Syftet med examensarbete är att undersöka arbetskläder inom byggbranschen och fokusera på individuell anpassning och modularitet. Evelina Lavergren har utforskat möjligheterna att genom design möjliggöra för fler kvinnor med olika typer av kroppsform att kunna bära samma plagg med mer individuell anpassning. Genom ny mönsterkonstruktion och tygmodifikation har Lavergren tagit fram  arbetskläder som går att justera efter behov, och på så vis öka komfort och trivsel i arbetsplaggen. Att välja att skapa nya arbetskläder för just kvinnor har baserats på underlaget som tagits fram under research där behovet av fler olika typer av arbetskläder för kvinnor ännu finns.  I och med att de löstagbara delarna slits ut och efter tid kasseras, kommer dessa att kunna utnyttjas som en materialresurs. Av materialet kommer man att 3D printa detaljer som arbetsplaggen kräver, så som knappar och hängen. Målet blir slutligen att skapa en funktionell arbetsuniform som är säker och bekväm att använda, och som fyller alla behov en byggarbetare behöver. Med detta som grund vill Lavergren utmana estetiken inom byggbranschen. Evelina Lavergren vill utnyttja varselplaggens behov av starka färger och reflexer, men utmana uttrycket att använda dessa.  Genom att utveckla komfort genom individuell anpassning och förlängt användande genom ett modulärt system kan man få två delar att korrelera och skapa en symbios där användaren genom sitt val av arbetskläder bidrar till ett förändrat hållbarhetstänk inom byggbranschen. / The purpose of this thesis is to examine workwear in the construction industry, focusing on individual customization and modularity. Evelina Lavergren has explored the possibilities of enabling more women with different body types to wear the same garments with greater individual adaptation through design. By employing new pattern construction and fabric modification techniques, Lavergren has developed workwear that can be adjusted according to specific needs, thus enhancing comfort and well-being in work attire. The decision to create new workwear specifically for women is based on research findings indicating the ongoing need for a greater variety of workwear options for women. As the detachable parts wear out and eventually need to be discarded, they can be utilized as a material resource. The material will be used to 3D print details required for the work garments, such as buttons and hangers. The ultimate goal is to create a functional work uniform that is safe, comfortable, and meets all the needs of construction workers. Building upon this foundation, Lavergren aims to challenge the aesthetics within the construction industry. Lavergren seeks to harness the requirement of high-visibility clothing for strong colors and reflectivity while challenging the conventional expression of their use. By developing comfort through individual customization and prolonged use through a modular system, two aspects can correlate and create a symbiosis where the wearer's choice of workwear contributes to a transformed sustainability mindset within the construction industry.

