I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus.   Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år.   Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus. Vilket inflytande barnen ges och på vilket sätt de kan vara med och påverka innehållet i samlingen är beroende av lärarens förhållningssätt och synen på barns lärande. / In the curriculum for preschool "Lpfö-98" it states that the children attending preschool shall be given the opportunity to be both indoors as well as outdoors and that being outdoors shall give the children the opportunity to play in a planned and natural environment. The purpose of the study is to discover if, and how the circle time as a planned activity, differs if it is indoors or outdoors. The purpose is also to see how the form and contents of the circle times outdoors, encourage childrens' participation and influence.   Data collection methods are: video recording/observation using a digital video camera and feedback on videotaped observation – interviews with teachers in the form of talk about subjects based on the videotaped circle time context. In the study participated two teachers, who are working in preschool with 3-5 year old childrens'.   The result shows that the circle times indoors and outdoors have similarities when it comes to form, the teachers' attitude and the childrens' influence. It´s clear that the difference that the result shows, deals with teachers different ways to work with circle times and not their ways to use the many encourages that the outdoor environment offers. The childrens' chances to influence doesn't depend on if the circle time is indoors or outdoors. In which extent and in which way the children can influence the contents of the circle times is depending to teachers’ different attitudes and the sight on childrens' learning.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik. Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform. Samling som ett fenomen visar att lärarna beskriver samlingen som ”något” där innehållet är i fokus, till exempel att samlingen har en social funktion där gruppen stärks. Resultatet visar också att samlingen beskrivs som en arbetsform för lärarna där syftet är att vidga synen på samlingen och få kunskap om barnen som deltar. Efter genomförd samling kan lärarna reflektera över sig själva och sina insatser. / The study aims to give deeper knowledge about the circle time in preschool. The studys starting point is teachers understandings about the function of circle time in preschool and what meaning it has for them. The questions of issue in the study are: What function does the circle time have in preschool? and What meaning have the circle time for teachers?To find out more about teachers' understanding about the circle time, a qualitative method with the interview technique was used. Six teachers with various educations from two preschools was asked to participate, choice of preschools and teachers is based on convenience. The result of the study is that the circle time has two meanings, partly as a phenomenon, partly as a working method. Circle time as a phenomenon shows that the teachers describe the circle time as “something” with focus on the content, for example that the circle time has a social function where the group is strengthen. The result shows that the circle time is a working method that teachers use to widen their view on the circle time and to get knowledge about the children that participate. The circle time gives teachers opportunity to afterwards consider their role and the activity itself.

<p>I läroplanen för förskolan <em>Lpfö-98</em> står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus.</p><p> </p><p>Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus. Vilket inflytande barnen ges och på vilket sätt de kan vara med och påverka innehållet i samlingen är beroende av lärarens förhållningssätt och synen på barns lärande.</p> / <p>In the curriculum for preschool "Lpfö-98" it states that the children attending preschool shall be given the opportunity to be both indoors as well as outdoors and that being outdoors shall give the children the opportunity to play in a planned and natural environment. The purpose of the study is to discover if, and how the circle time as a planned activity, differs if it is indoors or outdoors. The purpose is also to see how the form and contents of the circle times outdoors, encourage childrens' participation and influence.</p><p> </p><p>Data collection methods are: video recording/observation using a digital video camera and feedback on videotaped observation – interviews with teachers in the form of talk about subjects based on the videotaped circle time context. In the study participated two teachers, who are working in preschool with 3-5 year old childrens'.</p><p> </p><p>The result shows that the circle times indoors and outdoors have similarities when it comes to form, the teachers' attitude and the childrens' influence. It´s clear that the difference that the result shows, deals with teachers different ways to work with circle times and not their ways to use the many encourages that the outdoor environment offers. The childrens' chances to influence doesn't depend on if the circle time is indoors or outdoors. In which extent and in which way the children can influence the contents of the circle times is depending to teachers’ different attitudes and the sight on childrens' learning.</p>

