Jede außergewöhnliche Geschichte beginnt mit Kreativität, Mut und Freiheit. Da braucht es Menschen, die Neuartiges kreieren sowie Menschen, die die Chance erkennen, den Weg frei zu machen und sich beteiligen. Eine solche erfreuliche Konstellation führte an der Sächsischen Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB) im letzten Jahr erstmalig zum europäischen Personalaustausch. Zwei Musikbibliothekare aus London und Dresden wagten Neuland: für mehrere Wochen tauschten sie ihren Dienst- und Lebensort, um in den anderen Bibliotheken mitzuarbeiten, sich fachlich sowie sprachlich weiterzuentwickeln und erfuhren dabei vielfältige Unterstützung.

Jede außergewöhnliche Geschichte beginnt mit Kreativität, Mut und Freiheit. Da braucht es Menschen, die Neuartiges kreieren sowie Menschen, die die Chance erkennen, den Weg frei zu machen und sich beteiligen. Eine solche erfreuliche Konstellation führte an der Sächsischen Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB) im letzten Jahr erstmalig zum europäischen Personalaustausch. Zwei Musikbibliothekare aus London und Dresden wagten Neuland: für mehrere Wochen tauschten sie ihren Dienst- und Lebensort, um in den anderen Bibliotheken mitzuarbeiten, sich fachlich sowie sprachlich weiterzuentwickeln und erfuhren dabei vielfältige Unterstützung.

Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. / The purpose of this study is to investigate guitar teachers’ views on college students’ prior knowledge of the pentatonic scale. The methodology used was based on interviews with three experienced college level teachers with several decades of teaching experience behind them. The study is rooted in a socio-cultural perspective. The result shows that the teachers unanimously believe the students enter higher education with prior knowledge of the pentatonic scale. However, there is consensus that there are gaps in their knowledge.

Studiens syfte är att synliggöra hur musiklärare på musikhögskola upplever omställningen till distansundervisning. Det teoretiska perspektivet utgörs av hermeneutik och insamlandet av material har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där lärare på musikhögskolenivå har fått berätta om sina upplevelser kring den tvingande omställningen till distansundervisning. Materialet har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ analys. I resultatet framkommer en delvis delad bild av lärarnas upplevelse där både negativa och positiva aspekter lyfts fram. Den övergripande bilden är dock negativ och undervisningens kvalité upplevs ha gått ner. De negativa aspekterna handlar bland annat om teknik och teknikens begränsningar och svårigheter, att möjlighet till musikaliskt samspel är låg samt att planeringen upplevs som utmanande. De positiva aspekterna handlar om att den kollegiala kommunikationen har blivit bättre, utveckling av den egna lärarkompetensen har blivit större. Distansundervisningen ses också som ett positivt substitut till alternativet att inte ha någon undervisning alls. I diskussionen ställs resultatet mot tidigare forskning och diskuterar lärarens arbetssituation och förförståelse, lärarnas upplevelse av distansundervisningen samt anpassningar, svårigheter och möjligheter. / The purpose of this study is to make it visible how music teachers at a music academy experience the transition to distance education. The theoretical perspective consists of hermeneutics and the collection of research material has been done through semi-structured interviews where teachers at the music college level have been allowed to describe their experiences of the forced transition to distance education. The material has been recorded and transcribed to allow it to be analyzed by qualitative analysis. The result is a partially shared picture of the teachers' experience where both negative and positive aspects are highlighted. The overall picture is however negative, and the quality of teaching is perceived to be deteriorated. The negative aspects include technology and the limitations it comes with, the possibility of musical interaction is low, and that planning is more challenging. The positive aspects refer to the collegial communication being improved, the development of one's own teacher competence has become greater. Distance education is also seen as a positive substitute to the alternative of not having any teachings at all. In the discussion, the results are compared to previous research and discusses the teacher´s work situation and preunderstanding, the teachers experience of distance learning and adaptions, difficulties and opportunities.

This written thesis accompanies a 32-minute documentary video, Journey for Jazz, which explores four Korean students who major in jazz at the University of North Texas in Denton. Detailed accounts of the pre-production, production, and post-production of the video guide the reader to understand the challenging and rewarding process of making this documentary. Theoretical issues are also discussed, including Bill Nichols's typology of documentary modes as a useful tool for analysis of hybrid documentaries and conventions of the observational and interactive mode in Journey for Jazz, which is considered a hybrid of both modes. The film focuses mainly on the scholarly and artistic experiences that the four students undergo while studying jazz in the United States.

Das Leipziger Konservatorium ist die älteste musikalische Lehranstalt auf dem Gebiet des heutigen Deutschland. Gewandhauskapellmeister Felix Mendelssohn Bartholdy, der Renommierteste unter den Initiatoren, erhob den Anspruch einer akademischen Ausbildung von Musikern. Leipzig wurde modellhaft für Konservatoriums-Gründungen in Europa und Übersee. Doch wie veränderten sich das Selbstverständnis, die Strukturen und der Lehr- und Studienalltag des „Kon“ nach der Machtübernahme der Nationalsozialisten? Die vorliegende Studie widmet sich erstmals systematisch und umfassend der historischen Entwicklung der 1843 begründeten Einrichtung im „Dritten Reich“ und leistet damit zugleich einen Beitrag zur Erforschung der Geschichte von Kunst- und Musikhochschulen in einer Diktatur. Die Untersuchung zeigt, dass die Leipziger Lehranstalt kein von der NS-Ideologie unberührter Ort der Zurückgezogenheit der musikalischen Ausbildung war, sondern auch ihre Angehörigen der Ausrichtung des nationalsozialistischen Kulturlebens an politischen Erfordernissen mehrheitlich und von Anfang an Rechnung tragen mussten bzw. wollten.