Rapporten beskriver utförandet av ett examensarbete på högskoleingenjörsnivå. Arbetet utfördes på företaget WA3RM AB, vars affärsidé är att skapa värde från industriers outnyttjade resurser, genom att knyta samman olika aktörer och uppnå cirkulär ekonomi med syftet att minska klimatpåverkan och uppnå de globala målen för hållbar utveckling. WA3RM upplevde att arbetssätt i produktutvecklingsprojekt behövde kartläggas eftersom företaget i framtiden ville industrialisera fler produkter. Som ett led i WA3RM:s kartläggning av produktutvecklingsprojekt var examensarbetets syfte att skapa en process för konceptval i produktutvecklingsprojekt. Processen utformades efter WA3RM:s behov och examensarbetets mål var att besvara hur ett hållbarhetsperspektiv kan införas i fasen för konceptval i produktutvecklingsprojekt. Examensarbetet har skett med stöd av metoden Plan, Do, Check, Act, med syftet att strukturera och dela upp arbetet i delproblem. Problemområde och avgränsningar definierades och en kartläggning på företaget gjordes. Det gjordes en litteraturstudie utifrån kartläggningens resultat där verktyg och stöd för metoder identifierades till det slutliga förslaget, en process för konceptval. I kartläggningen identifierades tre huvudområden, krav & mål, hållbarhet samt cirkulärekonomi, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien och förslaget, processen för konceptval.Processen för konceptval utgörs av fyra faser, där applikationer sorteras ut, rangordnas, kombineras till olika produkter, vilka slutligen rangordnas. I slutet av processen ska projektgruppen ha ett diskussionsunderlag som stöd för rekommendation till organisationen om konceptval för vidareutveckling i produktutvecklingsprojekt. En slutsats av examensarbetet var att metoderna och verktygen i processen ger möjlighet för att ta hänsyn till hållbarhetsperspektiv. Det anses dock viktigt att ta hänsyn till andra perspektivsom marknad och finansiering för att utveckla realiserbara och konkurrenskraftiga produkter, så att WA3RM kan fortsätta industrialisera produkter som minskar klimatpåverkan och inspirerar fler aktörer. / This report describes the execution of a bachelor's thesis. The work was conducted at the company WA3RM AB, whose business idea is to create value from unused resources in industries by connecting various stakeholders and achieving circular economy with the aim of reducing climate impact and achieving the global goals for sustainable development. WA3RM identified the need to map the work processes in product development projects, as the company intends to industrialize more products in the future. As part of WA3RM:s mapping of product development projects, the purpose of the thesis work was to create a process for concept selection in product development projects. The process was adapted to WA3RM:s needs, and the goal of the thesis work was to answer how a sustainability perspective can be established in the concept selection phase of product development projects. The thesis work was conducted using the Plan, Do, Check, Act method to structure and divide the work into sub-problems. Problem areas and limitations were defined and a mapping at the company was performed. A literature review was conducted based on the results of the mapping to identify tools and methods for the final proposal, the concept selection process. The mapping identified three main areas: requirements and goals, sustainability, and circular economy, which formed the basis for the literature review and the proposal, the concept selection process. The concept selection process consists of four phases, where applications are divided, ranked, generated to products, and finally ranked again. At the end of the process, the project team should have a basis for discussion to provide recommendations to the organization, regarding concept selection for further development in product development projects. A conclusion drawn from the thesis work was that the methods and tools in the process allows for consideration of sustainability aspects. However, it is important to consider other perspectives such as market and financing to develop feasible and competitive products, so that WA3RM can continue to industrialize products that reduce climate impact and inspire more stakeholders.

Undersökningen syftar till att ge en bild av vilka förutsättningar och möjligheter det finns för uppförande av en försorteringsanläggning där plasten i avfallet kan sorteras ut. Detta sker genom att undersöka ekonomiska besparingar genom minskat behov av utsläppsrätter, identifiera lämplig utsorteringsteknik, utreda hur avsättningen för utsorterad plast kan se ut genom att identifiera potentiella mottagare samt kostnader för avsättning och transport. Undersökningen tyder på att NIR-teknik är den mest lämpliga för en försorteringsanläggning. Med Svensk Plaståtervinning som mottagare beräknas en framtida försorteringsanläggning kunna minska mängden plast som går till förbränning med 48%. Detta motsvarar en kostnadsbesparing i utsläppsrätter på 7 670 000 kr per år med dagens utsläppsrättspriser och 9 850 000 kronor per år med estimerade värden för framtidens utsläppsrättspriser. En medförd årlig transportkostnad av den utsorterade plasten till mottagare beräknas uppgå på 632 000 kronor per år. Det finns idag ett flertal potentiella mottagare av den utsorterade plasten men ett pris för denna hantering är svårt att få och kräver vidare utredning och diskussion. Ett ungefärligt europeiskt marknadspris för hantering av utsorterad förpackningsplast är givet till cirka 250 €/ton.

