Till följd av marknadens reaktion på viruset covid-19 föll aktieindexet OMXS30 i början av år 2020 med cirka 32 procent på en månad, för att sedan återhämta sig och uppnå värderingsnivåer som OMXS30 aldrig tidigare varit på. Vi har valt att studera coronapandemins effekt på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30. Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur svenska företagsvärderingar i noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Vi jämför företagens värderingar vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28) med värdet av samma företag ett år in i coronapandemin (2021-02-19; indexkurs 2036.97). Genom medelvärdesberäkningar och Paired Sample t-Test undersöker vi variationer i medelvärdet i sex nyckeltal och fyra värderingsmultiplar. Vi finner ingen statistiskt signifikant förändring i de undersökta nyckeltalen och värderingsmultiplarna, med undantag för en statistisk signifikant reducering av företagens totala omsättning. Vårt resultat talar för att värdeökningen i OMXS30 under den studerade perioden till stor del varit driven av de större företagen i indexet med högre viktning, snarare än en bred genomgående värdeökning för alla företagen i indexet. Vidare finner vi även att företagen verkar ha reducerat kostnader och/eller erhållit coronastöd från svenska staten för att kunna bibehålla vinstnivåerna på grund av den minskade omsättningen som coronapandemin medfört. / As a result of the market’s reaction to the virus COVID-19, OMXS30 fell 32 percent at the beginning of 2020 and was able to recover itself and reach new higher levels in which OMXS30 had never been before. We have chosen to study the corona pandemic’s effect on the company valuations of the listed companies on OMXS30. The purpose of the essay is to broaden the understanding of how Swedish company valuations in listed companies can behave during a stock market crisis and crisis in society. Through the purpose, we can increase the knowledge if overvalued asset prices can lead to large values being lost to investors in the event of a stock market crisis. We compare the valuations of the companies on the highest point before the corona pandemic (2020-02-19; index point: 1900.28) with the valuations of the same companies one year into the corona pandemic (2021-02-19; index point: 2036.97). Through calculations of averages and Paired Sample t-Test, we study whether there occurred any changes in the mean of six key figures and four valuation multiples. We find no statistical significance in neither the studied key figures nor the valuation multiples except for a statistically significant decrease in the companies’ total revenues. Our result points in a direction that suggests that the increase in value of OMXS30 during the studied period was mainly driven by an increase in value of the bigger companies with higher weights in the index rather than a broader increase in value of all companies in the index. We also find that companies might have reduced their overall cost and/or received financial support from the Swedish government to be able to maintain the previous earnings levels because of the decrease in total revenue that the corona pandemic has caused.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av coronapandemin och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. Vidare är avsikten att undersöka vad som påverkar vilka åtgärder som vidtagits. Metod: En kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där en webbaserad enkät använts för att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av kriser och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. T-tester och korrelationsanalyser har använts för att analysera resultaten och testa hypoteser som formulerats utifrån befintlig teori på forskningsområdet. Resultat: De undersökta företagen har primärt påverkats av volatila råvarupriser, utmaningar när det kommer till att säkerställa kontinuerlig materialtillgång samt att kunna få tillgång till rätt kompetens till verksamheten. De undersökta företagen har därutöver upplevt att deras ekonomiska resultat har försämrats under coronapandemin. Samtliga nollhypoteser antas i studien. Däremot har studien likväl kunnat påvisa förändringar i de undersökta företagens riskstyrning, däribland att företagen ökat antalet möten de håller om risker och att de ökat antalet leverantörer som de använder sig av för samma typer av varor i de fall då de upplevt störningar i försörjningskedjorna. Företagen som hade upplevt ökade störningar i försörjningskedjorna hade också ökat sina lager och avsåg så också i hög utsträckning göra efter coronapandemins slut. / Purpose: The aim of the thesis is to investigate how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of the corona pandemic and which risks the companies feel have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. Furthermore, the intention is to investigate what affects what measures have been taken. Method: A quantitative survey with a deductive approach where a web-based survey was used to examine how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of crises and which risks the companies experience have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. T-tests and correlation analyzes have been used to analyze the results and test hypotheses formulated based on existing theory in the research area. Results: The companies surveyed were primarily affected by volatile raw material prices, challenges when it comes to ensuring continuous material supply and being able to gain access to the right skills for the business. In addition, the companies surveyed have experienced that their financial results have deteriorated during the corona pandemic. All null hypotheses are adopted in the study. However, the study has nevertheless been able to show changes in the survey companies' risk management, including that the companies increased the number of meetings they hold about risks and that they increased the number of suppliers they use for the same types of goods in cases where they experienced supply chain disruptions. The companies that had experienced increased disruptions in the supply chains had also increased their stocks and intended to do so to a large extent after the end of the corona pandemic.

