och omfattning i avseende att uppnå ett projektmål. Med anledning av att byggprojekt är unika och vanligen mycket komplexa, är projektledare i behov av verktyg och arbetsmetoder som anpassas utifrån projektets förutsättningar. Projektledarens ansvar att följa upp budget och se till att resurser såsom arbetstid och konsulttjänster fördelas rätt, blir allt mer utmanande under projektets gång då ändringsparadoxen påvisar att flexibiliteten minskar och kostnader för ändringar ökar i takt med projektets fortgång. Överskridande av projektbudget inom byggprojekt har idag kommit att bli ett globalt fenomen och innebär flera negativa samhällseffekter. Vetenskapliga studier visar att de ökade kostnaderna kan härledas till tillägg och ändringar under byggprojektet. Däremot upplevs det finnas luckor i litteraturen för vilka faktorer som inverkar på omfattningen för dessa och detta blev således studiens undersökningsområde. Utifrån det vetenskapliga gapet syftar studien till att analysera uppstartsprocessen i mindre byggprojekt i avseende att identifiera de faktorer som har en inverkan på tillägg, men även till att se över hur projektledare kan hantera dessa faktorer för att minska risken för ökade kostnader vid tillägg. För att besvara rapportens frågeställningar och syfte har en kvalitativ fallstudie tillämpats hos ett globalt konsultbolag inom byggbranschen, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem projektledare på företaget. Resultatet av studien visar att projektledare inte vidtar förebyggande åtgärder eller arbetar för att förhindra tillägg i uppstartsprocessen. Utifrån en tematisk analys av resultatet har faktorer med en påverkan på tillägg kunnat identifieras inom tre områden; systematik, kommunikation samt erfarenhet och kompetens. Studien har visat att ökade kostnader vid tillägg och ändringar går att härleda till olika tillvägagångssätt vid projektledning och vilseledande information, bristfällig kravspecifikation som lämnar utrymme för egen tolkning, ospecificerade kommunikationsvägar, konflikter, bristande kompetens hos projektledaren samt abrupta projektavslut. För att uppnå en mer proaktiv uppstartsprocess i syfte att förhindra ökade kostnader vid tillägg och ändringar bör projektledare säkerställa en tydlig kravspecifikation genom att diskutera viktiga frågor och beslut, krav och förväntningar med stöd från mallar och checklistor. För att undvika missförstånd och konflikter kan en kommunikationsplan upprättas. Avslutningsvis bör val av projektmodell fastställas och rutiner för slutrapportering införas för att skapa en lärande organisation som ökar projektledarnas självinsikt och kompetens vad gäller ökade kostnader för tillägg och ändringar. Studiens teoretiska bidrag är bidragsfaktorer som identifierats inom tre områden samt förslag till hur projektledare kan underlätta hantering av tillägg i uppstartsprocessen av byggprojekt.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande: Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt. Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare. Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models. The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements. The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill. To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.

Det har blivit allt viktigare för organisationer och deras projekt att hantera hållbarhet. Tidigare studier har till störst del fokuserat på hållbarhet och projektledning som separata forskningsområden, vilket medför att det krävs mer förståelse relationen mellan områdena. Med hänsyn till byggbranschens omfattande miljöpåverkan studeras byggprojekt som en specifik kontext i den aktuella studien och syftet är att ta reda på hur hållbarhet i byggprojekt hanteras. Studien är av kvalitativ art där 11 projektledare från bygg- och fastighetsbranschen har intervjuats. Resultatet presenteras i fyra teman: (1) Vem bär ansvaret?, (2) Kunskap i centrum, (3) Kostnad, tid och hållbarhet i målkonflikt och, (4) Prioriteringar. Studien visar att projektledare har en upplevelse av att det är många hållbarhetskrav som ska hanteras och att det medför många aspekter att ta hänsyn till. Arbetet med att hantera hållbarhetskraven påverkas av kunskap, ekonomi och tid samt tendensen av att hålla andra parter i och kring projekten ansvariga för att förbättra hållbarheten i byggprojekt. Av studien framkommer det att projektledarens roll, ansvar och kunskap om projektledning är faktorer som genomsyrar hur hållbarhetskrav i byggprojekt hanteras. För att främja och förbättra byggprojektens hållbarhet behöver projektledare ta större ansvar för hållbarhetsarbetet samt fördjupa sina projektledningskunskaper, för att bättre kunna styra arbetet och prioritera mellan olika krav. / The importance for organizations and projects to adopt sustainability has increased. Previous research has so far mainly treated sustainability and project management as separate research areas, resulting in a lack of understanding in the merged field of sustainable project management. Therefore, is sustainable project management a research area of interest and the context of this study is construction projects, considering the significant environmental impact of the construction industry. The aim of this thesis is research how sustainability is manged in construction