Das Leipziger Konservatorium ist die älteste musikalische Lehranstalt auf dem Gebiet des heutigen Deutschland. Gewandhauskapellmeister Felix Mendelssohn Bartholdy, der Renommierteste unter den Initiatoren, erhob den Anspruch einer akademischen Ausbildung von Musikern. Leipzig wurde modellhaft für Konservatoriums-Gründungen in Europa und Übersee. Doch wie veränderten sich das Selbstverständnis, die Strukturen und der Lehr- und Studienalltag des „Kon“ nach der Machtübernahme der Nationalsozialisten? Die vorliegende Studie widmet sich erstmals systematisch und umfassend der historischen Entwicklung der 1843 begründeten Einrichtung im „Dritten Reich“ und leistet damit zugleich einen Beitrag zur Erforschung der Geschichte von Kunst- und Musikhochschulen in einer Diktatur. Die Untersuchung zeigt, dass die Leipziger Lehranstalt kein von der NS-Ideologie unberührter Ort der Zurückgezogenheit der musikalischen Ausbildung war, sondern auch ihre Angehörigen der Ausrichtung des nationalsozialistischen Kulturlebens an politischen Erfordernissen mehrheitlich und von Anfang an Rechnung tragen mussten bzw. wollten.

Att vara violinist ställer stora krav på den enskilde eftersom yrket för med sig betydande risker för att råka ut för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur violinlärare på musikhögskola i Sverige säger sig arbeta för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa (ARO) hos violinstudenter och om detta sker på lärarens eget initiativ eller om lärarkollegiet arbetar efter en speciell metodik. Studien utgår från en hermeneutisk metod för att tolka kvalitativa intervjuer av violinlärare på musikhögskola. Resultatet visar på ett personligt engagemang hos de intervjuade lärarna vad det gäller att lära ut ergonomi i instrumentalundervisningen, men att det är upp till varje lärare att bestämma omfattning och djup på den ergonomiska kunskap som förmedlas till studenterna. Beroende på vilken violinlärare man har så kan det således vara stora skillnader på ergonomins tyngd i violinundervisningen. Detta innebär att violinstudenter inte ges lika förutsättningar för att undvika arbetsrelaterad ohälsa. / Being a violinist implies great demands on any individual since the profession brings considerable risks of work-related illnesses or injuries. This essay investigates how violin teachers in music colleges in Sweden are working in order to prevent work-related injury and illness among violin students and if this happens due to the teacher’s own initiative or if the college is working with a certain methodology. The study utilizes a hermeneutic method in order to interpret qualitative interviews with violin teachers at music colleges. The results show a personal commitment among the interviewed teachers when it comes to teaching ergonomics in instrumental teaching, but it is up to each teacher to decide the extent and depth of the ergonomic knowledge that is being passed on to the students. Depending on the violin teacher, there may be considerable differences in the ergonomic focus of the violin teaching. This means that violin students do not receive the same chances with regards to avoiding work-related illnesses or injuries.

The present thesis investigates the music and career of Jeffrey Lewis (born 1942). The thesis is broadly divided into three sections. First is an account of the composer’s life, told mainly through an overview of his works, but also through a sketch of his early years in South Wales, his studies in Cardiff, Darmstadt, Kraków and Paris, his academic career in Leeds and Bangor, and his subsequent early retirement from academia. There follows a more detailed study of six works from the period 1978 – 1985, during which certain features of Lewis’s musical language came to the fore, perhaps most notably a very individual and instantly recognisable use of modal language. After an Epilogue, the thesis concludes with an Appendix in the form of a Catalogue in which all Lewis’s known compositions are listed, together with details of performances, broadcasts and recordings. Lewis’s music often plays with our temporal expectations; the close interrelationship between texture, structure, harmony and melody, and its effect upon our perception of the passage of time, are explored in the main analyses. These are conducted partly by means of comparison with other works by Lewis or his contemporaries. Memoria is examined in relation to a similarly tranquil score, Naaotwá Lalá, by Giles Swayne. The following chapter discusses the extra-musical inspiration for Epitaph for Abelard and Heloise, whose relationship to Tableau is then explored in the next. The difficulties of creating a large-scale structure that unifies the work’s various harmonic elements are also investigated. The analysis of Carmen Paschale considers it in relation to Lewis’s other choral music, whilst the final analytical chapter compares and contrasts two three-movement works, the Piano Trio and the Fantasy for solo piano. Lewis’s melodic writing in the Piano Trio is discussed in relation to that of James MacMillan, and the origins of the first movement of Fantasy in Oliver Knussen’s Sonya’s Lullaby are explored. In the Epilogue, the possible reasons for Lewis’s current neglect are explored, various influences on Lewis’s musical thinking are laid out, and his achievements are assessed.

When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>