Antagandet om fortsatt drift utgör den grundläggande princip som skall tillämpas då företag värderar sina tillgångar. Om det föreligger osäkerhetsfaktorer beträffande företagets förmåga att fortleva under en överskådlig framtid ger däremot inte värderingen en rättvisande bild och skall därför frångås. Vidare skall revisorn, som en del i granskningen, beakta företagets fortsatta levnadsförmåga och vid tvivel om den framtida existensen skall en anmärkning göras i revisionsberättelsen. I och med att det är en förutsägelse om framtiden är det dock ett av de svåraste ställningstaganden en revisor måste göra. Tidigare studier indikerar på att företag, trots tilldelad going-concern varning (GC-varning), fortlever i cirka 90 procent av fallen. Bland de resterande tio procenten, som torde utgöra korrekta bedömningar, finns det dessutom forskare som hävdar att varningen fungerar självförverkligande och påskyndar, eller rent av orsakar konkursen. Andra forskare redovisar emellertid belägg för att en självuppfyllande profetia inte alls existerar. Bristande empiriskt material finns dock rörande det faktum att det skulle vara företagsspecifikt huruvida GC-varningen tenderar att utfalla. Aktuell studie ämnar ge ett bidrag till denna kunskapslucka genom att undersöka, och således erhålla kunskap om, faktorer som påverkar ett företags levnadstillstånd efter tilldelad GC-varning. Sammankopplade resultat från tidigare studier indikerar på att ålder, kapitalstruktur, bolagsstruktur, nettoomsättningsstorlek samt storlek på reviderande byrå kan antas vara påverkande faktorer. Genom statistisk hypotesprövning, baserad på data från företagens årsredovisningar, undersöktes korrelationen mellan dessa faktorer och levnadsstatus. Urvalet bestod av aktiebolag som sin enda eller allvarligaste anmärkning erhållit en GC-varning för första gången 2012. Efter viss bortsållning kom 188 bolag att utgöra studiens urval. Resultaten påvisade att de bolag, inkluderade i aktuell studie, som fortlevde var äldre, hade lägre total skuldandel, tillhörde en koncern samt blev granskade av en större revisionsbyrå 2012. I motsats till vad hypotesen predikterade hade de också högre räntebärande skuldandel. Avseende nettoomsättningens storlek uppvisades ingen nämnvärd skillnad mellan grupperna. I många fall var emellertid differenserna för små, med hänsyn till den stora variation som förelåg, för att med statistisk säkerhet fastställa skillnaderna. Den enda slutsats som kan generaliseras är att koncernbolag med högre räntebärande skuldandel fortlever i större utsträckning. / The accounting is prepared with the assumption that the companies will continue as a going concern. However, the principle will be waived if the assumption is unwarranted. The auditor will, as part of the examination, consider the companies' living ability. If the auditor is in doubt about the companies' going concern, they are obligated to report it in the audit report. Due to the fact it is an assessment about future events, it is one of the most difficult parts for an auditor to consider. Recent research indicates that 90 percent of the companies receiving a going concern-warning (GCW) do not subsequently fail. Among the remaining ten percent, which should compose correct judgements, some researchers claim that the warning is self-fulfilling and accelerates or even causes the bankruptcy. On the other hand, there are also researchers who report that no such self-fulfilling prophecy exists. Limited empirical material exists concerning the fact that it may be specific for each company whether it survives or ceases after receiving a GCW, a gap that this paper aims to fill. The aim will be met by investigating, and thus obtain knowledge about, factors that affect a company's state of living after receiving a GCW. Merged results from recent research indicate that age, capital structure, company structure, net sales and size of the auditing firm are influencing factors. By statistical hypothesis testing, based on data from the companies' annual reports, the correlation between these factors and life status was investigated. The sample consisted of limited companies which, as its only or most serious remark, received a GCW for the first time in 2012. After some screening, 188 companies were left to constitute the sample of the study. The obtained results were that the companies which continued as a going concern, were older, had lower debt to total asset ratio, belonged to a concern and were audited by a big audit firm in 2012. Opposite to predicted hypotheses, they also had higher interest-bearing debt to total asset ratio. No difference of matter was discerned regarding net sales. However, in many cases the differences were too small to statistically prove the differences, given the large variation which existed. The only conclusion that can be generalized is that group companies with higher interest-bearing debt to total asset ratio continue as a going concern to a greater extent.

