A pesar de que toda estrategia publicitaria se enfoca en conseguir una reacción favorable de los consumidores hacia la marca, existe el riesgo de provocar consumer backlash cuando los consumidores no aceptan positivamente la acción publicitaria de esta. Por consiguiente, la imagen de marca se ve afectada cuando el público asocia ideas negativas con ella. El femvertising, a pesar de ser una estrategia publicitaria con fines positivos para la imagen femenina en la publicidad, puede generar backlash y dañar la imagen de marca. La presente investigación cualitativa busca analizar cómo puede el femvertising generar consumer backlash en el caso de Nuna Swimwear. Por medio de entrevistas al público objetivo y observación a las redes sociales en donde interactúan los usuarios y la marca. / Despite the fact that any advertising strategy focuses on getting favorable consumer reaction, there is a risk of consumer backlash when consumers do not accept positively the brand's advertising action. Therefore, the brand image is affected when the public associates negative ideas with the brand. Femvertising, despite being an advertising strategy with positive purposes for female image in advertising, can cause backlash and damage the brand’s image. This qualitative research aims to analyze how femvertising can generate consumer backlash in Nuna Swimwear’s case, through interviews to the brand's target audience and observing the social networks where users and the brand interact. / Trabajo de investigación

La gran cantidad de colaboraciones marca-influencer evidenciadas diariamente en redes sociales, especialmente en la plataforma de Instagram a través de los Stories, son los indicadores de la proliferación de la actividad publicitaria que permite esta herramienta. Los anunciantes buscan estas colaboraciones, pero son los influencers quienes diseñan el contenido digital adaptándolo a las herramientas de la plataforma, sus preferencias y su público. Ante ello, los anunciantes recurren a estrategias de comunicación con diversos estímulos que generan y direccionan el contenido del influencer. Este estudio tiene como objetivo analizar el contenido generado por influencers en Stories de Instagram en el marco del Lanzamiento de la Colección México 2020 de OPI Perú, como respuesta a los diferentes estímulos que formaron parte de la estrategia de comunicación de la marca. La metodología utilizada ha sido de carácter cualitativo y ha supuesto levantar la información de Insta-Stories, identificando las herramientas de la plataforma desde la efectividad que cada una de ellas representa para los anunciantes, generando una sistematización y análisis a profundidad de herramientas digitales actuales y sus beneficios específicos en las colaboraciones con influencers. / The large number of brand-influencer collaborations evidenced daily on social networks, especially on the Instagram platform through Stories, are indicators of the proliferation of advertising activity that this tool allows. Advertisers look for these collaborations, but it is the influencers who design the digital content adapting it to the platform's tools, their preferences and their audience. Given this, advertisers resort to communication strategies with various stimuli that generate and direct the influencer's content. This study aims to analyze the content generated by influencers in Instagram Stories within the framework of the Launch of the Mexico 2020 Collection of OPI Peru, in response to the different stimuli that were part of the brand's communication strategy. The methodology used has been of a qualitative nature and has involved raising the Insta-Stories information, identifying the platform tools from the effectiveness that each one of them represents for advertisers, generating a systematization and in-depth analysis of current digital tools and its specific benefits in collaborations with influencers. / Tesis

Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of ​​attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies. / Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter.  Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.

En un mundo donde hay mucha irresponsabilidad en el manejo de los recursos, contaminación desmesurada, consumismo y despreocupación, el mundo se lleva a sí mismo hacia una posible extinción. A diario se ven emisiones de carbono, deforestación, minería ilegal, contaminación del mar, entre otros, y no se ve un sentido de urgencia. Sin embargo, existen distintas empresas que están haciendo un esfuerzo importante para combatir estos problemas y tal es el caso de Patagonia, una marca que no solo busca generar cambios, sino hace que estos sucedan. Para este estudio se tomará un enfoque cualitativo, donde se selecciona a 20 consumidores de Patagonia de las edades de 25 - 35 años para realizarles entrevistas semi estructuradas. El motivo es demostrar la importancia del propósito de las marcas ecológicas y cómo estas influyen en las motivaciones de compra de los consumidores. Cada vez el mundo está migrando con más frecuencia hacia lo ecológico y reutilizable, por lo que se debe comprender cómo este nuevo consumidor piensa y actúa para tomar decisiones más estratégicas como marca. / In a world where there is much irresponsibility in the management of resources, excessive pollution, consumerism and carelessness, we find ourselves leading to a possible extinction. Every day we see carbon emissions, deforestation, illegal mining, sea pollution, among others, and we do not see a sense of urgency. However, there are different companies that are making an important effort to combat these problems and such is the case of Patagonia, a brand that not only seeks to generate changes, but makes them happen. For this study, we will take a qualitative approach where we select 20 consumers in Patagonia between the ages of 25 - 35 to conduct semi-structured interviews. The motive is to demonstrate the importance of the purpose of eco-brands and how they influence consumers' purchase motivations. The world is increasingly migrating to the green and reusable and we must understand how this new consumer thinks and acts in order to make more strategic decisions as a brand. / Trabajo de investigación