<p>Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.</p><p>Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform. Samling som ett fenomen visar att lärarna beskriver samlingen som ”något” där innehållet är i fokus, till exempel att samlingen har en social funktion där gruppen stärks. Resultatet visar också att samlingen beskrivs som en arbetsform för lärarna där syftet är att vidga synen på samlingen och få kunskap om barnen som deltar. Efter genomförd samling kan lärarna reflektera över sig själva och sina insatser.</p> / <p>The study aims to give deeper knowledge about the circle time in preschool. The studys starting point is teachers understandings about the function of circle time in preschool and what meaning it has for them. The questions of issue in the study are: What function does the circle time have in preschool? and What meaning have the circle time for teachers?To find out more about teachers' understanding about the circle time, a qualitative method with the interview technique was used. Six teachers with various educations from two preschools was asked to participate, choice of preschools and teachers is based on convenience. The result of the study is that the circle time has two meanings, partly as a phenomenon, partly as a working method. Circle time as a phenomenon shows that the teachers describe the circle time as “something” with focus on the content, for example that the circle time has a social function where the group is strengthen. The result shows that the circle time is a working method that teachers use to widen their view on the circle time and to get knowledge about the children that participate. The circle time gives teachers opportunity to afterwards consider their role and the activity itself.</p>

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig. Samlingen som rutin i vår verksamhet diskuteras och jag vill granska dess betydelse och vilken roll pedagogen har i samlingen. Är det viktigt att alla barn deltar? Jag reflekterar kring om vi kan plocka ut samlingens innehåll och implementera det i andra aktiviteter under dagen. Analysen har tre delar. Samlingens historia, pedagogens roll utifrån Foucaults maktteoretiska tankar och pedagogens praktiska kunskap. Jag lyfter genom mitt arbete upp ett obekvämt ämne då jag skriver om pedagogens makt över barnen. Detta är dock ett ämne som behöver lyftas. I mitt arbete använder jag skrivandet som metod för att reflektera och en hermeneutisk tolkning av min personliga berättelse för att kunna reflektera över förskollärarens roll. Det jag har kommit fram till genom mitt arbete är att pedagogen har makt över barnen men att även rutinerna har makt över verksamheten. Pedagogernas makt över barnen kan vara mer eller mindre medveten. Jag kan också se att pedagogens praktiska klokhet har betydelse för hur samlingens utfall blir.

Genom att applicera ett genusperspektiv på förskolans verksamhet kan pedagoger inhämta kunskap om de normer och traditionella könsmönster som omedvetet kan förekomma i verksamheten. Genom innehållet i sånger och ramsor representeras dåtida och nutida normer. Det är sedan upp till pedagogerna att avgöra vilka normer som framtidens urval av sånger och ramsor representerar. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv undersöka förskollärares val av sånger och ramsor som förekommer i förskolans samlingssituationer. Genom syftet uppstod frågeställningarna om vilka motiv som förskollärarna uttrycker till valet av sånger och ramsor i förskolans samlingssituation, och hur förskollärarna resonerar kring urvalet av sånger och ramsor ur ett genusperspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Svaren analyserades genom meningskoncentrering och resultaten tolkades utifrån begreppen: Genus, genusperspektiv, genusordning, genuskontrakt, isärhållande, hierarki och heteronormativitet. Förskollärarna i studien visar ett intresse och reflekterar och resonerar kring urvalet av sånger och ramsor ur ett genusperspektiv. Det uttrycks både svårigheter och möjligheter i hur urvalet kan ske. Det är nämligen inte möjligt för en pedagog att avgöra urvalet av sånger och ramsor, eftersom förskolan är en verksamhet där pedagoger, barn och föräldrar ska ha inflytande och samspela med varandra. / By applying a gender perspective in the preschool environment, the preschool teachers can obtain knowledge about the values and traditional gender patterns that unconsciously can occur in the preschool environment. The content of the songs and chants are representing, the past and present values. It is now up to the preschool teachers to determine the values which the future selection of songs and chants represent. The purpose of the study was to explore preschool teacher’s selections of songs and chants that occur in preschool circle-time situations, from a gender perspective. The purpose aroused questions about the motives that the preschool teachers express in their selections of songs and chants in preschool circle-time situations and how preschool teachers reason about the selection of songs and chants from a gender perspective. In order to answer the questions, qualitative semi-structured interviews, with operative preschool teachers, was performed. The answers were analyzed by sentence concentrator and the results was interpreted based on the concepts: gender, gender perspectives, gender order, gender contract, apart relation, hierarchy and heteronormativity. All of the preschool teachers in the study show an interest and reflects and reason about the selection of songs and chants from a gender perspective. It is expressed both difficulties and opportunities in how the selection can be made. And it is not possible for one preschool teacher alone to determine the selection of songs and chants, because all preschool teachers, parents and children shall cooperate and have influence on the preschool environment.