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:28:18Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Victor da Silva Camargo.pdf: 878623 bytes, checksum: bbb7cff75fe0cb0da93b1e03140085a0 (MD5) Previous issue date: 2015-02-25 / This work, a survey of theoretical nature, seeks to clarify the considerations of Winnicott on the stage of concern. This concept was developed by the author in order to emphasize positive aspects in the phenomenon described by Melanie Klein under the name depressive position; For Winnicott something is lost when we import the psychiatry the term depression to describe an achievement that belongs to the natural ripening process of the human being. To note the progress that Winnicott proposes in his own description of the depressive position were read by means of a critical analysis, the main author of the texts relating to the phenomenon in question, seeking to relate them to his work, that of Melanie Klein as well as the principal authors of these commentators. Winnicott's ideas related to this process, in its broadest and indicating that such a development is an extension of what already done by Klein, feature is that this takes place in a dual (parent-child) relationship, previous, so the complex Oedipus and forms the basis of constructive deed. A crafted hypothesis in this study is that Winnicott, to develop a theory of development, which is described as a function of the ego and its constant tendency towards integration, as well as noting the fundamental importance of the mother-infant relationship, eventually expanding theories that are a function of ID or instinct (both in-phase and positions) and offers the possibility to describe the stage of concern as the time integration of instinctual life, the ability to observe, in health, the development of be constructive, communicative, social - in this context, with the instinctual to his service, the service life of the ego - and, in sickness, provides us with a theory that helps understanding, acting on, and the possibility of prevention, pathologies associated with depressed mood . / Este trabalho, uma pesquisa de natureza te?rica, visa esclarecer as considera??es de Winnicott sobre a fase do concern. Tal conceito foi desenvolvido pelo o autor com o intuito de ressaltar aspectos positivos no fen?meno descrito por Melanie Klein sob a denomina??o posi??o depressiva; para Winnicott algo se perde ao importarmos da psiquiatria o termo depress?o para descrevermos uma conquista que pertence ao processo natural de amadurecimento do ser humano. A fim de notar os avan?os que Winnicott prop?e em sua descri??o pr?pria da posi??o depressiva foram lidos, por meio de uma an?lise cr?tica, os principais textos do autor relativos ao fen?meno em quest?o, buscando relacion?-los a sua obra, a de Melanie Klein bem como dos principais comentadores destes autores. As ideias de Winnicott correspondentes a este processo, em sua caracter?stica mais ampla e, indicando que tal desenvolvimento representa uma amplia??o daquilo j? feito por Klein, ? que este se d? em uma rela??o dual (m?e-beb?), anterior, portanto, ao complexo de ?dipo e constitui a base do fazer construtivo. A hip?tese trabalhada neste estudo ? a de que Winnicott, ao desenvolver uma teoria do desenvolvimento, sendo esta descrita em fun??o do ego e de sua permanente tend?ncia ? integra??o, bem como fazendo notar a import?ncia fundamental da rela??o m?e-beb?, acaba por ampliar as teorias que o fazem em fun??o do id ou do instinto (tanto em fase como em posi??es) e oferece a possibilidade, ao descrever o est?gio do concern como o momento da integra??o da vida instintual, a possibilidade de observarmos, na sa?de, o desenvolvimento do ser construtivo, comunicativo, social neste contexto, com a vida instintual a seu servi?o, a servi?o do ego , e, na doen?a, nos fornece uma teoria que auxilia a compreens?o, a a??o sobre, bem como a possibilidade da preven??o, de patologias associadas ao humor deprimido.