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.

The corona pandemic has had a major impact on the whole world to different degrees. The Swedish companies have been affected and forced to review their capital structure. A good result for the companies is essential to be able to compete in a vulnerable market. During a crisis, companies need to be active in their financing decisions and how they choose to finance themselves. Macroeconomic factors have a significant impact on the capital structure, as crises can make firms more constrained. The impact of the crisis on society and specifically on companies is therefore interesting to study. With this as a starting point, the main purpose of the study is to investigate how the capital structure has changed during the transition to covid-19, 2019 and 2021. To be able to analyze the purpose, the study explores what has an impact on the company's liabilities in relation to assets. The study has a quantitative research method with a deductive approach. The sample consists of 150 Swedish listed companies where the data set is made up of the companies annual reports. Six hypotheses have been developed to be tested through regression analyses. The dependent variables tested are total liabilities, current liabilities and long-term liabilities relative to total assets. The independent variables consist of age, size, profitability and growth. The result shows that marginal differences exist for the debt ratios between the period before and during the pandemic. Some of the independent factors have had a greater impact than others on the company's debt ratio, including size. Age is the factor that has no influence on the companies' leverage ratio. The study’s findings contribute to better understanding of how the corona pandemic affects the capital structure of Swedish companies. / Coronapandemin har påverkat hela världen i olika grad. De svenska företagen har blivit drabbade och behovet av att se över kapitalstrukturen har varit ett faktum. Ett gott resultat för företagen är väsentligt för att kunna konkurrera på en utsatt marknad. Företagen behöver under en kris vara aktiva i sina finansieringsbeslut och hur de väljer att finansiera sig. De makroekonomiska faktorerna har stor betydelse på kapitalstrukturen, eftersom kriser kan ledatill att företagen blir mer begränsade. Krisens påverkan på samhället och specifikt på företagen blir därav intressant att studera. Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att undersöka hur kapitalstrukturen har förändrats vid övergång till covid-19, år 2019 och 2021.För att kunna analysera syftet utforskas vad som har en påverkan på företagets skulder i förhållande till tillgångar. Studien har en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Urvalet består av 150 svenska börsnoterade företag där datamaterialet utgörs av företagensårsredovisningar. Sex hypoteser har framställts för att testas genom regressionsanalyser. De beroende variablerna som testas är totala skulder, kortfristiga skulder och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. De oberoende variablerna består av ålder, storlek, lönsamhet och tillväxt. Resultatet visar att marginella skillnader finns för skuldkvoterna mellan perioden före och under pandemin. Några av de oberoende faktorerna har haft större påverkan än andra på företagens skuldkvot, bland annat storlek. Ålder är den faktorn som inte har någon påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Studiens resultat bidrar till ökad förståelse kring hur coronapandemin påverkar svenska företags kapitalstruktur.