Denna studie undersöker Generation Y:s förhållningssätt till hållbar konsumtion av elektroniska och elektriska produkter. Som den uppskattningsvis mest konsumtionsdrivna och benägna generation att ta till sig ny teknik, kan Generation Y ses som en lönsam målgrupp för företag men en utmaning för miljön. Däremot är Generation Y del av den grupp människor där flest kan tro sig bidra till att minska klimathotet. Genom intervjuer med ett slumpmässigt urval människor ur Generation Y har information samlats in som beskriver ett förhållningssätt mot hållbar konsumtion av elektronik. Trots en mindre grad av skepsis mot återanvändning av produkter, visar Generation Y på en gemensam förståelse av att endast konsumera när behov uppstår för att inte överkonsumera. För att öka förståelsen kring hållbar konsumtion tror de själva att mer information och kunskap måste tillgängliggöras för konsumenterna, och ställer sig sammantaget positiva till ett mer hållbart förhållningssätt till konsumtion.

Syftet med examensarbetet är att utveckla designlösningar som resulterar i en eller flera prototyper som visar att tallmjöl är ett alternativ inom livsmedelsindustrin. Råvaran som används är skadad furu, som blånadsträ eller tallved, som blir över i sågverk. För att tallmjöl ska kunna konsumeras som föda måste den genomgå en jäsningsprocess som ändrar den kemiska strukturen hos cellulosa, som är den huvudsakliga aktiva ingrediensen i trä, till fibrer som kan smältas av människor. En bromatologisk analys utfördes, vilket är en grundläggande analys utförd på livsmedel för att fastställa dess näringsegenskaper, vilket gav ett resultat som tyder på att mänsklig konsumtion av tallmjöl är möjlig. Laboratoriet är certifierat enligt den internationella standarden ISO/IEC 17025:2017. Projektet har genomförts genom en materialdrivna designmetod och faser i en klassisk cirkulär designprocess, från forskning, idégenerering till en slutlig prototyp.  Examensarbetet resulterade i Pine Flour, vilket är ett mångsidigt mjöl som kan användas som ett nytt mjöl i livsmedelsindustrin. För att demonstrera tallmjölets kapacitet skapades också Crunchy Blue flingor, en biprodukt, som är flingor gjord av blånadsträ, det vill säga tall som är angripits av blånadssvamp. Tallmjöl har många näringsmässiga fördelar eftersom dess huvudkomponent är fiber, och blånadträ innehåller protein vilket skapar ett livsmedel av hög näringskvalitet. Sverige skulle kunna bli en hälsosam mjölproducent där varje region kunde producera sitt eget mjöl med sina egna kvaliteter beroende på olika tallars egenskaper. Utan att angripa ekosystemet så skulle Sverige kunna bli ett självförsörjande gällande tallmjöl, något som gynnar lokal produktion i en hållbar sammanhang. / The aim of the thesis is design solutions that result in one or more prototypes that show that pine flour is an alternative in the food industry. The raw material used is damaged pine such as bluewood or pinewood that is left over from sawmills. For pine to be consumed as food, it must undergo a fermentation process that changes the chemical structure of cellulose, which is the main active ingredient in wood, into fiber digestible by humans. A bromatological analysis was carried out, which is a basic analysis carried out on food to determine its nutritional properties, giving results indicating that human consumption of pine flour is possible. The laboratory is certified according to the international standard ISO/IEC 17025:2017. The project follows the material driven design method and the steps in a classic circular design development process, from research, idea generation to a final prototype. The thesis resulted in Pine Flour. A versatile flour that can be used as a new flour in the food industry. To demonstrate the capabilities of pine flour, a by-product Crunchy Blue flakes was also created, which is flakes of pine flour with bluewood. Pine flour has many nutritional benefits because its main component is fiber, and blued wood contains protein, creating a food of high nutritional quality. Sweden would become a healthy flour producer where each region could produce its own flour with its own qualities depending on the characteristics of different pine trees. Without attacking the ecosystem and thus Sweden becomes a self-sufficient country that benefits from local production in a sustainable context