The aim for this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' ideas about their communication strategies, from an inclusion perspective. To collect information, nine interviews were made with practicing preschool teachers in Sweden. The study is based on empirical data and with a methodological approach. By using interpretative phenomenological analysis as a tool to analyze the collected data, three categories, or also called clusters, on the overall theme communication strategies were found including verbal communication, non-verbal communication and age and specific communication skills. The results show that preschool teachers use different communication strategies to a large extent to include the children. However, it appears to a very small extent how preschool teachers use different communication strategies to offer multilingual children their native language. The preschool teachers mainly express the importance of the children learning the Swedish language, which is also the main communication strategy for the older children in preschool. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares föreställningar om deras kommunikationsstrategier, utifrån ett inkluderingsperspektiv. För att samla in data så genomfördes det nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare i Sverige. Studien baseras på empirisk data med en metodologisk ansats. Analysen har skett genom metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys, där vi tolkat fenomenet kommunikationsstrategier och funnit tre olika kategorier som kallas kluster som är kopplade till fenomenet. Dessa kluster är verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation och ålder och specifika kommunikationsmöjligheter. Resultatet visar att förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier i stor utsträckning för att inkludera barnen. Dock så framkommer det i väldigt liten utsträckning hur förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier för att erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål. Förskollärarna uttrycker främst vikten av att barnen ska lära sig det svenska språket vilket även är den främsta kommunikationsstrategin för de äldre barnen i förskolan.

How emotions resonate: A comparative multimodal critical discourse analysis of the campaigns Det är inte för sent and Jag lovar, det är inte värt det. This study aims to identify communication strategies in campaigns against children in gang violence, which is relevant as the challenge shows an increasing tendency in Sweden. This is done by using a multimodal critical discourse analysis on the Det är inte för sent campaign from 2023 by the Swedish non-profit association Bris and Jag lovar, det är inte värt det from 2023 by the Swedish Police. The empirical data has been analyzed through a theoretical framework and chosen analytical tools such as modality, connotation and interaction.Based on the multimodal critical discourse analysis, it has been possible to identify different communication strategies in the campaigns. The result from the analysis shows that there are both similarities and differences between the campaigns. Both campaigns feature accounts from people who have experienced the consequences of gang violence, evoking emotions such as sadness and empathy in the viewer. The main difference between the campaigns is based on its framing. In Det är inte för sent, the message is framed around the idea that young people are affected by gang crime and are not considered perpetrators, while Jag lovar, det är inte värt det.

Диссертационное исследование обращено к проблеме изучения языковой личности. В работе реализована концепция описания языковой личности как лингвокультурного типажа. Объект исследования – языковая личность шоумена Сергея Светлакова. На первом этапе исследования на основе текстового материала, выбранного из Национального корпуса русского языка, проведен анализ лингвокультурных типажей простака и шутника, лежащих в основе речевых масок С.Светлакова, выявлены понятийные, образные и оценочные характеристики типажей. На втором этапе исследования описаны речевые маски простака и шутника С. Светлакова в коммуникативно-прагматическом аспекте. В работе были проанализированы коммуникативные стратегии и тактики речевой маски весельчака, которую «надевает» С. Светлаков в программе «Прожекторперисхилтон», а также типичного просторечника в скетч-шоу «Наша Russia». / This dissertation considers the problem of studying a linguistic personality. The work describes the concept of linguistic personality as a linguistic-cultural type. The object of research is the linguistic personality of a showman Sergei Svetlakov. The first phase of the work bases on « Russian National corpus» texts. We analyze linguistic-cultural types of the simpleton and the joker underlying Sergei Svetlakov’s speech masks. We also identified conceptual, imaginative and evaluative characteristics of the types. The second chapter describes speech masks of Sergei Svetlakov in the communicative-pragmatic aspect. The work analyzes the communication strategies and tactics of speech mask humorist, which «wears» Sergei Svetlakov in the TV program «Prozhektorperishilton», and typical of the representative of the vernacular type of culture in the sketch show «Our Russia».