<p>In the beginning of the 21^th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17^th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover.</p><p> </p> / <p>I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.</p><p><strong> </strong></p>

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover. / I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs. Vidare kartlägger och analyserar vi potentiella samband mellan svenska revisorers uttalanden i revisionsberättelsen och revisorernas arvoden samt klientföretagens storlek. Vi studerade om revisionsberättelserna var rena eller orena samt om någon varning kring företagets fortlevnad utfärdats. Studien omfattar aktiebolag som gått i konkurs under perioden 2010-01-01 till 2010-08-31. Det finns tidigare forskning som påvisar ett samband mellan höga arvoden till revisorn och ett minskat oberoende hos denne samtidigt som andra studier påvisar motsatsen. Det finns även studier som bekräftar att företags storlek påverkar revisorns oberoende. I vår studie har vi kommit fram till att det finns ett samband mellan det totala arvodet till revisionsbyrån och andelen orena revisionsberättelser. Vi har även funnit ett samband som tyder på att revisorn blir mer kritisk och att andelen going concern-varningar ökar ju högre arvoden ett företag betalar till sin revisor. I vår studie har vi också funnit att klientföretagets storlek har påverkan på andelen orena revisionsberättelser (ju större företag desto lägre andel orena revisionsberättelser) medan företagets storlek inte har någon inverkan på andelen going concern-varningar. / Already in the Kreuger crash in the early 1930s the society began to question and make demands on auditor’s independence. The question of an auditor’s independence is still today a topical issue. The effect of an auditor who is not independent is that the company´s annual report provides the stakeholders with false information. Underlying factors that may affect the auditor`s independence can be the company’s auditing fees as well as the size of the company. We have in this study categorized and analyzed differences between Swedish auditor`s statements in audit reports and auditors fees as well as the size of the client company. We chose to study the auditors statement in the company’s annual audit report and if any warning about the survival of the company were issued. We chose to limit our study to only Swedish companies that has gone bankrupt during the period 2010-01-01 to 2010-08-31. Previous research state that there is a correlation between high fees to the auditor`s firm and the auditor`s loss of independence, while there is studies that state the opposite. There are also studies that confirm that the company’s size affect the auditor`s independence. We have in our study confirmed that there is a correlation between size of the total fee to the auditing firm and the share of clean audit reports. We have also found a correlation that indicates that the auditor is more critical in the audit and that the share of going concern-warnings increases when the fees to the auditor increases. The size of the client company has, according to our study, influence on the share of clean audit reports (the share of clean audit reports increases when the companies are larger) while the size of the client company has no effect on the share of going concern-warnings.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell. Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar. Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag. Företagen behöver identifiera relevanta intressenter vid en going-concern varning på grund av begränsade resurser. Identifieringen sker genom att studera om företaget innehar främst attributen makt och brådskande men även attributet legitimitet. För att företagen ska behålla en god relation till sina intressenter vid krisen behövs allmän och specifik kommunikation. För att hantera en going-concern varning och minska de negativa effekterna kan företagen använda sig av primär och sekundär kriskommunikationsstrategier. / Background: One of the worst things that can happen to a business is to receive a going-concern warning. That is due to the fact that a going-concern warning is a signal to stakeholders concerning the matter that it is a risk that the business will not survive the next twelve months. Earlier studies have examined the effects of a going-concern warning on the businesses stakeholders and what happens to companies in the short term. That has made us want to examine how business leaders act to avoid bankruptcy and liquidation and therefore survive a going-concern warning. Purpose: The purpose of our study is to explain how business leaders act in order to survive a going-concern warning. The focus of the study will be on communication. To fulfill this purpose we will construct a model. Method: The study has a deductive research approach with a base in resource dependence theory, attribution theory and institutional theory. The empirical data is of a quantitative nature and is collected through survey and a document study of annual reports. Conclusion: We have come to the conclusion that receiving a going-concern warning will be experienced like a crisis by companies. Due to scarce resources companies will need to priorities their stakeholder in order to keep the ones relevant to the survival of the business. Business leaders will identify relevant stakeholder by examining the presence of power, legitimacy and urgency in stakeholder-manager relationships. Companies will in order to keep a good relationship with their stakeholders communicate though information channels directed towards the public and specific stakeholders. To reduce the effects of a going-concern warning companies will use primary and secondary crisis response strategies.