projects This qualitive study includes interviews with 11 project managers in the construction- and real estate sector. The result consists in four themes: (1) Who´s responsible?, (2) The power of knowledge, (3) Conflict between time, money and sustainability, and (4) Priorities. The study shows that the project managers have numerous sustainable requirements to acknowledge, which lead to managers having many different aspects in consideration during the project. Four factors were identified to impact the sustainable work in construction projects; economics and time, knowledge, and a tendency to hold other stakeholders responsible for the sustainability outcomes. The results establish the importance of project managers’ responsibility of projects’ sustainability, as well as knowledge of project management. Therefore, in order to improve the sustainability of construction projects, project managers need to take more responsibility of the sustainability work and deepen their knowledge of project management to manage the projects better and prioritize between different requirements.

This paper investigates how virtual reality (VR) can facilitate the planning of new hospital premises from an end-user perspective and whether VR can minimize the risk of costly reconstructions close after commissioning. Currently, review of hospital premises is done in 2D based blueprints and 3D models. These blueprints and models do not always provide sufficient understanding on the hospital staff’s part. VR has been developed by suppliers to counteract this problem and to function as a design review tool for the end-users. VR is mainly used in the design phase of the building process, whereas it acts as a complementary design tool during the later phases of the building process, when the end-user participation is less tangible. Due to VR not being an established tool for all parties involved in the building process, it has consequently led to difficulties for the hospital in terms of understanding the value of said technique and knowing what set of requirements that should be taken into consideration when implementing VR into the building project. The results in this paper have shown that VR is a better tool during the design process than other available review tools. This enhanced understanding is not only limited to the end-users, but the suppliers as well have shown a better understanding of what they offer to their hospital clients. The results also show that the value of VR mainly is apparent during the design phase and less evident during the later phases of the building process due to the technical limitations VR currently faces.

Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar. / In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation

Public construction projects set the standards for new procedures and perspectives within the industry. A way of improving procedures is through communication and the inclusion of all involved parties. It is therefore the purpose of this report to investigate how communication through organisational culture, power and trust can affect the incorporation of the tenant in the construction process. Two case studies, both having public future tenants and public clients, were chosen to enable the investigation of the three parameters of communication, organisational culture, power and trust. The empirics showed that the tenant was often excluded from the construction process due to their differing cultural background. The results also showed that the tenant was considered to have lower status which was exploited at times. In addition, it was found that although opportunistic behaviour was present in the construction project, it was a greater internal issue within the tenant organisation. In the conclusion the authors recommend construction management to evaluate the consequences of incorporating the tenant in the construction meetings as it could lead to less construction errors. They further recommend the public organisations to oversee their distribution of resources in order to avoid opportunistic behaviour. / Offentliga byggprojekt bidrar med normer för nya tillvägagångssätt och perspektiv inom branschen. Ett sätt att förbättra dessa metoder är genom kommunikation och att inkludera alla inblandade parter. Syftet med denna rapport är därför att studera hur kommunikation genom organisationskultur, status samt förtroende kan påverka inkluderingen av hyresgästen i byggprocessen. Två fallstudier, båda med offentliga framtida hyresgäster och offentliga beställare, valdes för att undersöka de tre parametrarna av kommunikation; organisationskultur, status och förtroende. Empirin visade att hyresgästen ofta uteslöts från byggprocessen på grund av sin skiljda kulturella bakgrund. Resultaten visade vidare att hyresgästen ansågs ha en lägre status vilket de andra parterna utnyttjade. Dessutom visade resultaten att opportunistiskt beteende i byggprojektet var mer tydligt i de interna relationerna inom hyresgästorganisationen än i de externa. I slutsatsen rekommenderar författarna byggprojektledningen att utvärdera konsekvenserna av att inkludera hyresgästen i byggmötena då det kan leda till mindre byggfel. Vidare rekommenderar författarna offentliga organisationer att se över distributionen av resurser för att undvika opportunistiskt beteende.

