Background Waste has been around since humans started to create products. Today, it is a growing problem in the world; humans keep producing waste at a faster pace than we can handle. The world is becoming more conscious of our actions, and new solutions to manage and utilize the waste are desired. Medical waste lacks a global definition, which results in a lack of standardization for medical waste management. The rapid development of medical science and technology has led to increased use of medical consumables. Single-use gloves are the most commonly used consumable within healthcare. They are not recycled due to fear of contamination, which results in a big load on the environment by not preserving the value of the material. Objectives The objectives with the research have been to understand the waste industry and identify where waste streams have the opportunity to be replaced with circular systems through new technology. From the findings, design and propose a new technology that fits into a circular economy. Method Design Research Methodology and MSPI Innovation process worked as frameworks for the design process for the researchers during the thesis work. Inspiration from company visits, interviews, job shadowing, and literature research initiated the project and was used to clarify the problem. Prototypes, testing, and literature research were used to validate the design progress and followed up by lab experiments and mechanical design of a fully circular system. Results Through tests and experiments, a circular system for single-use protection gloves was designed. The proposed technology would eliminate the need for raw material extraction, manufacturing, and transportation. The system is based on making protection gloves from Polyvinyl Alcohol. Due to the unique properties of the material, it is possible to dissolve the gloves in water, sterilize them and remanufacture them into new gloves. The gloves proved to have similar mechanical properties to the current options on the market. The system includes many elements from the manufacturing process of nitrile rubber and latex gloves, but the introduction of cleaning and sterilization steps will question the main reason consumable protection gloves are used in the first place, to ensure sterility. Conclusion Optimizing, automating, and implementing this system will make the healthcare industry more environmentally friendly. Introducing a system to remanufacture and sterilize single-use gloves is a statement to prove the possibility to replace linear life cycles with circular ones, by questioning the reasons behind unsustainable behavior and solving those problems. Contaminated waste is incinerated today. Some argue that energy recovery classifies as recycling, but this system will focus on preserving the value of the material by reusing it in multiple cycles. Similar work will be necessary to keep up with the increased production of waste. Circular systems may enable humans to fulfill their needs with a significantly decreased environmental load. Before implementing this solution in the healthcare industry, more research must be carried out. However, the innovation of an in-house system and a more direct approach to manufacture – recycle – reuse, has presented to create new value of waste and further technological development to enhance the waste management and recycling industry. / Bakgrund Avfall har funnits sedan människor började tillverka produkter. Idag är det ett växande problem i världen, människor fortsätter att producera avfall i en snabbare takt än vad vi kan hantera. Världen blir mer medveten om åtgärderna men nya innovationer för att hantera och utnyttja avfallet behövs. Medicinskt avfall saknar en global definition som resulterar i brist på standardisering för hantering av medicinskt avfall. En snabb utveckling av medicinsk vetenskap och teknik har lett till en ökad användning av medicinska engångsartiklar. Engångshandskar är de vanligaste förbrukningsvarorna inom sjukvården och återvinns inte på grund av rädsla för förorening, vilket resulterar i en stor belastning på miljön eftersom materialets värde inte tas vara på. Syfte Målet med forskningen har varit att förstå avfallsindustrin och identifiera var avfallsströmmar kan ersättas med cirkulära system genom ny teknik. Utifrån resultaten, utforma och föreslå ny teknik som passar in i en cirkulär ekonomi. Metod Designforskningsmetodik (Design Research Methodology) och MSPI:s Innovationsprocess användes som ramar för designprocessen för forskarna under avhandlingsarbetet. Inspiration från företagsbesök, shadowing, intervjuer och litteraturforskning initierade projektet och användes för att klargöra problemet. Prototyper, tester och litteraturforskning användes för att validera designframstegen. Följt av laborationer och mekanisk design av ett komplett cirkulärt system. Resultat Genom tester och experiment designades ett cirkulärt system för skyddshandskar avsedda för engångsbruk. Den föreslagna tekniken skulle eliminera behovet av råmaterialutvinning, tillverkning och transport. Systemet är baserat på tillverkning av skyddshandskar från polyvinylalkohol. På grund av materialets unika egenskaper är det möjligt att lösa upp handskarna i vatten, sterilisera dem och åter tillverka dem till nya handskar. Handskarna visade sig ha jämförbara mekaniska egenskaper som de nuvarande alternativen på marknaden. Systemet innehåller många element från tillverkningsprocessen av nitrilgummi- och latexhandskar, men införandet av rengörings- och steriliseringssteg kommer att ifrågasätta den främsta orsaken till att förbrukningsskyddshandskar används i första hand - för att säkerställa sterilitet. Slutsats