This thesis is interested in the elements which search for the information about the place of French companies on the cosmetic market in China. It begins with the first part of theoretical research, followed by analyses of the cosmetic industrial, French and Chinese cosmetic market. Finally two examples of French companies (L'Oréal, L'Occitane en Provence) are analysed, which present on the Chinese market. The subject of this thesis is not to judge or valid whether the market or the strategy is correct, but to bring information and comparison of French companies on the Chinese market.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

Bakgrund och problem: Gasellföretag klassas som de företagen med högst tillväxt i Sverige och utgör en viktig del av den nationella ekonomin. I takt med att de växer ställs nya krav på sammansättningen av gasellföretagens styrteknologier för fortsatt tillväxt.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka gasellföretag för att skapa en djupare förståelse och samla kunskap kring hur sammansättningen av olika styrteknologier påverkas av tillväxten. Vi kommer undersöka vilka styrteknologier tillväxtföretagen arbetar med och hur de har påverkats under tillväxtfasen. Metod: För att undersöka studiens syfte valdes en kvalitativ flerfallstudie som forskningsdesign. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med tre gasellföretag som blivit selekterade genom ett kriteriestyrt urval. Slutsats: Studiens slutsats tyder på att sammansättningen av gasellföretags styrteknologier påverkas av den höga tillväxten. Vi ser förändringar i både de formella- och informella styrteknologierna och att förändringarna är nödvändiga för att hantera tillväxten. Vi finner många samband hur gasellföretag väljer att förändra och implementera styrteknologier för att hantera tillväxten.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

Background: Investments are a prerequisite for companies to maintain their competitiveness andtherefore vital for their survival. Investments are input of resources that are made with the hopethat it will generate value over time, which exceeds the invested resources. A central aid ininvestment decisions are investment calculations that are used to evaluate potential investments.This is generally done by companies when conditions are known and predictable to a certaindegree. On the other hand, previous studies have not examined how companies reason aboutinvestment decisions when these external conditions become unpredictable when the company isexposed to a challenging situation. A considerable threat to which a business must adapt to, canbe called a crisis. Today's situation in society with two recent crises, covid-19 and the war inUkraine, creates the conditions to examine how a crisis affects a company's investmentdecisions. Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what effect crisis haveon investment decisions in medium sized industrial companies. Furthermore is the purpose alsoto create an understanding of how calculations are used to make decisions about investmentsduring a crisis. Method: A qualitative research approach with an abductive methodological view has beenchosen to enable achieving the purpose of this study. Semi-structured interviews has been carriedout at ten medium sized industrial companies. The gathered empirical information is togetherwith the theoretical reference frame analyzed in order to answer the formulated questions toachieve the purpose of this study. Conclusion: The majority of companies' investments and investment processes have remainedunchanged despite being affected by a crisis. However, it can be noted that the majority ofcompanies are working more meticulously with investment calculations and are conducting morecalculations to ensure reliable results in times of crises. / Bakgrund: Investeringar är en förutsättning för att företag ska behålla sin konkurrenskraft och därför vitala för deras fortlevnad. Investeringar är resursinsatser som görs med förhoppning om att det kommer att generera nytta över tid, vilken överskrider grundinvesteringen. Ett centralt hjälpmedel i investeringsbeslut är investeringskalkyler som tas till hjälp för att utvärdera potentiella investeringar. Detta görs vanligtvis av företag då förutsättningarna är kända och beräkneliga till en viss grad. Det är däremot inte undersökt av tidigare studier hur företag resonerar kring investeringsbeslut då dessa externa förutsättningarna blir oberäkneliga i samband med att företaget sätts i en utmanande situation. Ett betydande hot, vilket en verksamhet måste ta ställning till, kan benämnas som en kris. Dagens läge i samhället med två inträffade kriser i närtid, covid-19 och kriget i Ukraina, skapar bra förutsättningar för att undersöka hur en kris påverkar ett företags investeringsbeslut. Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av hur kris påverkar investeringsbeslut i medelstora industriföretag. Syftet är även att skapa förståelse för hur man arbetar med kalkyler för investeringsbeslut under kriser. Metod: För att uppfylla syftet har en kvalitativ forskningsansats använts med en abduktiv metodologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio medelstora industriföretag. Den insamlade empirin tillsammans med den teoretiska referensramen har analyserats för att kunna besvara problemformuleringens frågeställningar och uppfylla arbetets syfte. Slutsats: Majoriteten av företagens investeringar samt investeringsprocesser har varit oförändrade trots att de har påverkats av en kris. Det går dock att konstatera att majoriteten av företagen arbetar mer noggrant med investeringskalkyler samt att fler kontrollberäkningar görs vid kriser.