In a world where climate change is becoming increasingly apparent, a transition to acircular economy is emphasised as necessary to achieve a sustainable future. Sharingunused assets and products, instead of producing and consuming new ones, ishighlighted as an important part of the circular model. This is usually referred to as thesharing economy. Currently research into the phenomenon is mainly linked to largecities, where the municipality is highlighted as an important player. But since the wholeof Sweden needs to change to a circular, and thereby sharing, economy, not just the bigcities, it is important to examine how municipalities of different sizes act in relation tothe sharing economy. This master's thesis therefore explores how the size of amunicipality, operationalized as the number of inhabitants, affects the municipality'sgovernance strategies regarding the sharing economy. Data collection has been donethrough semi-structured interviews with officials from three municipalities withdifferent population numbers: Bollebygd, Ulricehamn and Borås. A thematic analysiswas carried out, and a framework for municipalities' governing strategies of the sharingeconomy was applied. The results show that size in some cases affects howmunicipalities govern the sharing economy, where larger municipalities have moreresources and can therefore interact more with sharing initiatives. This is mainly evidentwhen the municipality itself owns a sharing initiative. It is also apparent when it comesto acting as regulators of the sharing economy, where the largest investigatedmunicipality has introduced more regulations. The results also show that there are someparts of the municipal governing of the sharing economy that do not seem to be affectedby size. All municipalities face common challenges in the form of questions about howmuch the municipality should participate in the sharing economy, the need for abehavioural change in the population to increase sharing, and logistical challengesaround sharing. These challenges can also be found in previous research. Conclusionsthat can be drawn from this study are that size affects to some extent the ability ofmunicipalities to govern the sharing economy, where small municipalities with fewerresources do not have the same opportunities as larger municipalities. This can bemitigated however by taking part in networks, where knowledge can be shared betweenmunicipalities.

Titel: Från avfall till resurs: Hinder och möjligheter för uppskalning av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin Bakgrund: Dagens resursutnyttjande är inte hållbart och det ökade fokuset kring cirkulära lösningar uppmanar till både behov och intresse för förändring. Dessa anpassningar handlar bland annat om att övergå från en linjär till en cirkulär affärsmodell för att göra bättre nyttjande våra resurser. Cirkulära affärsmodeller blir allt viktigare, men hur dessa kan skalas upp finns utrymme att vidare studera. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera centrala faktorer som har inverkan påskalbarheten av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Forskningsperspektivet i studien är hermeneutiskt och har kompletterats med en abduktiv ansats för att vidareutveckla det hermeneutiska tillvägagångssättet och skapa förståelse. Empirin i studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med både företag och experter från olika multinationella företag. Slutligen används en tematisk analys som analysmetod. Slutsats: Studien har identifierat sex hinder och sex möjliggörare för att skala upp den cirkulära affärsmodellen i klädindustrin. Dessa faktorer identifierades utifrån en analysmodell som byggde på strukturell, strategisk och operativ nivå där vissa faktorer var mer centrala än andra. De hindrenmed den mest avgörande betydelsen för uppskalning av cirkulära affärsmodellen var; eftersläpande och bristfälliga regelverk, komplexa värdekedjor och resurstillgänglighet. De möjliggörarna med den mest avgörande betydelsen var; proaktiva regelverk, samarbete och partnerskap och resurseffektivisering. / Title: From waste to resource: Barriers and enablers for scaling up circular business models in the clothing industry Background: The current use of resources is not sustainable and the increased focus on circular solutions is prompting both the need and interest in change. These adaptations include moving from a linear to a circular business model in order to make better use of our resources. Circular business models are becoming increasingly important, but there is room to study how these can reach scalability. Purpose: The purpose of this study is to identify key factors influencing the scalability of circular business models in the fashion industry. Method: The study utilizes a qualitative research strategy with a case study design. The research perspective in the study is hermeneutic and has been complemented with an abductive approach to further develop the hermeneutic approach and create a modified understanding. The empirical data in the study is based on nine semi-structured interviews with both companies and experts from various multinational corporations. A thematic analysis is employed as the analytical method. Conclusion: The study has identified six barriers and six enablers for scaling up the circular business model in the clothing industry. These factors were identified using an analytical model based on structural, strategic and operational levels, with some factors being more central than others. The barriers with the most crucial importance for scaling up the circular business model were; lagging and inadequate regulations, complex value chains and resource availability. The enablers with the most crucial importance were; proactive regulations, collaboration and partnerships, and resource efficiency. Keywords: Circular business model, resource management, clothing industry, scalability.