Optimering, automatisering och implementering av detta system kommer att göra sjukvårdsindustrin mer oberoende och mer miljövänlig. Att införa ett system för att återvinna och sterilisera skyddshandskar för engångsbruk, bevisar möjligheten att ersätta linjära livscykler med cirkulära, genom att ifrågasätta orsakerna bakom ohållbart beteende och lösa dessa problem. Förorenat avfall förbränns idag, somliga hävdar att energiåtervinning kan klassificeras som återvinning, men energiåtervinning saknar egenskapen att bevara materialets värde. Detta system har materialvärdet i fokus genom att återanvända det i flera cykler. Liknande arbete kommer att krävas för att hålla jämna steg med den ökade avfallsproduktionen. Cirkulära system kan göra det möjligt för människor att uppfylla sina behov med en avsevärt minskad miljöbelastning. Lösningen behöver ytterligare forskning och måste förbättras före implementering. Men innovationen i ett internt system och ett mer direkt tillvägagångssätt för tillverkning - återvinning - återanvändning har presenterats för att skapa nytt värde för avfall och ny teknisk utveckling för att förbättra avfallshanteringen och återvinningsindustri.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande:  Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt.   Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare.  Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models.  The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements.  The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill.  To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.

Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

Bakgrund: Cirkulär Ekonomi är ett begrepp som växt sig starkare under senare år i takt med att hållbara frågor fått en större roll i samhället. Till följd av detta har olika affärsmodeller som främjar CE blivit allt vanligare, och däribland återfinns funktionsförsäljning. Det finns en stor mängd forskning kring hur en implementering av funktionsförsäljning påverkar olika delar i en affärsmodell och vad som bör has i åtanke för att det ska bli ett lyckat skifte. Något som inte diskuteras lika mycket är de finansiella implikationerna som medförs vid övergången till funktionsförsäljning, och vad de får för betydelse ur ett finansiellt perspektiv och företags kassaflöde. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur olika delar i affärsmodellen förändras vid ett skifte till funktionsförsäljning samt vilka finansiella implikationer det får, med särskilt fokus på kassaflödesförändringar. Vidare avser studien att studera vilken betydelse förändringarna i kassaflöden får med avseende på lönsamhet och risk. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som har utförts med en abduktiv ansats och pragmatism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har dels samlats in genom semistrukturerade intervjuer och dels genom dokumentstudier. I val av fallföretag användes två urvalsmetoder, bekvämlighetsurval samt målstyrt urval. Slutsats: Studiens resultat visar på att flera förändringar sker i kassaflödet vid ett skifte till funktionsförsäljning, både i form av att befintliga kassaflöden förändras och att nya kassaflöden tillkommer. Förändringarna som sker berör både stora utbetalningar på grund av ett större ansvar och åtagande mot kund, samt betydande inbetalningar till följd av nya inkomstmöjligheter. Vidare har det framgått att förändringarna medför ett väsentligt större risktagande till följd av att ägarskapet stannar kvar hos säljaren, men att det även finns god potential till att uppnå en högre lönsamhet än vid en traditionell affärsmodell. / Background: Circular Economy is a concept that has grown in recent years as sustainability issues have been given a greater role in society. As a result, various business models that encourage CE have become increasingly common, including functional sales. There is a large amount of research regarding how the implementation of functional sales affects different parts of a business model and what should be considered to make the shift successful. Something that has not been discussed as much is the financial implications that come with a transition to functional sales, and what significance they have from a financial perspective and for the cash flows of companies. Research aim: The aim of this study is to investigate how different parts of the business model change in a shift to functional sales and what financial implications it causes, with a special focus on the cash flow changes. Furthermore, the study intends to study the significance of the changes in cash flows with regards to profitability and risk. Method: The study is a qualitative case study that has been carried out with an abductive approach and pragmatism as a research paradigm. The empirical material has been collected partly through semi-structured interviews and partly through document studies. In the selection of case company, two sampling methods were used, convenient sampling and targeted sampling. Findings: The result of the study implies several changes that occur in the cash flow at a transition to functional sales, both in the case of already existing cash flows, but also that new are added. Changes that occur partly affect the payments of the company due to a greater responsibility and commitment towards customers, and also partly the received payments due to new income-opportunities. Furthermore, the study indicates that the changes lead to a significantly greater risk as a result of the ownership remaining with the seller, but it also indicates that there is good potential for achieving higher profitability compared to the traditional business model.