This thesis investigates the adoption of digital technologies to improve logistics processes in construction projects. The focus is on the main contractor firms and construction projects, but first-tier suppliers, transportation firms, and technology vendors are also considered. The logistics processes that are studied are order-to-delivery processes and on-site logistics. Order-to-delivery processes and on-site logistics play a critical role in ensuring the availability of goods for the construction process, in the right amount and time, at the right location, and without damage. Inefficient logistics processes that do not support construction projects with the right resources (materials, tools, and machinery) are one reason for low construction project performance. Inefficient logistics processes cause disruptions to construction projects, such as material stockouts, material surpluses, unavailability, idle waiting and searching time, and waste (e.g., damages). On a larger scale, inefficient logistics processes cause significant project delays and cost overruns. Therefore, improving logistics processes can improve construction project performance. To address the inefficiencies of logistics processes, main contractor firms face increased pressure to adopt digital technologies. It is known that adopting digital technologies can improve communication between project stakeholders, construction automation, and data acquisition, visualization, and analytics. The adoption of digital technologies has also been reported to improve the construction process, such as design, production, logistics, and procurement of materials and services. However, the adoption of digital technologies is a complex and inter-organizational process, and the industry's decentralized, project-driven nature makes many efforts ad hoc and one-of-a-kind endeavors. Moreover, there needs to be more clarity in the path of digital technology adoption for increasing construction project performance. A knowledge gap in this context has been a lack of actionable recommendations to practitioners, such as main contractor firms. Therefore, the purpose of this thesis is to formulate recommendations for the adoption of digital technologies that enable the main contractor firms to improve logistics processes. Based on this, the following research questions guide the research: RQ1: What are the drivers and barriers for the adoption of digital technologies at the project level from a main contractor perspective? RQ2: What are the effects on logistics processes when adopting digital technologies in construction projects? RQ3: What are the lessons learnt from the adoption of digital technologies in construction projects? The findings identify drivers and barriers to adopting digital technologies at the project level from a main contractor perspective, the effects of adopting digital technologies, and lessons learnt from adopting digital technologies in construction projects. Furthermore, a successful technology adoption process is driven by identifying the drivers and needs of the project and the stakeholders/individuals involved. It is also found that the effects of adopting digital technologies are: (a) re-designing the order-to-delivery processes and on-site logistics and (b) accessibility and monitorability of information. Moreover, this thesis proposes an enhanced understanding of the process undertaken by the main construction firms in adopting digital technologies. The thesis complements the knowledge of digital technology adoption by focusing on construction projects. The thesis fills in a knowledge gap by formulating actionable recommendations to main contractor firms and bringing clarity to the path of digital technology adoption for increasing construction project performance. / Denna avhandling studerar införandet av digital teknik för att förbättra logistikprocesser i byggprojekt. Avhandlingens fokus ligger på byggentreprenören och dess byggprojekt, men även leverantörer, transportföretag och teknikleverantörer beaktas. De logistikprocesser som studeras är order-till-leveransprocessen och arbetsplatslogistiken. Order-till-leveransprocesser och arbetsplatslogistiken spelar en avgörande roll för att säkerställa tillgången på resurser i produktionsskedet där de behöver levereras i rätt mängd och tid, på rätt plats och utan skador. Produktiviteten i byggprojekt är låg. En orsak till den låga produktiviteten är ineffektiva logistikprocesser som inte förser byggarbetsplatsen med rätt resurser (material, verktyg och maskiner). Ineffektiva logistikprocesser orsakar störningar i byggprojekt till följd av materialbrist, materialöverskott, otillgänglighet, outnyttjad tid (t.ex. vänte- och söktid), samt andra former av slöseri (t.ex. skador på material). Ineffektiva logistikprocesser leder också till betydande förseningar och kostnadsöverskridningar i byggprojekt. Därmed kan förbättrade logistikprocesser bidra till att öka produktivitet i byggprojekt. Samtidigt som att byggentreprenörer behöver ta itu med ineffektiva logistikprocesser står de även inför ett ökat tryck att ta till sig digital teknik. Användning av digital teknik