Background: Children at risk of abuse are a worldwide phenomena. They can be hard to identify, which puts high demands on healthcare-workers who meet them. Since 2001 swedish healthcare-personnel are obliged by law to report concerns of children at risk, although less reports are made than can be expected. Nurses working with children need to be aware of signs of children at risk to identify them, sothe children can receive adequate help. Purpouse: The purpouse of this study was to describe the experience of nurses when assessing and reporting concern for children at risk. Method: Qualitative inductive interviewstudy, 19 semi-structured interviews were carried out with nurses from two hospitals in southeast Sweden. Interviews were analyzed with content analysis. Results: Four categories were found answering the nurses’ experiences. There were What makes the nurse assess concern awarely, The workplaces’ effect on the nurse’s assessment, The nurses preconditions to make a concern assessment and The nurses feelings related to a concern assessment. Conclusions:The nurses’ experienced a lack of competence concerning assessing the need of reporting concern for children at risk. The lack of competence led to doubt whilst assessing, which made the support from colleagues and clear guidelines more important. The nurses’ experienced that they knew what to observe and which feelings to react to, but they didn’t have the courage or confidence concerning their assessment to follow through with a report of concern. The duration of the hospital stay was considered to affect the assessment. The lacking competence was mainly concerning a lack of experience and education in the matter, but the main difficulty was that the concern was subjective and varied from each person. / Bakgrund: Barn som far illa finns världen över. De kan vara svåra att identifiera, vilket sätter höga krav på hälso- och sjukvårdspersonal som möter barnen. Sedan 2001 har svensk hälso- och sjukvårdspersonal anmälningsplikt angående oro för barn som far illa, trots detta står vården för en mindre andel anmälningar än förväntat. Sjuksköterskor som arbetar med barn behöver ha kännedom om barn som far illa och vilka tecken de ska leta efter, så att barnen kan erhålla adekvat stöd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever situationer när de ska bedöma behovet av en orosanmälan för barn som misstänks fara illa. Metod: Kvalitativ induktiv intervjustudie, 19 semistrukturerade intervjuer, sjuksköterskor från två sjukhus i sydöstra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framträdde: Det som får sjuksköterskan att medvetet göra en orosbedömning, Arbetsplatsens påverkan på sjuksköterskan i en orosbedömning, Sjuksköterskans förutsättningar för att göra en bedömning och De känslor sjuksköterskan kan uppleva i samband med en orosbedömning. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde en bristande kompetens i att bedöma behovet av anmälan om ett barn misstänktes fara illa. Den bristande kompetensen föranledde tveksamhet i bedömningen, vilket resulterade i att stödet från arbetskollegorna och tydliga styrdokument var viktiga. Sjuksköterskorna upplevde att de visste vad de skulle observera och vilka känslor de skulle reagera på men att de inte vågade fullfölja bedömningen och eventuellt skriva en orosanmälan. Längden på vårdtiden ansågs påverka bedömningen. Den bristande kompetensen handlade om oerfarenhet och för lite utbildning i ämnet men svårigheten var till största del att bedömningen var ytterst subjektiv och varierade från person till person.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie. Först undersöktes 4220 aktiebolag i Skåne för att finnabolagenmed orena revisionsberättelse. Vidare bidrog den första undersökningen i 333 aktiebolag som kommed i vår undersökning. Uppsatsen speglar aktiebolagspopulationen i Sverige.Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram.Studien har påvisat att företagets fortlevnad, betalningsförmåga, omsättning och antal anställda påverkas av en oren revisionsberättelse. Dessutomvisarresultaten att en oren revisionsberättelse leder tillfler orenaoftare än till renade följande åren. Studien har endast påvisat en väldigt svag indikation på att åtgärder dämpareffekten av de orena revisionsberättelserna. / Since stakeholders proved to use the auditor’s report for decision-making, reactions to the qualified audit opinion implya negative result for the firm. Thus, we investigated how the audited firm’s organizational outcomes are influenced by the qualified audit opinion. Furthermore, the study aims to explain how the measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.Based on previous research and theory, we created our own hypothesis. The hypothesis saysthat the qualified audit opinionaffectsorganizational outcomes and that these effects can be limited by the measures taken. To realize the purpose, we conducted a document study. We investigated 4220 firms in Skåne to find firms with qualified audit opinions. Furthermore, the first survey contributed 333 firms that brought in our survey. The results reflect the entire population of firms in Sweden. The results were statistically processed in order to test the developed hypothesis. The study has demonstrated that the firm’s survival, solvency,turnover and number ofemployees are affected by a qualified audit opinion. Furthermore, the results show that a qualified audit opinionleads more qualified audit opinions than unqualified audit opinions the following years. The study shows a very weak indication that measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.