Patenträtten kan användas för att förhindra tredje man från att sälja vidare, rekonstruera eller kopiera en patenterad produkt. Det starka patentskyddet för patentinnehavare utgör ett ekonomiskt incitament för skapande och gör möjligheten till reparation svårare, och från fall till fall olagliga, eftersom patentlagstiftningen förhindrar rekonstruktion av patenterade produkter. Patenträtten, i relation till rätten till reparation, står inför en avvägning mellan intresset att säkerställa patentinnehavararens ensamrätt att förhindra tillverkning av den patenterade produkten och att fortsätta styra marknaden i riktning mot en cirkulär ekonomi och hållbar produktlivslängd genom reparation. En produkt under patentskydd kan normalt sett repareras inom Europeiska unionen och Sverige utan att det görs intrång i patentet i enlighet med konsumtionsprincipen. Enligt 3 § 3 st. 2 p. Patentlag (1967:837) konsumeras rätten vid förvärv och den patenterade produkten kan säljas vidare eller repareras, om den patenterade produkten har satts på marknaden av eller med tillåtelse från patentinnehavaren. Det är viktigt att skilja på tillverkning och reparation eftersom reparation av en patenterad produkt är tillåtet medan tillverkning fortfarande utgör ett direkt patentintrång.    Gränsdragningen mellan begreppen reparation och rekonstruktion ger ett utrymme för ovisshet för i vilka fall en reparation går över till att utgöra en intrångshandling genom rekonstruktion. Omfattningen av begreppet reparation och vad som avser en lovlig reparation har, i rättsfall inom EU, baserats på om det skett inom den normala livslängden. Om bedömningen sker utifrån marknadens uppfattning av vad som utgör en normal livslängd finns det upphov till oförutsägbarhet. I uppsatsen behandlas problematiken inom ramen för konsumtionsprincipen och de tillhörande begreppen reparation, rekonstruktion samt normal livslängd. Utifrån en utblick i tyska och brittiska rättsfall samt i relation till europeiska patentkonventionen, konstateras i uppsatsen att gränsdragningen mellan begreppen görs avseende: huruvida den tekniska lösningen återspeglas i den ersatta komponenten, handlingen skett under den normala livslängden eller omfattningen av återställandeåtgärden. I utredningen av den föreliggande problematiken föreslås, dels en tydliggjord definition av livslängden under en garanterad minimilivslängd i relation till Ekodesign-direktivet, dels ett särskiljande av begreppen reparation och rekonstruktion i den grundläggande ensamrätten, 3 § Patentlag, samt i det kommande ’Unitary patent convention’ (UPC-avtalet) art. 25(a) för enhetliga EU-patent, utan att motsätta minimikraven fastställt i art. 28(1a) Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights. / Patent law can be used to prevent third parties from using, reusing, or copying a patented product. The strong patent protection for patent holders constitutes an economic incentive for creation and makes the possibility of repair more difficult, and from case-to-case illegal, as patent law prevents the reconstruction of patented products. Patent law, in relation to the right to repair, faces a need to balance between the interest in ensuring the patent holder's exclusive right to prevent the manufacture of the patented product and steering the market towards a circular economy and sustainable product life through repair. A product under patent protection can normally be repaired within the European Union and Sweden without infringing the patent, in accordance with the principle of consumption. As stipulated in 3 Sec. 2 Para. Patent Act (1967: 837) the right is consumed upon acquisition and the patented product can be resold or repaired if the patented product has been put on the market by or with permission from the patent holder. It is important to distinguish between manufacturing and repair because repair of a patented product is permissible while manufacturing still constitutes a direct patent infringement.    