The Covid-19 pandemic that erupted in 2020 has impacted most livelihoods and increased poverty levels worldwide. This thesis considers the impact which the Corona pandemic has had on Ukrainian seasonal migrant workers’ livelihoods in Poland. The societal travel restrictions’ short-term effects on the seasonal livelihoods are investigated along with the subsequent short-term coping strategies used by the seasonal migrant workers. The study draws on primary data from 10 semi-structured, digital interviews conducted with Ukrainian seasonal migrant workers from different sectors who worked in Poland during the pandemic period. Through the Sustainable Livelihood Framework, the cases were individually considered whilst also comparing within the sample groups from the sectors agriculture, construction, domestic services, culinary, and warehouse work. The findings of the study show that the seasonal migration livelihood strategy was resilient, lowered vulnerability, and allowed for sustainable livelihood outcomes despite the Corona pandemic. Travel restrictions and other institutional processes enabled or disabled the seasonal workers. Despite the Corona pandemic, the seasonal migration livelihood strategy was used as a short-, medium- and long-term strategy to alleviate poverty. The study increases the multidimensional understanding of the pandemic effects on Ukrainian seasonal workers in Poland. Therefore, this research provides an understanding of poverty alleviation, seasonal migration livelihood strategies, and resilience in a pandemic context.

Bakgrund: Coronapandemin präglade under lång tid människors vardag såväl som de finansiella marknaderna. Den kraftiga nedgången i februari - mars år 2020 och den rekordsnabba återhämtningen påverkade privatinvesterare. Dessa investerare stod inför tuffa beslut, och präglades av stress och oro. Under volatila tider sker inte alltid rationella beslut, och denna typ av beslutsmiljö kan påverka investerare att vara mer mottagliga av psykologiska bias. För att undvika att gå i samma fällor, är det av intresse att kartlägga börspsykologiska faktorers påverkan på privatinvesterares agerande och vilken effekt det har på deras diversifiering i aktieportföljen. Eventuella skillnader i agerande under börsnedgångarna visar även om investerarna själva lärde sig någonting från den första börsnedgången och ändrade sitt beteende till den andra börsnedgången. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga privatinvesterares agerande på aktiemarknaden under Coronapandemin. Detta för att kunna uttala sig om, privatinvesterares beteende under börsnedgången i februari - mars 2020, samt den andra börsnedgången i oktober samma år. Genom att undersöka två tidsperioder går det att observera skillnader i beteende. Metod: Studien använde sig av en enkätstudie med tvärsnittsdesign för att på generell nivå ha möjlighet till att uttala sig om privatinvesterares agerande under börsnedgångarna. Slutsats: Studien har visat att samtliga undersökta börspsykologiska bias har påverkat privatinvesterare under båda börsnedgångarna men det finns dock skillnader mellan perioderna. Om respondenterna själva får beskriva deras agerande har många angett att de har agerat rationellt under krisen, något som tidigare forskning också konstaterat. Diversifieringen har ökat i aktieportföljen efter börsnedgångarna, jämfört med hur det såg ut vid slutet av 2019. Det är dock inte säkerställt att detta är en effekt av nedgångarna. Slutligen finns det även skillnader i börspsykologiska faktorer och diversifiering mellan demografiska faktorer och erfarenhet från tidigare kriser. / Background: The Corona pandemic has affected people’s everyday life as well as the financial markets. The big decline in the stock market that happened in February-March 2020 and the record fast recovery impacted private investors in a big way. Investors had difficult decisions to make during times of stress and worry, which does not always lead to optimal decisions. The investors could be more affected by biases during times of crisis. To avoid walking into the same traps again it is of investor’s interest to map psychological biases and how they affect the diversification in their stock portfolios. Eventual differences in behavior between the stock market decline in February-Mars and the one in October could be spotted by comparing the two periods. This would show if the respondents themselves learned from the first stock market decline to the second one, hence changing their behavior. Purpose: The purpose of this study is to map private investors’ behavior in the stock market during the Corona pandemic. This will make it possible to discuss private investors’ behavior during the stock market declines in February-March 2020 as well as the one in October the same year. This will make it possible to see differences in behavior. Method: The study used a survey study with cross-sectional design to be able to discuss private investors’ behavior at a general level. Conclusion: The study has shown that all studied psychological biases to affect private investors during the stock market declines, showing there are differences between these periods. If the respondents describe their own actions, then many of say themselves that they acted rational during the crisis, something that previous studies have shown. The diversification has also increased after the stock market declines compared to how it was at the end of 2019, but it is not certain that it is an effect of the stock market declines. There are also differences between demographic factors and experience from previous crises with regards to psychological biases and diversification.

