Under det kalla kriget byggde Sverige upp ett omfattande totalförsvar med såväl en militär som en civil befälhavare. Efter murens fall har dock den svenska krisledningsmodellen ändrats och kan i dag anses annorlunda jämfört med många andra länder. Den svenska modellen bygger i mångt och mycket på tre ledningsnivåer (lokal, regional och nationell) med ett flertal aktörer som i princip inte har någon bestämmanderätt över andra. Detta innebär att en organisation med mandat att leda andra myndigheter inte finns. Med hjälp av ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna ska myndigheterna enbart samordna genom samverkan.  Under COVID-19 ställdes den svenska krisledningsmodellen på sin spetts kopplat till den nationella kris som pandemin utgjorde. Det har under pandemin riktats kritik mot principerna och regeringens förmåga att ansvara för det centrala ledarskapet vad gäller krisledning. Frågor om krisledningens grundprinciper och regeringens centrala ledarskap täckte krisledningsbehovet, hur det ledarskapet bedrevs samt om det var effektivt har därför diskuterats. Uppsatsens resultat påvisar att det svenska krisledningssystemet, dess egenheter och förmåga att hantera en stor nationell kris haft vissa utmaningar. Ansvarsprincipen har stundtals begränsat vissa myndigheters agerande och regeringen valde att inte axla det centrala ledarskapet då en underställd myndighet valde att inte agera. Studien föreslår bland annat att en så kallad försiktighetsprincip bör införas, att lagrummet ändras så det ger centralmakten större befogenheter i kriser samt att landets myndigheter inordnas geografiskt på ett likartat sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för det militära försvaret att kunna försörjas med drivmedel från näringslivet under ett väpnat angrepp. Vi har genomfört undersökningen utifrån dagens totalförsvarsförmåga som är under uppbyggnad sedan ett antal år tillbaka.Genom en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten, utvalda bevakningsansvariga myndigheter och näringslivet undersökte vi om det finns en vilja och förutsättningar hos de aktörer vi identifierat som avgörande.Vi tillämpade en analysmetod inspirerad av grundad teori och identifierade de förhållanden som råder inom och mellan våra undersökningsenheter. Analysen leder till ett resultat som vi bekräftar med flera befintliga organisatoriska och interorganisatoriska teorier.Våra slutsatser är att det trots stora skillnader mellan undersökningsenheternas egenskaper, ändå finns goda förutsättningar inom och mellan dem, för att uppnå ett gemensamt mål. Däremot saknas andra yttre förutsättningar främst i form av mandat och regelverk som skulle reglera ansvar och uppgifter inom totalförsvaret. / The aim of this thesis, is to investigate the conditions for the Swedish Military Defence Force to incorporate support from the Business sector. The study focusses on the provision of fuel from business sector in the event of an armed attack.Our thesis is conducted from current military and civil defence capabilities, which have been under reconstruction for a couple of years.By conducting a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces, selected Public Agencies and the Business sector, we investigated if there is a will and identified preconditions and factors that we deem crucial for success.We applied a method of the analysis inspired by Grounded Theory and search for factors that can affect the different actors in this study. Results lead to different theories that are supported by existing organisational and inter organisational theories.Our conclusions are that in spite of great differences between the different actors’ properties, there are still good expectations within and between the actors to reach a common goal. However, at present there are limiting factors preventing exploring the position, such as the requirement for mandates and regulations to regulate responsibilities and tasks within, and between the military and the civilian defence.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det system för ekonomisk beredskap som utvecklades iSverige inbegrep den inhemska textilindustrin. Uppsatsen beskriver om och på vilket sätt dennaindustri subventionerades av statliga medel. Undersökningen visar att under perioden 1972-1984erhöll svensk textilindustri minst 280 st avskrivningslån från Överstyrelsen för ekonomiskt försvarsom hjälp till finansiering av investeringar. Huvudsakligen avsåg investeringarna uppdatering avföretagens maskinpark vilket bidrog till att säkerställa Sveriges beredskap och försörjning av textilier iett läge av krig eller avspärrning.