Studien syftar till att undersöka och förstå konsumenternas attityder till hållbar konsumtion, samt att identifiera de faktorer som påverkar deras köpintention vid hållbar klädkonsumtion. Vidare strävar studien efter att belysa hur kännedom om och engagemang i projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna" påverkar respondenternas lokala och hållbara konsumtionsbeteende. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan kommer från en enkätundersökning utformad i Google Formulär och baserad på konsumenter bosatta i Eskilstuna kommun. Empirin innehåller data insamlat från 200 respondenter. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna har en positiv attityd till hållbar konsumtion och att de mest påverkande faktorerna vid hållbar klädkonsumtion är upplevd beteendekontroll samt socialt värde. Det finns även ett tydligt samband mellan kännedom kring det samverkande projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna” och regelbunden handling lokalt i staden. / The study aims to investigate consumers' attitudes towards sustainable consumption, as well as to identify the factors that influence their purchase intention in the case of sustainable clothing consumption. Furthermore, the study aims to shed light on how knowledge of and involvement in the project "Handla Hållbart för Eskilstuna" affects the respondents' local and sustainable consumption behaviour. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method. The primary data comes from a survey designed in Google Forms and based on consumers living in Eskilstuna municipality. The data from the survey contains answers collected from 200 respondents. The results of the study show that the majority of respondents have a positive attitude towards sustainable consumption and that the most influencing factors in sustainable clothing consumption are perceived behavioral control and social value. The awareness of the collaborative project “Handla hållbart för Eskilstuna” is also significantly associated with regular local engagement within the city.

Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible.  Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible.  This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process. / Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp.  Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

Restaurangbesök blir allt vanligare i takt med en accelererande urbanisering och ökad ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen och konsumtionssamhället genererar stora mängder avfall. Sverige anses som unika i sammanhanget efter att det globalt publicerats uppseendeväckande fakta om hur Sverige är i ”brist på avfall” och behöver importera avfall från andra länder. Svenskar porträtteras ofta som skickliga på att källsortera, men hur ser det ser ut på svenska restauranger? I den här intervjustudien är fokus på hur källsorteringen går till på restauranger. Totalt har 14 intervjuer genomförts, tio intervjuer med restauranganställda, tre med miljöförvaltningar från olika städer samt en avfallsanläggning för att jämföra förutsättningar och syn på källsortering på restauranger. Intervjuerna har analyserats efter två beteendeteorier kompletterat med en syn på organisationskultur och cirkulär ekonomi. Resultatet visade att det finns en stark positiv inställning till källsortering bland restaurangpersonalen men att förutsättningarna för källsortering är ett för stort hinder, vilket resulterar i att enbart hälften av alla restauranger idag sorterar. Kommunikationen mellan restaurang och kommun måste bli bättre, relation dem emellan mer jämlik och de olika parterna måste bli mer öppna för att förstå varandras svårigheter och förutsättningar. / Restaurant visits are becoming increasingly common and proportionally in line with accelerated urbanization and increased economic growth. Urbanization and the consumer society generate large amounts of waste, but is this a problem? Sweden is considered unique regarding the waste issue after a news story went viral about Sweden's "lack of waste" and need to import waste from other countries. Swedes are often portrayed as skilled at recycling, but how does Swedish restaurants handle their waste? In this interview study I have chosen to raise the issue of recycling in restaurants. Ten interviews have been conducted with restaurant staff and four with environmental administrations from three different cities to compare the conditions and views of recycling in restaurants. The interviews have been analysed following two behavioural theories and complemented with a view on organizational culture and circular economics. The result shows that there is a strong positive attitude towards recycling among restaurant staff but that the barriers found in the prerequisites are considered too large, resulting in only half of the restaurants recycling. Communication between restaurants and municipalities need to become more equal and the parties become more open to understanding each other's difficulties and conditions.