kan förbättra kommunikationen mellan projektintressenter, automatisera byggprocesser samt underlätta datainsamling och visualisering och analys av denna data. Användandet av digital teknik har även rapporterats förbättra hela byggprocessen i termer av projektering, produktion, logistik och upphandling av material och tjänster. Att ta till sig digital teknik är däremot en komplex process som spänner över organisationsgränser. Branschens decentraliserade, projektdrivna karaktär försvårar för byggentreprenörer att ta till sig ny teknik, vilket leder till att insatserna är fragmenterade och görs ad hoc. Dessutom saknas en tydlig bild av för hur byggentreprenörer bör ta till sig ny digital teknik för att öka produktiviteten i byggprojekt. En kunskapslucka i detta sammanhang har varit bristen på praktiska rekommendationer för branschaktörer, till exempel byggentreprenörer. Syftet med denna avhandling att formulera rekommendationer för att ta till sig digital teknik som gör det möjligt för byggentreprenörer att förbättra sina logistikprocesser. Följande forskningsfrågor ska besvaras för att uppfylla avhandlingens syfte: RQ1: Vilka är drivkrafterna och hindren för att införa av digital teknik på projektnivå utifrån byggentreprenörens perspektiv? RQ2: Vilka effekter har införandet av digital teknik på logistikprocesser i byggprojekt? RQ3: Vilka är lärdomarna från att ta till sig av digital teknik i byggprojekt? Resultaten visar på drivkrafter och hinder för att ta till sig digital teknik på i byggprojekt ur ett byggentreprenörsperspektiv, effekterna av att ta till sig digital teknik och lärdomar från att ta till sig digital teknik i byggprojekt. Resultatet visar på att en framgångsrik process för att ta till sig digital teknik kan främjas av att identifiera drivkrafterna och behoven för projektet och de involverade aktörerna/individerna. Det har också visat sig att effekterna av att anta digital teknik är: (a) förändringar av order-till-leveransprocessen och arbetsplatslogistiken och (b) en förbättrad tillgänglighet och översikt av information. Dessutom bidrar denna avhandling till en ökad förståelse av hur en byggentreprenör tar till sig digital teknik med ett speciellt fokus på kunskap om att ta till sig digital teknik på byggprojekt. Avhandlingen bidrar även genom de praktiska rekommendationer som formulerats för byggentreprenörer och genom att tydliggöra tillvägagångssättet för digital teknikanvändning i syfte att öka byggprojektens produktivitet.

Introduction: Within the construction industry, approx. 40% of Sweden's entire amount of waste and over 20% of greenhouse gas emissions are produced. Thus, it is interesting to investigate a construction project's environmental impact from these two aspects. The purpose of this study is to investigate the environmental impact of the Älta construction project with a focus on waste management and CO₂ emissions. Method: Data collection is carried out using literature study, document review, semi-structured interviews, observations, and own measurements. Tools such as tree and relationship diagrams, project models and tables are used for compilation of results and data analysis. Theory: The theoretical framework for the study consists of a Sustainability Opportunity Study, sustainability assessment and sustainable development as well as Total Quality Management and the cornerstone model. Results: Based on the results, it can be concluded that the Älta construction project and similar construction projects have the potential to reduce their environmental impact. By reusing and recycling waste such as soil and excavated material, concrete and asphalt, a construction project can reduce its amount of waste. By setting clear and relevant environmental requirements during the pre-study phase and procurement, project owners can ensure that the work follows the principles of sustainable development and Total Quality Management. For example, the project owner can demand that all vehicles and machinery used within the project meet the latest environmental class requirements. Conclusion: Project owners of similar construction projects can use the results of this study as part of their decision-making basis. Recycling and reuse of waste in combination with high environmental requirements can reduce a construction project's environmental impact and contribute to a more sustainable society. / Inledning: Inom byggindustrin produceras ca 40% av hela Sveriges avfallsmängd och över 20% av växthusgasutsläppen. Således är det intressant att undersöka ett byggprojekt miljöpåverkan från dessa två aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka Älta-byggprojektets miljöpåverkan med fokus på avfallshantering och CO₂-utsläpp. Metod: Datainsamling genomförs med hjälp av litteraturstudie, dokumentgranskning, semistrukturerade intervju, observationer och egna mätningar. För resultatsammanställning och dataanalys används verktyg som träd- och relationsdiagram, projektmodell och tabeller. Teori: Det teoretiska ramverket för studien består av möjlighetsstudie (Sustainability Opportunity Study), hållbarhetsbedömning och hållbar utveckling samt offensiv kvalitetsutveckling (Total Quality Management) och hörnstensmodellen. Resultat: Utifrån resultatet kan det konstateras att Älta-byggprojektet och liknande byggprojekt har potential att minska sin miljöpåverkan. Genom att återanvända och återvinna avfall som exempelvis jord och schaktmassa, betog och asfalt, kan ett byggprojekt minska sin avfallsmängd. Genom att ställa tydliga och relevanta miljökrav under förstudiefasen och upphandlingen kan projektägare försäkra sig om att arbetet följer principerna inom hållbar utveckling och offensiv kvalitetsutveckling. Exempelvis kan projektägaren kräva att alla fordon och maskiner som används inom projekt uppfyller senaste miljöklasskraven. Slutsats: Projektägare till liknande byggprojekt kan använda resultatet av denna studie som en del av sitt beslutsunderlag. Återvinning och återanvändning av avfall i kombination med höga miljökrav kan minska ett byggprojekts miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle.

The greenhouse effect is a global threat to our planet. If the world is to achieve the goals set, drastic changes need to take place. 21% of greenhouse gas emissions in Sweden stem from the construction and real estate sector. From 1 January 2022, a new legal requirement is introduced where a climate declaration will be required on all building permits applied for. The purpose of this study is to investigate the implementation of new legal requirements like the law of climate declarations. A great focus was placed on the legal requirement for climate declarations, but questions were also asked regarding older legal requirements by examining how the implementation of previous and current legal requirements has gone, the writers will then also examine how one should approach new legal requirements. Furthermore, the writers examine what adjustments worker and their workplaces made for these legal requirements. The writers held interviews, sent out a survey and calculated a climate declaration. The calculation was aimed to deepen the writer’s knowledge in calculations and to evaluate problems brought up from both the interviews and from the survey. This bachelor's thesis has been carried in collaboration with Bjerking. It was concluded that it benefits companies to start early. Exactly when to start and with what is further specified in the paper. Another important part of the implementation is effective methods for quantifying models. With the current legal design of climate declarations, construction does not have to reach a limit value. Yet the writers see the value in starting the implementation of new working methods and acquiring knowledge about the new legal requirements as soon as possible to facilitate when these are introduced.  In order to make companies more competitive and put the company in the forefront of the industry. This paper was concluded with a check list. This checklist makes the implementation of the new legal requirement trouble-free by avoiding common mistakes. / Växthuseffekten är idag ett globalt hot mot vår planet. Om Sverige skall nå upp till de mål som satts upp av regeringen i det klimatpolitiska ramverket behöver drastiska förändringar ske. Av Sveriges klimatpåverkan kommer 21% av växthusgaserna från bygg- och fastighetssektorn. Från och med 1 januari 2022 gäller det nya lagkravet där det kommer krävas en klimatdeklaration på alla bygglov som söks för att få ett slutbesked på ett byggprojekt.   I samarbete med Bjerking har detta examensarbete genomförts i syfte att klargöra och undersöka implementeringen av nya lagkrav. Genom att sedan klargöra hur implementering av tidigare och nuvarande lagkrav har gått skall sedan undersökas även hur man bör ställa sig till nya lagkrav. Det har lagts ett stort fokus på lagkravet om klimatdeklaration och detta har använts som utgångspunkt. Dessutom ställdes frågor gällande delen av arbetsmiljölagen som täcker Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) och utöver detta även lagkravet kring energideklarationer. En klimatdeklaration beräknades för en lagerbyggnad. Beräkningen var ämnad att fördjupa kunskaperna kring klimatberäkning samt att finna de utmaningar som nämns i intervjuer gällande klimatberäkning. Resultatet från klimatberäkningen jämfördes sedan med klimatberäkningar från andra vetenskapliga källor. Hädanefter jämfördes olika byggnadstyper för att kunna identifiera olika utmaningar med dessa. Resultatet visar att det gynnar företag att börja tidigt.  Med den nuvarande lagutformningen av klimatdeklarationer behöver byggnader inte uppnå gränsvärden. Det finns dock ett värde i att påbörja implementeringen av nya arbetssätt och införskaffa kunskap kring de nya lagkraven redan nu för att underlätta när dessa införs. Detta kan göra företag mer konkurrenskraftiga eftersom företaget då ligger i framkant i branschen. En annan viktig del av implementeringen är effektiva metoder för ta fram ingående material i en given byggnad baserat på dess modeller, detta kallas mängdning. Detta då effektiv mängdning är centralt för att de nya arbetssätten ska gå smidigt. För att underlätta denna process uppfördes slutligen en checklista där de vanligt uppstående problemen hanteras.