This thesis examines the correlation between the Swedish National Library Strategy and the Swedish National Security Strategy. These strategies originates from two different political fields that seemingly has nothing to do with each other. However, in the Swedish National Library Strategy, it states that public libraries in Sweden should be a part of the nation’s civil defense, and therefore be a part of Sweden’s total defense system. In the National Library Strategy, libraries are considered vital in order to sustain a strong democracy, this is described through the libraries focus on educating citizens in media and information literacy (MIL), as well as the librarians role as an independent and neutral information intermediary. Libraries would therefore enrich the civil defense through a crisis, or a wartime situation. However, in the National Security Strategy the vital role of public libraries within the defense system is not being discussed. The statement from the National Library Strategy has been met with a lot of questions and dispute. The reactions of the statement is in fact the premise of this thesis. The subsequent ignorance of the statement requires further knowledge, which this thesis establish. A comparative qualitative content analysis is applied to find similarities and differences between the two political fields, in order to understand the statement made in the Swedish National Library Strategy. The source material of this thesis consists of these two strategies, as well as further selected reports and research papers that is linked to the two strategies. The results of this thesis show that there is a communal discussion about threat scenarios, and that there are a mutual goal of a strong upheld democracy in both of the policies. However, the results show that there are differences in how to encounter and overcome the threats. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka möjligheter det civila näringslivet har att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel under en säkerhetspolitisk kris. Utvecklingen av vårt Totalförsvars har återigen blivit en aktuell fråga, kopplat till det säkerhetspolitiska läget i Europa idag. Det svenska Totalförsvaret syftar till att det civila försvaret tillsammans med Försvarsmakten gemensamt ska stärka samhällets motståndskraft. Ett starkt och robust civilt försvar är en förutsättning för att samhället ska kunna stödja Försvarsmakten under kriser och krig. Metoden som har varit vår ledstång under studien bygger på en induktiv ansats med ett explorativt förhållningssätt. Själva datainsamlingen och bearbetningen av den har varit kvalitativ, där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av respondenter från både näringslivet och Försvarsmakten. De insamlade data i form av intervjuunderlag har analyserats, kodats och grupperats i teman enligt metoden tematisk analys. Resultatet från studien visar på att Sverige inte längre har den förmåga till krisberedskap som vi hade i slutet av 1990-talet och där regeringen slutligen upphävde förordningen kring motorreparationstjänsten. Vårt insamlade underlag visar dock på att såväl statliga offentliga utredningar, som myndigheter och det civila näringslivet ser ett behov och möjlighet till att kunna återskapa någon form av samverkan mellan civila företag och Försvarsmakten för att öka tillgängligheten på försvarsmaktsgemensam materiel. Studien har kommit fram till att Sverige har förutsättningar för att kunna bygga upp en krisberedskap kring reparations- och underhållstjänst i likhet med den vi hade före juni 2007. I denna nya krisberedskap har civila företag en uppgift i att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel vid kriser, väpnat angrepp och krig. / The purpose of this thesis has been to investigate what opportunities the commercial industry has to support the Armed Forces with repair and maintenance services of armed forces common equipment during a security policy crisis. The development of our Total Defence has once again become a topical issue, linked to the security policy situation in Europe today. The Swedish Total Defence aims to ensure that civil defence, together with the Swedish Armed Forces, jointly strengthens the overall resilience of society. A strong and robust civil defence is a prerequisite for society to be able to support the Armed Forces during crises and war. The method that has been our guidance during the study is based on an inductive approach with an exploratory approach. The data collection and its processing has been qualitative, where the data collection has been carried out through semi-structured interviews of respondents from both the commercial industry and the Swedish Armed Forces. The collected data in the form of interview data has been analysed, coded and grouped into themes according to the method of thematic analysis. The results of the study show that Sweden no longer has the capacity for crisis preparedness that we had in the late 1990s and where the government in the end repealed the regulation on the Total Defence repair and maintenance service. However, our collected data shows that both government public inquiries, as well as authorities and the commercial industry, once again see a need and opportunity to recreate some form of collaboration between civilian companies and the Armed Forces in order to increase the availability of joint armed forces equipment. The study has concluded that Sweden has the prerequisites to be able to establish a repair and maintenance service similar to the one we had before June 2007. Where civilian companies have a role in supporting the Armed Forces with the repair and maintenance service of armed forces common equipment in the event of crises, armed attack or war.