The purpose of this work is to explore and illuminate the circle times function and importance of preschool by the pedagogue perspective and the circle time design in relation to children's age group composition. The study questions are: What is the purpose of circle time in preschool educational activities according to the teacher and how does the teacher look at his own role? How do the teachers plan, design and perform the circle time of small children and big children's section? What similarities and differences exist? This is a qualitative study based on interviews with four preschool teachers and observations of their circle times. Research and theories showed that the circle time is a social training, provide a sense of community and is a ritual that gives a good daily rhythm. The results of the study demonstrate that the circle time is an important routine that occurs for a short time daily in early childhood education. The circle time organizes and structures the day for both children and staff group. The circle time strengthens community, creates a group sense and also involves social skills training as well as language training. Teachers felt that the circle time is always a learning situation where the children always learn something. The circle time was planned and designed, based on the children's interests and needs. It was adapted to children of different ages, understanding, ability and level of development. The small children-assembly circle times were designed to be short, attractive and started from small children's concrete everyday reality, while circle times of big children could be sophisticated and demanding, with more space for conversation and discussion. Even though teachers have started from a clear child's perspective in the interviews they looked on their part as a leading and demanding, which they believed was caused by large groups of children and staff shortages.

Syftet med denna essä är att undersöka frågor kopplade till samlingens roll på förskolan och det dilemma som pedagoger ställs inför då barn inte vill delta. Det undersökningsmaterial som essän utgår från är en självupplevd samlingssituation, skriven som en berättelse. Denna situation är komplex och väcker många frågor. Essäns huvudfråga är: Hur kan man som pedagog förhålla sig till när barn inte vill delta i samlingen? I denna text kan man läsa om samlingens roll i förskolan, både ur ett historiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Hur kommer det sig att samlingen har blivit ett sådant självklart inslag i förskolans verksamhet? Ett tema i texten är makt samt hur maktrelationen ser ut mellan pedagog och barn. Essän utforskar även vilka möjligheter barnen ges till inflytande i samlingen, samt hur man som pedagog kan arbeta mer inkluderande. Essän behandlar även frågor kring normer och etik. Michel Foucault, Jesper Juul, Jan-Olav Henriksen och Arne Johan Vetlesen är några av de personer som essän inspirerats av i de teoretiska utgångspunkterna.