Syftet med studien var att utifrån specifika frågeställningar systematiskt granska vetenskapliga studier av audiologisk grupprehabilitering. I studien undersöktes själva definitionen av audiologisk grupprehabilitering, hur olika variabler påverkar resultatet, hur utvärderingen bör ske samt hur den förhåller sig till de uppställda målen.     Den metod som tillämpats är litteraturstudie. För litteratursökningen till denna studie användes databaserna PubMed och Cinahl. Vissa artiklar söktes även från vetenskapliga studiers referenslistor samt tips från handledare.       Resultaten från de olika studierna visar att nytta med rehabilitering varierar då många aspekter spelar in och påverkar utgången av rehabiliteringsinsatsen. Rehabiliteringen bör ses som en patientcentrerad problemlösande process för att nå alla individers önskemål. När patienten själv är mer aktiv i utvärderingen ökar möjligheten att uppnå målen gällande grupprehabilitering. Hänsyn måste tas till varje enskild individs sociala bakgrund för att skapa ett audiologiskt rehabiliteringsprogram som möter deras krav vid lyssnande och kommunikation. Individens livsstil, kommunikationsvanor, krav och egenheter interagerar med fysiska begrepp såsom graden och formen på hörselnedsättningen.    Audiologisk grupprehabilitering är en åtgärd för att förbättra eller lindra problem vid hörselnedsättning och de olika studierna visar på varierande resultat. Grupprehabiliteringens mål skall möta patientens behov. För att nå dit behövs utvärderingsmetoder som är personcentrerade och problemlösande. Användandet av öppna frågeformulär är ett sätt att nå det kriteriet. / The purpose with this study was to systematically examine scientific studies of audiologic group rehabilitation. The definition of audiological rehabilitation was explored, different variables that influence the result and how the outcome measures should be done and its relationship with the goals of audiologic rehabilitation.    The method used was a literature study. Pubmed and Cinahl were used for the search of literature. Some articles were searched from scientific studies reference lists and also advice from the supervisor.   The result from the different studies shows that the effect of rehabilitation varies as there are many aspects that have an affect on the outcome measure. Rehabilitation should be seen as a patient centered problem solving process in order to reach the goals of all the individuals. When the patient is more active in the outcome measure procedure the goals also comply with the group rehabilitation. Consideration must be taken to social background of each and every individual in order to create an audiological rehabilitation program that meets their hearing and communication requirements.  The lifestyle, communication habits and singularity of the individual interact with physical conceptions as well as the grade and shape of the hearing impairment.   Audiological group rehabilitation is a mean to improve or relieve problems due to hearing impairment and the different studies show that the result varies. The goals of group rehabilitation should meet the need of the patient. In doing so there is a need of outcome measures that are person centered and problem solving. Using open questionnaires is a method to reach that criterion. / <p>Examensarbete inom audionomprogrammet, Göteborgs universitet. </p>

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka vad som påverkar kundernas uppfattning av servicekvalitet vid införandet av ett affärssystem hos fallföretaget Askk AB. Genom intervjuer med fallföretagets kunder har studien identifierat flera faktorer som bidrar till kundernas upplevelse av servicekvaliteten. Kunderna uppskattade konsulternas proaktiva och engagerade tillvägagångssätt, snabba och effektiva kommunikation, samt deras lösningsorienterade inställning och tillgänglighet. Dessa faktorer bidrog till att skapa en positiv upplevelse av servicekvaliteten, tillsammans med systemets tillförlitlighet och användarvänlighet.

Legitimitet är något som bolag eftersträvar, detta gäller särskilt för green-tech bolag som är till för att lindra marknadens hållbarhets misslyckanden. Transparensen kring negativ information är något som tidigare forskning är oense om. Där vissa studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskadande medan andra studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskapande. Kommunikationen mellan företagen och intressenter är även centralt för företagen i eftersträvan av legitimitet. En viktig kommunikationskanal för många företag när det kommer till hållbarhet, är företagens hållbarhetsrapporter. Studiens övergripande syfte att skapa förståelse för hur green-tech bolag kommunicerar hållbarhet för att eftersträva legitimitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i legitimitetsteorin och kommunikationsstrategier. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallsstudie av fjorton europeiska green-tech bolag. Resultatet genererades genom en omfattande innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från de utvalda företagen. Analysen bestod av kodning där olika legitimitetstaktiker, kommunikationsstrategier och positiva och negativa aspekter identifierades.  Resultatet från den här studien indikerar att den mest använda legitimitetstaktiken var framtidsinriktning som handlar om att upprätthålla legitimitet. Vilket indikerar att green-tech företag besitter legitimitet och strävar efter att bevara den. Studien fann att den mest frekvent använda kommunikationsstrategin var involvering av intressenter vilket handlar om att green-tech företagen aktivt involverar intressenter i sitt hållbarhetsarbete. Studien indikerar att det sker en strategisk balansering av positiva och negativa aspekter där båda aspekterna återfanns och att taktiken manipulativa övertygelser användes för att bemöta negativa aspekter med positiva aspekter. / Legitimacy is a pursuit for companies, particularly for green-tech firms aimed at alleviating market sustainability failures. The transparency surrounding negative information has been subject to disagreement in previous research. While some studies depict the communication of negative information as legitimacy-damaging, others portray it as legitimacy-building. Communication between companies and stakeholders is also pivotal in the pursuit of legitimacy. A crucial communication channel for many companies concerning sustainability is their sustainability reports. The overarching aim of this study is to understand how green-tech companies communicate sustainability to pursue legitimacy. The theoretical framework is grounded in legitimacy theory and communication strategies. To address the study's aim, a multiple case study of fourteen European green-tech companies was conducted. The results were generated through extensive content analysis of sustainability reports from the selected companies. The analysis involved coding to identify various legitimacy tactics, communication strategies, and positive and negative aspects. The findings indicate that the most utilized legitimacy tactic was future orientation, which pertains to maintaining legitimacy, suggesting that green-tech companies possess legitimacy and strive to preserve it. The study found that the most frequently used communication strategy was stakeholder involvement, indicating that green-tech companies actively engage stakeholders in their sustainability efforts. The study indicates that there is a strategic balancing of positive and negative aspects where both aspects were found, and that the tactic of manipulative persuasion was used to address negative aspects with positive ones.