Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård. Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård. Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder. Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap. Egna rollers förtydligande, konstaterade mandatets inverkan. Sammarbetsrelationer, blev synlig genom olika yrkesroller i teamet. Erfarenheter, framträdde i form av tolkning av vårdsituationer och moralisk stress och dess betydels för ledarskapet. Utbildningar påvisade bl.a. utbildningar och utbildningsnivåers inverkan. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten Caritativt ledarskap av Bondas (2003) synliggjorde sjuksköterskans ledarskap i betydelse av tesen människa. Caritativt ledarskap ställdes i relation till de fem teserna, människa, caritas motiv, värdighet, mätning och mening med hälso- och sjukvård, och relation till den vårdande kulturen vilket förtydligade hur sjuksköterskor ledarskap inom psykiatrisk vård kan stödjas inom vårdande organisationer. Resultatet indikerar ett outforskat fält avseende sjuksköterskors ledarskap och där flera aspekter kan få betydelse för framtida forskning inom ledarskap för sjuksköterskor som är verksamma inom psykiatrisk vård oavsett deras utbildningsgrad. / Background: In psychiatric care different kind of team interacts where nurses’ leadership affected / affects various group processes. Advanced nurses, targeting mental health services have a responsibility while nurses at undergraduate level performing leadership based on their willingness and ability. Lack of knowledge is what aspects affecting nurses’ leadership in psychiatric care. Aim: The purpose of this structured literature review is to describe aspects that influence nurses' leadership working in psychiatric care. Method: The method systematic literature review with a qualitative design was used and the analysis process consisted of thematic analysis. The result from the articles was based on qualitative and quantitative methods. Result: Six theme and six category emerged; Organizational structure and its influence of the implementation process and communication. Caring culture where supportive leadership and managers of importance for nursing leadership. Clarification of the own Health careers roles, stated mandate impact. Cooperative relationships became visible through different roles in the team. Experience, emerged in the form of interpretation of the care situations and moral stress and its importance for leadership. Education influenced further development and inter alia of the influence of various training and educational levels. Discussion: The theoretical point Caritative leadership of Bondas (2003) made ​​it visible se nursing leadership in the importance of the five theses. Caritative leadership was used in relation to the five theses, human, caritas motive, dignity, measurement and meaning in health care, and relationship to the caring culture which clarified how the leadership of psychiatric nurses in psychiatric care can be supported within caring organizations. The results indicate an unexplored field regarding nurses' leadership and where several aspects may be of importance for future research in leadership for nurses working in mental health care regardless of their education level.

Folkhälsan har en positiv utveckling i Sverige, det innebär att fler lever ett längre liv. Statistik visar att det finns över två miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning, det ger en ökad belastning på vård och omsorg, såväl inom landsting, primärvård och kommun. Idag är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården. För att hemsjukvården ska vara patientsäker krävs att teamet runt den äldre patienten samverkar, att planering av vården sker efter bedömning och behov, samt att insatser följs upp och utvärderas. Det ställer krav på sjuksköterskans ledarskap att arbeta med äldre patienter med komplexa vårdbehov. Studier visar att sjuksköterskan känner en osäkerhet i sin roll som ledare trots att det finns få forskningsresultat som beskriver sjuksköterskans ledarskap i kommunens hemsjukvård. Syftet är att beskriva sjuksköterskans ledarskap i den kommunala hemsjukvården. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt har 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. En huvudkategori formades; sjuksköterskans ansvar att leda komplex omvårdnad med fem underkategorier som presenteras under aktuell rubrik: Att ha kompetens som ledare; Att ha ansvar för omvårdnaden; Att ha förmåga att kommunicera; Att undervisa omvårdnadspersonal och Att handleda patienter och närstående. Mer forskning behövs om sjuksköterskans ledarskap i hemsjukvården för att säkerställa en god hemsjukvård i framtiden. / Public health has a positive development in Sweden, which means that more people live a longer life. Statistics show that at present there are over two million people in Sweden who are 65 years of age or older. With increasing age, the risk of disease and disability increases, it places an increased load on care, both in county councils, primary care and municipalities. Today, the municipality is responsible for the home care. In order for home care services to be patient-safe, the team around the elderly must work together and that care planning is carried out according to assessment and needs, and that measures are followed up and evaluated. It requires nursing leadership to work with the elderly with complex care needs. Studies show that the nurse feels uncertain in their role as leader despite the fact that there are few research findings describing the nurse's leadership in the municipality's home health care. The purpose is to describe the nurse's leadership in municipality's home care. The method is a literature study with qualitative approach. In total, thirteen qualitative and quantitative articles have been analyzed according to a qualitative content analysis. A main category was formed; nurse's responsibility to lead complex nursing with five sub-men, presented under the current heading: To have skills as a leader; To be responsible for nursing care; Being able to communicate; To teach nursing staff and to supervise patients and close relatives. More research is needed about the nurse's leadership in home care to ensure good home care in the future.