The demarcation between the concepts of repair and reconstruction leaves room for uncertainty as to in which cases a repair becomes an act of infringement through reconstruction. The scope of the concept of repair and what constitutes a lawful repair has, in legal cases within the EU, been based on whether it took place within the normal lifespan. If the assessment is based on the market's perception of what constitutes a normal life expectancy, this gives rise to unpredictability. In this thesis, the problems within the framework of the consumption principle and the associated concepts of repair, reconstruction and normal service life are discussed. Based on regards to German and British cases and in relation to the European Patent Convention, its concluded in this thesis that the demarcation between the concepts is made on: whether the technical solution is reflected in the replaced component, the action took place during the normal life or the scope of the restoration measure. The investigation of the present problem proposes a clarified definition of service life under a guaranteed minimum service life in relation to the Ecodesign Directive, and a distinction between the concepts of repair and reconstruction in the fundamental exclusive right, Section 3 of the Patent Act, and in the forthcoming 'Unitary patent convention' (UPC agreement) Art. 25(a) for uniform EU patents, without prejudice to the minimum requirements set out in Art. 28(1a) Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights.

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.

Bygg- och anläggningssektorn har en stor inverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp på 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Byggbranschen är även världens största konsument av råvara och den står för 50% av global stålproduktion samt förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. Cirkulär ekonomi är ett uppåtgående koncept inom flertalet sektorer och branscher för att skapa en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka bygg- och anläggningssektorns förhållande till cirkulär ekonomin för att minska branschens klimatpåverkan. Vi vill undersöka hur byggsektorn kan bli klimatneutral med hjälp av cirkulära principer och initiativ som bland annat LFM30, vilket är en lokal färdplan för att uppnå de globala målen år 2030 för att bidra till ett hållbart byggande. Under analysen framkommer det hur utvalda företag ser på cirkulär ekonomi och deras kännedom kring ämnet. För att förverkliga den cirkulära ekonomins potential har flertalet arbetssätt identifierats av respondenter som arbetar inom ämnet vilket kan stödja den komplexa övergången till en cirkulär ekonomi i den byggda miljön. / The construction sector has a major impact on global warming and is estimated to have emissions of 15 million tonnes of carbon dioxide equivalent per year. The construction industry is also the largest consumer of raw materials, accounting for 50% of global steel production and consuming more than 3 billion tonnes of raw materials. Circular economics is an emerging concept in a wide range of sectors and industries for achieving a sustainable development. The purpose of this thesis is to investigate the construction industry's view of circular economy in order to reduce the industry's climate impact. We want to explore how the construction sector can become climate neutral with the help of circular principles and initiatives such as LFM30, which is a local roadmap for achieving the global sustainable development goals for the year 2030, in order to contribute to a sustainable built environment. The analysis reveals how selected companies view circular economics and their knowledge of the subject. In order to realize the potential of the circular economy, different ways of working have been identified by respondents working within the subject,which can support the complex transition to a circular economy in the built environment.