The definition of a project is that an individual or group of individuals carries out a work that results in a unique product or service. What is usually discussed in both the media and in the construction industry is the type of project that you can talk about. In this study, this is called conventional construction projects. There are also projects that you are not allowed to talk about and that must be kept secret for various reasons. These can, for example, be based on protecting national interests. In these projects, integrity is one of the most important parameters to keep track of from a management perspective. This study examines the work methodology in this area of the Swedish construction industry. The study is based on traditional project management theory and begins with a review of concepts such as critical success factors (CSF), the distinction between confidentiality and conventionality, key performance indicators (KPI) and the classic iron triangle. The study's question is whether these concepts appear and are applied differently in confidential construction projects compared to conventional ones. Are there any activities that are of utmost importance that they are carried out for a confidential project to be considered successful? The study was conducted as a qualitative, abductive study where information was obtained through semi-structured interviews. In total, eleven interviews were conducted with individuals who participated in some form of confidential construction project. All respondents have represented construction contractors during their time in confidential construction projects. The conclusion after the completed analysis of the interviews shows that confidential projects do not differ significantly in terms of project structure. On the other hand, this type of project is characterized by a much higher degree of accuracy regarding planning and implementation than a comparable conventional construction project. / Definitionen av ett projekt är att en enskild eller grupp av individer genomför ett arbete som resulterar i en, på något sätt, unik produkt eller tjänst. Vad som vanligtvis diskuteras i både media och i byggbranschen är den typ av projekt som du faktiskt får prata om. I denna studie kallas detta för konventionella byggprojekt. Det finns även projekt som du inte får prata om och som måste hållas hemliga av olika anledningar. Dessa kan exempelvis vara grundade i nationella skyddsintressen. I dessa projekt är integritet en av de viktigaste parametrarna att hålla koll på ur ett ledningsperspektiv. Denna studie undersöker arbetsmetodiken inom detta område i byggbranschen. Studien tar avstamp från traditionell projektledningsteori, och inleds med en genomgång av koncept såsom kritiska framgångsfaktorer (CSF), distinktionen mellan konfidentialitet och konventionalitet, nyckeltal (KPI) samt den klassiska järntriangeln. Studiens frågeställning är om dessa begrepp ter sig och tillämpas annorlunda i konfidentiella byggprojekt jämfört med konventionella. Är det några aktiviteter som är av yttersta vikt att de genomförs för att ett konfidentiellt projekt ska anses vara framgångsrikt? Studien har genomförts som en kvalitativ, abduktiv studie där informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har ett antal om elva intervjuer genomförts med individer som deltagit inom någon form av konfidentiellt byggprojekt. Samtliga respondenter har representerat byggentreprenörer under deras tid i konfidentiella byggprojekt. Slutsatsen efter den genomförda analysen av intervjuerna visar att konfidentiella projekt inte skiljer sig avsevärt mycket sett till struktur på projektet. Däremot karakteriseras denna typ av projekt av en mycket högre grad av noggrannhet avseende planering och genomförande än ett jämförbart konventionellt byggprojekt.