Cette thèse porte sur la tradition philanthropique aux États-Unis et sur la place qu’occupent les institutions philanthropiques, c’est à dire les fondations caritatives, au sein de la société américaine contemporaine. La tradition philanthropique américaine s’exprime, en partie, à travers les divers organismes non lucratifs formant le « troisième secteur » américain, le nonprofit sector. Elle est représentée par une société civile américaine promouvant les notions de charité, d’autonomie individuelle vis à vis du pouvoir fédéral et d’entraide sociale. Toutefois, ce sont les fondations caritatives, du fait de leurs importantes ressources financières, qui sont devenues des interlocutrices majeures dans la gestion de l’intérêt général aux États-Unis. De nombreux débats quant à leur efficacité et leur légitimité apparaissent aujourd'hui. L’étude de terrain menée auprès de treize dirigeants de fondations dans le Massachusetts et en Californie a contribué à apporter quelques réponses aux principales interrogations sur l’impact réel des fondations dans la société américaine. Ces observations, réalisées à la fin 2009 et au début 2011, permettent de souligner le fait que la philanthropie est ancrée dans le capitalisme américain, ce qui la rend dépendante de la conjoncture économique. On conclut également que, tandis que la philanthropie est souvent perçue comme un vecteur de valeurs démocratiques, les fondations ne semblent pas toujours prendre en compte l’intérêt général dans le financement de leurs projets. Enfin, en même temps que les richesses se sont accrues depuis les années 1980, les inégalités sociales se sont creusées, et la philanthropie n’a en rien comblé ces inégalités. Pourtant, les enjeux des actions philanthropiques sont considérables et il ne tient qu’aux philanthropes et aux institutions philanthropiques d’agir en faveur du progrès social. / This dissertation focuses on the philanthropic tradition in the United States and on the role of philanthropic institutions, or charitable foundations, in contemporary society. The American philanthropic tradition can be displayed through the various nonprofit organizations that make the « third sector » or nonprofit sector. This tradition is characterized by a strong civil society that promotes ideas such as charity, individualism and mutual aid. However, foundations have become the main agents for the management of the ‘general welfare’ in the United States, which creates new debates regarding their efficiency and their legitimacy. The case studies of foundations in Massachusetts and California helped bring new answers to questions about the social and economic impact of foundations on U.S. society. Final conclusions emphasize the idea that philanthropy represents an integral part of U.S. capitalism and depends on the economic situation of the country. Moreover, whereas philanthropy is often viewed as a tool for democratic advocacy, it appears that foundations do not always promote the general welfare when supporting philanthropic programs. Last but not least, since the 1980s, significant wealth has been accumulated by some individuals and while social inequalities have widened substantially, American philanthropy has not done much to reduce them. Yet, philanthropic activity can significantly impact U.S. society, provided that philanthropists and philanthropic foundations act for social progress.

Det finns en global brist av sjuksköterskor. Många väljer att lämna sjuksköterskeyrket på grund av olika orsaker. Sjuksköterskeyrket är komplex och innebär stort ansvar och kräver kompetens. Trots att många sjuksköterskor lämnat sitt yrke är de över lag mycket positiva till omvårdnad som karriär. Personalomsättning bland sjuksköterskor är en utmaning för sjukvården vilket även påverkar vårdkvalitén och arbetsmiljön. För att minska personalomsättning är det av stor vikt att vårdledaren engagerar sig för att behålla sjuksköterskor kvar på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att belysa vårdledarskapets påverkan av sjuksköterskors val att stanna kvar eller lämna arbetsplatsen. Studien är en integrativ litteraturstudie och framkom genom en induktiv innehållsanalys. Databaser som användes CINAHL och PubMed. Resultat hämtades från 20 vetenskapliga artiklar mellan år 2012–2022. För att sjuksköterskorna skulle trivas på sitt arbete så behövde det finnas en tillgänglig vårdledare som kände sin personal. Sjuksköterskorna behövde få möjlighet till kompetensutveckling och professionella utmaningar. Det behövde finnas en visad medmänsklighet och omsorgsfull förståelse från vårdledaren och sjuksköterskorna önskade få feedback på sitt arbete. Tydlig kommunikation och stöd var viktigt från vårdledaren för att sjuksköterskorna skulle vilja stanna på arbetsplatsen. Brist på stöd och förståelse från vårdledarna var bland annat sådana faktorer som bidrog att sjuksköterskorna valde att lämna sin arbetsplats. Den induktiva ansatsen tog fram tre huvudkategorier; Organisatorisk arbetslednings utformning, utvecklingsmöjligheter och stödjande miljö. Dessa områden visade sig vara av betydelse i sjuksköterskornas beslut om att stanna eller lämna. / There is a global shortage of nurses. Many choose to leave the nursing profession due to various reasons. The nursing profession is complex and entails great responsibility and requires competence. Despite the fact that many nurses have left their profession, they are generally very positive about nursing as a career. Staff turnover among nurses is a challenge for healthcare, which also affects the quality of care and the work environment. In order to reduce staff turnover, it is of great importance that the care manager commits to keeping nurses in the workplace. The aim of this study was to highlight the influence of care leadership on nurses' choice to stay or leave the workplace. The study is an integrative literature study and emerged through an inductive content analysis. Databases used CINAHL and PubMed. Results were taken from 20 scientific articles between the years 2012–2022. In order for the nurses to enjoy their work, there needed to be an available care manager who knew his staff. The nurses needed to have the opportunity for competence development and professional challenges. There needed to be a demonstrated humanity and caring understanding from the care manager and the nurses wanted to receive feedback on their work. Clear communication and support from the care manager was important for the nurses to want to stay at the workplace. Lack of support and understanding from the care managers were factors that contributed to the nurses choosing to leave their workplace. The inductive approach produced three main categories: Organizational work management design, development opportunities and supportive environment. These areas were found to be of importance in the nurses' decision to stay or leave.

Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”. / Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur.

Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur. / Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”.

Régulièrement, les associations caritatives sollicitent financièrement des millions d’individus pour mener leurs actions sur le terrain. Représentant un enjeu majeur, ces campagnes de communication médiatique ont pour objectif d’appeler aux dons afin de collecter des fonds leur permettant de pérenniser leurs actions et de maintenir une indépendance à la fois financière et politique. Articulant une double méthodologie qualitative et expérimentale et l’aide d’un contexte théorique pluridisciplinaire mobilisant des ressources théoriques issues notamment des modèles psychosociaux de la réception, de la communication persuasive et de la communication engageante, la thèse vise le double objectif de mieux comprendre les processus de production et de réception de la communication d’appel aux dons des associations caritatives. Dans une logique de recherche action et devant l’importance des enjeux humains, nous proposons également des pistes pour contribuer à accroitre l’efficience des dispositifs de communication. / Charities regularly solicit millions of individuals financially to carry through their actions on the field. Representing a major stake, these media communication campaigns aim at calling for donations in order to raise funds which enable them to keep up their actions and maintain an independence both financially and politically. However, in literature so far, no research has been carried out about the socio-cognitive processes involved in this type of communication.Structuring a double qualitative and experimental methodology and the help of a theoretical multidisciplinary context calling up the theoretical resources mainly from the psychosocial models of the reception, the persuasive communication and the binding communication, this dissertation targets a double objective, namely a better understanding of the production and of the reception processes involved in the binding communication of charity fundraising campaigns

Sammanfattning Bakgrund: Det är fortsatt förekommande med komplikationer relaterat till medelsvår och svår postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har det samlade omvårdnadsansvaret för patienten perioperativt. En helhetsbedömning av patienten avgör postoperativt smärtlindringsbehov. Den Perioperativa dialogen skapar mening i arbetet och trygghet för patienten. Författarna identifierade avsaknad av riktlinjer vid genomförandet av en individuell helhetsbedömning vid handläggning av postoperativ smärtlindring. Syfte: Syftet var att belysa hur anestesisjuksköterskor planerar, genomför och utvärderar postoperativ smärtlindring i generell anestesi utefter tidsfaserna pre-, intra- och postoperativt samt inverkan av den perioperativa dialogen. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier med totalt elva underkategorier som berör informanternas handläggning. Preoperativa åtagande - Planeringsprocess Känna ansvar för planering, Skapa vårdrelation, Beakta patientens känslotillstånd. Intraoperativa vårdmoment - Konstant utvärdering av behandling, Anpassa behandling fortlöpande, Självständigt ansvarsområde. Postoperativa förhoppningar - Eftersträva återkoppling, Undvika smärtgenombrott. Perioperativa organisatoriska aspekter - Anpassa utefter arbetsförhållanden, Avsaknad av den Perioperativa dialogen. Slutsats: Handläggningen av postoperativ smärtlindring är ett komplext område vilket kräver beaktning av flera faktorer för ett gott utfall. Den perioperativa dialogen är inte prioriterad. Det saknas konsensus för anestesisjuksköterskans handläggning av postoperativ smärta. Det krävs utveckling och ett utökat samarbete av hela vårdkedjan för att kunna möta den postoperativa smärtproblematiken. / Abstract Background: Complications still occur in connection to moderate and severe postoperative pain. The nurse anaesthetic´s is completely responsible for the patient care perioperative. An overall assessment of the patient all together determine the postoperative need of analgesic. The perioperative dialogue is a method which gives the nurse anaesthetic´s a sense of meaningfulness of the work and creates a perception of safety for the patient. The authors identified the absence of guidelines to make an individual overall assessment when managing postoperative pain. Aim: The aim of the study was to elucidate the nurse anaesthetic´s planning, implement and evaluate postoperative analgesic during total anaesthesia along the time-phases pre-, intra and postoperative and the impact of the perioperative dialogue. Method: A qualitative study was conducted with ten semistructured interviews. A qualitative content analysis was made with an inductive approach. Result: The result is presented in four head categories and eleven sub-categories that illuminate the informants’ experiences. Preoperative undertakings - Feeling responsibility for planning, Create a care-relation, Respect the patients emotional state. Intraoperative steps – Constant evaluation of treatment, Adapt the treatment continuously, Independent responsibility. Postoperative expectations – trying to obtain feedback, Avoid outbreak of pain. Perioperative organizational aspects – Adjustment along work situation, Absence of the perioperative dialogue.    Conclusion: The postoperative pain management is a complex matter that demand consideration of several aspects to achieve a good outcome. The perioperative dialogue is not prioritised. There is a lack of consensus among nurse anaesthetic´s managing postoperative pain. Developing and increasing cooperation along the entire chain of care is necessary to manage the issue of postoperative pain.