Although a metric for marketing is of great importance to B2B SMEs, there is no clear metric to start from on LinkedIn. The purpose of this study is to investigate how brand awareness can be measured on the social media platform LinkedIn. The study was conducted in collaboration with the B2B company Croisette Real Estate Partner where the approach was to distribute a survey via the company's company page on LinkedIn, where the aim was to compare the degree to which a respondent could retell of two posts from Croisette's LinkedIn page and how they had interacted with the posts. Four qualitative interviews were also conducted where marketers in both the B2B and B2C sectors were asked how they measure brand awareness today. The study's findings regarding the survey concluded that most respondents were able to retell what the posts were about without having interacted with the posts. The interviews concluded that brand awareness is measured in different ways and mostly outside of social media platforms like LinkedIn. Conclusions drawn are that marketers should not limit themselves to only one metric, but that metrics such as likes, comments and shares are not the focus for measuring brand awareness effectively.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

El presente artículo jurídico comprende como objetivo el argumentar la inclusión de unipersonalidad en las Sociedades por Acciones Cerrada Simplificada para fomentar la formalización de los micro, pequeños y medianos empresarios, debido a que la informalidad es un problema que sigue en crecimiento en nuestra sociedad, lo que ha originado que el estado peruano implemente diferentes métodos para reducir sus índices en crecimiento de informalidad; razón por lo cual en ésta investigación utilizando la metodología mixta que reúne al método cualitativo y cuantitativo, sirviéndose de la técnica de la observación, el análisis documental y de los instrumentos como la guía de observación y la guía de análisis documental, los cuales han sido utilizados para poder argumentar la importancia de incluir la unipersonalidad en este modelo empresarial. Respecto a los resultados podemos determinar que sí existe esa necesidad de incluir la unipersonalidad en nuestro ordenamiento jurídico a través de la Sociedades por Acciones Cerradas Simplificada con la finalidad de fomentar la formalización de los micro, pequeños y medianos empresarios. / The objective of this legal article is to argue for the inclusion of sole proprietorship in Simplified Closed Share Companies to promote the formalization of micro, small and medium-sized entrepreneurs, because informality is a problem that continues to grow in our society and State. has tried to implement different methods to reduce its growth rates, which is why using the mixed methodology that brings together the qualitative and quantitative method, using the technique of observation, documentary analysis and instruments such as the observation guide and the documentary analysis guide, are used to argue the importance to include unipersonality in this business model. Regarding the results, we can determine that there is a need to include sole proprietorship in our legal system through Simplified Closed Share Companies with the purpose of promoting the formalization of micro, small and medium-sized entrepreneurs.

No description available.

Purpose: The purpose of this paper is to study how Swedish portfolio companies perform after being exited by the PE-company. Through the perspective of the portfolio company, we follow how well they maintain the created value and if there is a difference in performance depending of different exit strategies. Theory: The study is based on theories regarding corporate governance, the principal-agent theory and the tax-shield theory. Method: To perform this study we have used a quantitative and deductive research approach. We compare the portfolio companies pair-wise with themselves during another time period. We then test if there is a difference in performance comparing key figures. Results: Data has been collected from 480 annual reports covering a total of 60 portfolio companies. The results consist of three different key figures from every year for each portfolio company. Analysis: The tests show a few statistically significant changes in performance when making comparisons regarding the different points in time. Generally, portfolio companies exited 2003-2005 performs better than those exited 2006-2011. The portfolio companies exited during 2006-2008 showed significant decrease in two out of the three key figures after being exited. Conclusion: The results show that portfolio companies perform differently depending on when they are exited, which is natural considering constant macro-economic changes. There was no significant difference in performance when using exit method as the dependent variable. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska portföljbolag utvecklas efter avyttring, samt att ur portföljbolagets perspektiv följa upp hur väl dessa bibehåller det värde som skapats och om det finns skillnad i prestationer portföljbolagen emellan i förhållande till exitmetod. Teori: Corporate governance, principal-agentteorin, teorin om skattesköld. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Portföljbolagen jämförs parvis med sig själva vid olika tidsperioder och testas med hypoteser för att undersöka om de skiljer sig i de nyckeltal som mäts. Empiri: Empirin består av 480 årsredovisningar från 60 portföljbolag. Ur dessa har tre olika nyckeltal tagits fram för analys. Alla siffror som använts i studien går att finna bland bilagorna. Analys: Testen ger att antal signifikanta resultat på förändring tidpunkterna emellan. Generellt presterar portföljbolag avyttrade mellan 2003-2005 bättre än de som avyttrats 2006-2011. Perioden 2006-2008 visade negativ signifikant utveckling på två av de tre nyckeltalen som uppmätts. Slutsats: Empirin visar att portföljbolag utvecklas olika beroende på när de avyttrats, vilket är en given effekt av att det makroekonomiska klimatet ständigt förändras. Det gick inte att utläsa någon prestationsskillnad portföljbolagen emellan när exitmetod sattes som beroende variabel.