In der 4.Sächsischen Studierendenbefragung wurden die Studierenden an den sächsischen Universitäten, Fachhochschulen und Kunsthochschulen zur Qualität von Studium und Lehre sowie ihren Bildungswegen befragt. Im Vergleich mit den Vorgängerstudien kann eine Verbesserung der Studienqualität beobachtet werden. Gleichzeitig wird der Bachelorabschluss zunehmend als berufsqualifizierender Abschluss auf dem Arbeitsmarkt akzeptiert. Zusätzlich enthält die Studie zwei besondere Schwerpunkt. Mit einer Reihe von Fragen wurde das Studienerleben und die Teilnahme an Lehrveranstaltungen sowie Prüfungsleistungen im Distanzunterricht während der Corona-Pandemie erfragt. So kann aufgezeigt werden, wie Studierende mit dieser Umstellung umgegangen sind und dass die allermeisten Studierenden diese Herausforderungen gut bewältigt haben. Gleichwohl gibt es eine relevante Gruppe, die größere Schwierigkeiten berichtete. Weiterhin nahmen Fragen zum Beratungsangebot, dem vielfältigen Beratungsbedarf und Belastungen im Studium einen breiten Raum ein. Für Sachsen liegen damit erstmalig aussagekräftige Daten zum studentischen Belastungserleben und Nutzungsverhalten von Beratungs- und Unterstützungsangeboten inkl. der Onlineberatung vor.:ZUSAMMENFASSUNG IV 1. EINLEITUNG 1 2. DAS PROFIL DER STUDIERENDEN 5 2.1 STUDIERENDE NACH HOCHSCHULTYP, FÄCHERGRUPPEN UND STUDIENBEREICHEN 5 2.2 STUDIERENDE NACH ART DES ANGESTREBTEN STUDIENABSCHLUSS 11 2.3 STUDIERENDE NACH GESCHLECHT 13 2.4 STUDIERENDE NACH ALTER 16 2.5 STUDIERENDE NACH NATIONALSTAATLICHER HERKUNFT 17 2.6 STUDIERENDE NACH DER BILDUNGSHERKUNFT 19 2.7 STUDIERENDE MIT KÖRPERLICHEN UND GESUNDHEITLICHEN BEEINTRÄCHTIGUNGEN 23 3. STUDIENBEDINGUNGEN UND STUDIERVERHALTEN 26 3.1 STUDIENQUALITÄT, LEISTUNGSANFORDERUNGEN UND SOZIALES KLIMA 26 3.1.1 Studienqualität 28 3.1.2 Leistungsanforderungen 31 3.1.3 Soziales Klima 34 3.2 DURCHFÜHRUNG DER LEHRE 35 3.2.1 Qualität der Lehrveranstaltungen 37 3.2.2 Unterstützung durch die Lehrenden 40 3.2.3 Digitale Kompetenzen der Lehrenden 43 3.2.4 Probleme bei der Lehrorganisation 45 3.3 KOMPETENZERWERB 47 3.4 STUDIERENDE AN DER HOCHSCHULE 53 3.4.1 Lernkompetenz und Zugehörigkeits- und Vertrautheitsgefühle 53 3.4.2 Studentische Mitwirkung 57 3.4.3 Anwesenheit in Lehrveranstaltungen 59 3.5 GESAMTZUFRIEDENHEIT UND KONSTANZ IN DER STUDIENENTSCHEIDUNG 62 3.5.1 