nÃo hà / A presente pesquisa tem como principal objetivo analisar os sentidos atribuÃdos por crianÃas da prÃ-escola à Roda de Conversa em um Centro de EducaÃÃo Infantil da rede pÃblica de Fortaleza. Assim, procurou caracterizar o fenÃmeno investigado numa turma de Infantil IV; descrever as impressÃes das crianÃas acerca do papel da professora; investigar o papel que as crianÃas atribuem a si mesmas na Roda de Conversa; conhecer, atravÃs de suas famÃlias, os contextos de vida das crianÃas. O estudo tem como respaldo teÃrico a abordagem sociointeracionista de Vygotsky (1998, 2005, 2009) e Wallon (2007, 2008) sobre a importÃncia da construÃÃo do pensamento e da linguagem no desenvolvimento da crianÃa, assim como a concepÃÃo dialÃgica e democrÃtica de educaÃÃo de Freire (1967, 1987, 1996) e, ainda, os estudos sobre as culturas da infÃncia representados por Corsaro (2011), Sarmento (2004, 2005, 2007) e Barbosa (2014), que contribuem para a compreensÃo da(s) infÃncia(s) como categoria social e das crianÃas como produtoras de cultura. A abordagem metodolÃgica à de natureza qualitativa e tem inspiraÃÃo nos estudos de tipo etnogrÃficos adaptados à educaÃÃo. Participaram desse estudo crianÃas do agrupamento Infantil IV, com idade de quatro e cinco anos, principais sujeitos da pesquisa. Como instrumentos para a construÃÃo de dados foram utilizados: observaÃÃo participante, entrevista individual com desenhos e entrevista coletiva com histÃrias a serem completadas pelas crianÃas, observaÃÃo de uma situaÃÃo de faz de conta na qual as crianÃas brincaram de Roda de Conversa e entrevistas semiestruturadas com colaboradores da pesquisa: a professora e as famÃlias das crianÃas. Os registros foram realizados atravÃs de diÃrio de campo, fotografia, gravador de Ãudio e filmagens. A anÃlise dos dados revelou que a Roda de Conversa realizada no contexto investigado à compreendida como um momento para combinados de atividades didÃticas, projetos, roda de mÃsica. Na sua realizaÃÃo, a professora apresenta temas geradores de conversas, pelos quais, nem sempre, as crianÃas se interessam. As crianÃas, como sujeitos dialÃgicos e competentes, resistem a essa normalizaÃÃo e trazem para a Roda de Conversa suas questÃes e assuntos de interesse, rompendo com a lÃgica escolarizante. / This research has as its main goal to analyze the meanings attributed by preschool children to circle time in a public center for Early Childhood Education in Fortaleza. Thus, this paper sought to characterize the phenomenon investigated in a preschool class; to describe the childrenâs impressions of the teacherâs role; to investigate the role that the children play in the circle time; know through their families the contexts of childrenâs lives. This study has a theoretical support the social-interactionist approach of Vygotsky (1998, 2005, 2009) and Wallon (2007, 2008) on the importance of the construction of thought and language in child development, as well as Freireâs (1967, 1987, 1996) dialogical and democratic conception of education and also the studies on childhoodâs cultures represented by Corsaro (2011), Sarmento (2004, 2005, 2007) and Barbosa (2014), who contribute to the understanding of childhoods as a social category and of children as producers of culture. The methodological approach is qualitative and is inspired by ethnographic studies adapted to education. Children from preschool, four and five years old students are the main subjects and participated in the study. As instruments for the construction of data were used: participant observation, individual interview with drawings and collective interview with stories to be completed by the children, observation of a make-believe situation in which the children represented a circle time and semi-structured interviews with the research collaborators: the teacher and the childrenâs families. Records were made through field diary, photography, audio recorder and filming. Data analysis revealed that the circle time performed in the investigated context is understood as a time for combined didactic activities, projects and music. In its realization the teacher presents themes to be presented, generators of conversations for which, not always, children are interested. The children as competent dialogical subjects resist this normalization and bring their questions and subjects of interest to the circle time, breaking with the schooling logic.

Circle time is a common every day activity in many preschools in Sweden. Circle time goes back a long way when it comes to Swedish preschool history. The preschools of today has a strong belief in the competent child, and the influence of children is supposed to color the entire preschool operation. In circle time, however, we have observed that the influence of children sometimes seems to be forgotten. By observing circle time activities in a preschool based in a suburb in the outskirts of Stockholm, we hope to see just how much children are allowed to make their own decisions, express their opinions, and make suggestions to their preschool teachers that are relevant to that activity. To aid us in the analysis of our observation material, we have harnessed aspects from the new sociology of childhood approach. The core of childhood sociology is that it sees children as active agents in co-constructing practices and understandings of childhood, both in co-ordination and in opposition with adults. With the help of earlier studies, we seek to explore the purposes and functions of circle time, and how that affects the role and the space of action of the children. We also find that when children aren't pleased with what the forced participation circle time includes, they find ways to protest while all the while participating in the activities.