Det finns två typer av affärsmodeller: den linjära och den cirkulära. Den linjära modellen är baserad på produktion-användning-avfall, medans den cirkulära modellen använder strategier för att undvika avfall. Textilindustrin är ansvarig för ett årligt avfall på 92 miljoner ton, den cirkulära modellen blir därav en viktig lösning. Det finns flera strategier för anpassning av en cirkulär modell. I denna studien kommer fokus vara på Reuse, Repair, Redesign & Recycling som har gemensamt fokus att undvika avfall. Syftet med studien är att undersöka om svenska mode/outdoor företag arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Studien kommer också undersöka vilka utmaningar samt möjligheter som finns i användandet av de fyra hållbarhetsmetoderna. För att undersöka syftet har en triangulering använts, varav en enkätundersökning har genomförts på 23 svenska företag om det arbetar med Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Intervjuer har genomförts på två företag. Dessa arbetar med någon eller flera av de fyra strategierna, vilket blir en viktig del i förståelsen av utmaningar och möjligheter. I resultatet presenteras hur många företag som arbetar med hållbarhet metoderna, vilken som är den svåraste att använda sig av och varför. Resultatet presenterar också utmaningar och möjligheter med dessa cirkulära strategier. Resultatet visar att Reuse och Repair används till stor del av de tillfrågade företagen jämfört med Redesign och Recycle. / There are two kinds of business models: the linear and the circular. The linear model is based on make-use-dispose, while the circular model is looking for further strategies to reduce waste. Since the textile industry uses a lot of resources, the waste is calculated to be an astounding 92 million tons yearly and therefore circular economy is a crucial solution. There are several strategies for a business to act more circular. This study focuses on Reuse, Repair, Redesign & Recycling which all of them focuses on reducing the textile waste. The purpose of this study is to understand if Swedish fashion/outdoor companies use Reuse, Repair, Redesign & Recycling. The study will also research what kind of difficulties and possibilities working with these four strategies could potentially be. To examine the purpose of this study a triangulation method has been used. A survey has been conducted for 23 Swedish companies questioning if they work with Reuse, Repair, Redesign & Recycle. Interviews have also been performed with two companies. These two are using some out of the four strategies, which will act as a critical part for the comprehension of the challenges and opportunities. The result will present how many of the companies that work with sustainable solutions, which ones are the hardest to achieve and why. It will also present challenges and possibilities with these circular strategies. The results illustrate that Reuse and Repair are more common as a sustainable solution in the company's business models than Redesign and Recycle.

The construction and real estate sectors are significant contributors to greenhouse gas emissions and have a profound impact on the environment. However, in recent years, construction companies have begun implementing circular practices to reduce these emissions and promote the goals of Agenda 2030. Literature suggests that these circular practices, particularly through the reuse of materials, have a substantial impact on reducing greenhouse emissions. Nevertheless, the implementation of circularity through material reuse poses numerous challenges for construction clients’ organizations. Challenges identified in the literature include legal and regulatory barriers, cost considerations, logistics and storage issues, availability of high-quality reclaimed materials, and the need for a shift in cultural attitudes towards waste reduction. This study aims to investigate these challenges and obstacles within the client’s organization by utilizing a combination of a literature review and a case study approach to gain a comprehensive understanding of the challenges faced by construction clients in implementing material reuse practices. The case study focuses on a specific construction client and examines their experiences and perspectives in reusing construction materials during renovation projects to promote circularity in construction. The findings of this study shed light on the various challenges faced by construction clients when incorporating material reuse in their projects such as economic factors, storage and logistics, knowledge, awareness, and customer demand. Additionally, the study explores the implications of these challenges and sheds light on the internal organizational dynamics, uncovering additional issues such as internal communication problems, lack of a defined strategy and commitment, unclear definition of reuse, and absence of a dedicated team within the