Gesamtzufriedenheit mit dem Studium 62 3.5.2 Konstanz der Studienentscheidung 64 4. BERATUNGS- UND SERVICEANGEBOTE – NUTZUNG UND BEWERTUNG 67 4.1 INANSPRUCHNAHME VON BERATUNGSANGEBOTEN 68 4.1.1 Häufigkeit der aufgesuchten Beratung in den letzten 12 Monaten 68 4.1.2 Beratungsthemen 79 4.2 NUTZUNG UND BEWERTUNG DER BERATUNGS- UND SERVICEANGEBOTE 94 4.2.1 Nutzung der Beratungsanbieter 94 4.2.2 Bewertung der Beratungs- und Unterstützungsangebote 96 4.2.3 Wunsch nach größerem Beratungs- und Unterstützungsangebot 99 4.3 EINSTELLUNGEN ZUR ONLINEBERATUNG 104 5. STUDIEREN WÄHREND DER CORONA-PANDEMIE 118 5.1 TEILNAHME AN LEHRVERANSTALTUNGEN 118 5.1.1 Gründe für die Nichtteilnahme an Lehrveranstaltungen 121 5.1.2 Gründe für den Abbruch der Teilnahme an Lehrveranstaltungen 123 5.2 TEILNAHME AN PRÜFUNGSLEISTUNGEN 125 5.2.1 Gründe für nicht-abgelegte Prüfungsleistungen 127 5.2.2 Kenntnis und Nutzung einer Freiversuchsregelung 128 5.3 VERMUTETE LANGZEITFOLGEN DER PANDEMIE 131 5.4 DIGITALE LEHRE 136 5.4.1 Belastungen und Erleichterungen durch die digitale Lehre 137 5.4.2 Digitale Lehrformen als Ergänzung zur Präsenzlehre 142 6. WEGE ZUM STUDIUM, DURCH DAS STUDIUM UND NACH DEM STUDIUM 146 6.1 WEGE ZUM STUDIUM 146 6.1.1 Gründe für die Wahl der Hochschule 146 6.1.2 Hochschulzugang und Vorbildung 151 6.1.3 Region der Hochschulzugangsberechtigung 159 6.2 WEGE IM STUDIUM 162 6.2.1 Pläne der Bachelorstudierenden 162 6.2.2 Der Weg zum Masterstudium 168 6.2.3 Praktika und Auslandsaufenthalte 176 6.2.4 Studienunterbrechung 182 6.3 NACH DEM STUDIUM 188 6.3.1 Wunschregion des Berufseinstiegs 188 6.3.2 Wünsche und Ziele für Berufs- und Lebensweg 191 6.3.3 Informationsstand über berufliche Perspektiven bei angehenden Mediziner:innen 193 7. LITERATURVERZEICHNIS 194 A. METHODISCHE ANMERKUNGEN UND DATENGRUNDLAGE 197 A.1 GRUNDGESAMTHEIT UND STICHPROBE 197 A.2 ERSTELLUNG DES FRAGEBOGENS UND DURCHFÜHRUNG DER BEFRAGUNG 197 A.3 RÜCKLAUF UND DATENQUALITÄT 200 ABBILDUNGSVERZEICHNIS 203 TABELLENVERZEICHNIS 206 B. TABELLEN UND GRAFIKEN 209 C. FRAGEBOGEN 278 HOCHSCHULE UND STUDIENGANG 284 STUDIENFACH- UND STUDIENORTWAHL, ORIENTIERUNGSPHASE 291 STUDIENSITUATION UND LEHRQUALITÄT 293 FRAGEN ZUR BERATUNG 303 STUDIEREN WÄHREND DER CORONA-PANDEMIE 308 STUDIENVERLAUF UND STUDIENPLANUNG 314 GESAMTEINSCHÄTZUNG/ ZUFRIEDENHEIT 324 ANGABEN ZUR PERSON 325