An auditors’ job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider. The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so. In order to solve the purpose we used both a quantitative and qualitative method. The quantitative method was based on a grid model called The Reperatory Grid and the qualitative method consisted of interview questions. In order to obtain data we interviewed three certified public accountants. In our results and conclusion, we concluded that it is difficult to determine whether an event is more important than anyone else. The explanation is that the objects that the auditor takes into account most often is situation-specific and therefore require the auditor to use out of their previous knowledge of the company, but also create a comprehensive picture of the specific situation with the help of various dimensions. / En revisors uppgift är att granska företagets siffror och, som oberoende part, ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska ställning. Revisorn måste vid granskningen förhålla sig till standarden ISA. I ISA finns standarden ISA 570 som behandlar fortsatt drift (going concern). Standarden tar upp ett par faktorer som kan vara indikationer på att ett företag kan få problem med sin fortsatta drift. Problematiken är att ISA inte värderar vilka faktorer som är mer betydelsefulla än andra vid bedömningen, utan det är upp till revisorn att ta ställning. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är mer betydelsefulla än andra vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så. För att ta reda på syftet användes både en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgick från en gridmodell som kallas The Reperatory Grid och den kvalitativa metoden bestod av intervjufrågor. För att få fram data intervjuades tre auktoriserade revisorer. I vårt resultat och slutsats kom vi fram till att det är svårt att avgöra om någon händelse är mer betydelsefull än någon annan. Förklaringen till detta är att de faktorer som revisorn beaktar oftast är situationsspecifik och därför behöver revisorn använda sig utav sin tidigare kunskap om företaget, men även skapa sig en helhetsbild över den specifika situationen med hjälp av olika mått.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser. Exempel på åtgärder är att företaget byter ut sina revisorer eller att företaget begärs i konkurs, det vill säga att den självuppfyllande profetian går i uppfyllelse. Uppsatsens syfte är att visa om det finns ett samband mellan de förlorade revisionsarvodena vid utfärdandet av en första going concern-varning av svenska revisorer. Dessutom skall uppsatsen visa om det existerar ett samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och sannolikheten för konkurs för de reviderade företagen.  Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för att förklara sambanden. Detta sker genom att en testgrupp på 169 företag har selekterats som erhållit en första going concern-varning för bokslutsåret 2009. Testgruppen har jämförts med en kontrollgrupp på 169 företag som är lika finansiellt stressade men inte erhållit en going concern-varning. För att bevisa huruvida något samband existerar tillämpas statistiska beräkningar. Uppsatsens resultat fastställer att ett samband existerar mellan utfärdandet av en första going concern-varning och revisorsbyte. Ju längre ett revisorsuppdrag har pågått desto mindre är sannolikheten för att en going concern-varning skall utfärdas. Däremot visar undersökningen att det inte finns något samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och företagskonkurser vilket också tyder på att det inte finns stöd för den självuppfyllande profetians existens. / The auditors maintain an essential roll as an independent authority for control of financial information governed by rules and regulations. In the modern society it’s crucial for the companies to present correct information within annual reports for the stakeholders. It’s a complex task for the auditors to make an adequate judgment of the companies ongoing business if an audit modified opinion should be issued which may not lead to any misjudgements. As the results of such a misjudgement will have huge consequences for both client and auditor. Issuing a going concern modified audit opinion may result in large loss of revenues for the auditors as well as negative information to the stakeholders of the company which may lead to serious consequences for the business of the company. As example on measures taken by the company is to replace their auditors or that the company files for bankruptcy, which means that the self-fulfilling prophecy is accomplished. The purpose of this paper is to show if it exists a correlation between the losses of auditors revenues when issuing a first going concern modified audit opinion by Swedish auditors. In addition this paper will prove if it exists a correlation between issuing a going concern modified audit opinion and the probability of bankruptcy for the revised company. This paper applies a quantitative method to explain the correlations. This analysis is made by the selection of a test group of 169 companies which have received a first going concern modified audit opinion during the financial year of 2009. The test group has been compared by a control group of 169 companies which are financial distressed but have not received a going concern modified audit opinion. To prove whether if it exist any correlations statistical calculations is applied. The results of this paper determine the existence of a correlation between issuing a first going concern modified audit opinion and audit switch. The longer the audit tenure has lasted the lesser is the probability that a going concern modified audit opinion to be issued. However this paper finds no evidence of any correlation between issuing of a going concern modified audit opinion and company bankruptcy which reject the existence of self-fulfilling prophecy.