client's organization. In conclusion, this study highlights the challenges faced by construction client’s organizationin implementing circularity through material reuse. The findings of this study contribute to the existing knowledge on sustainable construction practices through analysis of internal organizational tensions and offer practical implications for construction clients and stakeholders by identifying specific tensions and obstacles in material reuse and providing insights to inform decision-making processes, facilitating the implementation of effective strategies and practices to promote sustainability and circularity. / Bygg- och fastighetssektorerna är betydande bidragsgivare till växthusgasutsläpp och har en djupgående påverkan på miljön. Emellertid har byggföretag på senare år börjat tillämpa cirkulära metoder för att minska dessa utsläpp och främja målen för Agenda 2030. Litteraturen antyder att dessa cirkulära metoder, särskilt genom återanvändning av material, kan ha en betydande effekt på att minska växthusgasutsläpp. Trots detta medför implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning många utmaningar för byggherrens organisation. Utmaningar som identifierats i litteraturen och fallstudier inkluderar juridiska och reglerande hinder, kostnadsöverskridanden, logistik- och lagerproblem, tillgång till högkvalitativa återvunna material samt behovet av en förändring av kulturella attityder till avfallsminskning.  Denna studie syftar till att undersöka dessa utmaningar och hinder inom byggherrens organisation genom att använda en kombination av litteraturöversikt och en fallstudie för att få en omfattande förståelse för de utmaningar som byggherren står inför vid implementering av återanvändning av material. Fallstudien fokuserar på en specifik byggherreorganisationoch undersöker deras erfarenheter och perspektiv på återanvändning av byggmaterial under renoveringsprojekt för att främja cirkularitet inom byggsektorn. Resultaten av denna studie belyser de olika utmaningar som byggherren står inför vid införandet av materialåteranvändning i sina projekt, såsom ekonomiska faktorer, lager- och logistikfrågor, kunskap, medvetenhet och kundkrav. Dessutom utforskar studien konsekvenserna av dessa utmaningar och belyser de interna organisationsdynamikerna genom att avslöja ytterligare frågor, såsom interna kommunikationsproblem, brist på en definierad strategi och engagemang, oklar definition av återanvändning samt avsaknad av ett dedikerat team inom byggherrens organisation. Slutsatsen är att denna studie belyser de utmaningar som byggherrens organisation står inför vid implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning. Resultaten av denna studie bidrar till den befintliga kunskapen om hållbara byggpraktiker genom analys av interna organisationsmotsättningar och erbjuder praktiska implikationer för byggherre och intressenter genom att identifiera specifika spänningar och hinder vid materialåteranvändning samt insikter för att informera beslutsprocesser. Därigenom underlättas införandet av effektiva strategier och metoder för att främja hållbarhet och cirkularitet.

Följande uppsats är en undersökning av ett antal svenskars inställning till-/ och kunskap om byggnadsvård. Informationsinhämtning till uppsatsen har skett via en webbenkät och en intervju med representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp Huuhka och Vestergaard’s teori om byggnadsvård och cirkulär ekonomi och av tidigare utförd forskning. Enkätsvaren har granskats tillsammans med svaren på enkätens huvudfråga ”Besitter du kunskap kring byggnadsvård?”. En majoritet av respondenterna, 61%, uppskattar att de besitter kunskap om byggnadsvård. 31% uppgav att de inte innehar någon kunskap om ämnet och ca 8 % svarade att de är ”Osäker på vad byggnadsvård innebär”. Resultatet visar en trend bland respondenterna till ökat intresse för återbruk och på så sätt även cirkulär ekonomi. / The following essay is an investigation of a number of Swedes' attitudes towards-/ and knowledge of building preservation. Information gathering for the essay has taken place via a web survey and an interview with The Swedish Association for Building Preservation (Svenska Byggnadsvårdsföreningen). Analysis of the survey responses has been carried out using Huuhka and Vestergaard's theory of building preservation and circular economy, of previous research and the survey responses have been reviewed together with the answers to the survey's main question "Do you have knowledge about building preservation?". A majority of the respondents, 61%, stated when asked that they have knowledge of building preservation. 31% stated that they have no knowledge of the subject and about 8% answered that they are "Unsure of what building preservation entails". The result shows a trend among the respondents towards increased interest in recycling and thus also the circular economy.