Den sexuella hälsan och sexualiteten utgör centrala faktorer i kvinnans livsvärld. Historiskt sett har bilden av kvinnans sexualitet varit belagd med olika tabu vilket ännu idag återspeglas i samhället. Förlossningsbristningar kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser som kan påverka kvinnans sexuella hälsa. Barnmorskan kan hjälpa kvinnan till en bättre sexuell hälsa genom att inneha god kunskap om förlossningsbristningar. Stöd och information före och efter förlossning kan bidra till en ökad Känsla av Sammanhang, KASAM, och främja den sexuella hälsan. Caritativt vårdande kan bidra till att lindra lidande samt använda lidandet som motivation till förändring. Förlossningsbristningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och därmed hennes livsvärld. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av hur deras sexuella hälsa har påverkats efter att de drabbats av förlossningsbristningar. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 10 kvinnor intervjuades. Resultatet visar att förlossningsbristningar begränsar kvinnors sexuella frihet. Kvinnorna upplevde en försämring av den sexuella hälsan men ibland även en förbättring då nya aspekter av det sexuella livet framtonades. Dock upplevde kvinnorna sig som begränsade även när deras sexuella hälsa förbättrats. Känslor av att vara trasig, smutsig, ha ett påverkat självförtroende, en påverkad relation och/eller svårigheter att träffa någon ny framkom. Sjukgymnastik, tydlig information från vården samt att utforska nya sätt att utöva sexualiteten till exempel med hjälp av sexleksaker och icke-penetrerande sex främjade den sexuella hälsan. Skamkänslor, nonchalans från vårdens sida samt bristande information upplevdes som försämrande faktorer. Det krävs en större öppenhet kring att tala om sexualitet inom vården samt en bättre samordnad och koordinerad vårdkedja i kombination med förbättrad information, utbildning och uppföljning. Sexuella hjälpmedel behöver lyftas och implementeras i vården. Barnmorskeledd utbildning av olika yrkeskategorier i att tala om sexuell hälsa kan vara av stor nytta. / Sexual health and sexuality are central factors in a woman's life world. Historically, the image of women's sexuality has been covered with various taboos, which are still reflected in society today. Perineal tears can lead to physical and psychological consequences that can affect a woman's sexual health. The midwife can help the woman to a better sexual health by having good knowledge about perineal tears. Support and information as well before as after childbirth can help increase the Sense of Coherence, SOC, and promote sexual health. Caritative care can contribute to alleviate suffering and use the suffering to generate motivation for change. Perineal tears can affect a woman's sexual health and thus her life world. The purpose of the study was to describe women's experiences of how their sexual health has been affected after they suffered from perineal tears. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 10 women were interviewed. The results show that perineal tears caused a limitation to women’s sexual freedom. Women experienced a deterioration in sexual health, but sometimes also an improvement when new aspects of sexual life emerge. However, the women felt restricted regardless of whether their sexual health had improved. Feelings of being broken, dirty and having affected self-confidence, affected relationships and/or difficulties meeting someone new emerged. Physiotherapy, clear information from healthcare and exploring new ways of exercising sexuality, for example with the help of sex toys and non-penetrative sex, promoted sexual health. Feelings of shame and nonchalant treatment from healthcare professionals as well as a lack of information were perceived as limiting. There is a need for greater openness in talking about sexuality in healthcare as well as a better coordinated chain of care in combination with improved information and follow-up. Sexual aids such as sex toys need to be lifted and implemented in care. Midwife-led training of various professional categories in talking about sexual health can be of great benefit.