Cytostatikabehandlingars emetiska biverkningar har en stor negativ inverkan på patientens livskvalitet. För behandling av cytostatikainducerat illamående och kräkningar så ges flera olika läkemedel, däribland 5-HT3-receptorblockare och NK1-receptorblockare. Syftet: finns det en skillnad i effekt, och i så fall vilken, mellan kombinationsbehandlingen NEPA (netupitant (NETU) och palonosetron (PALO)) och behandlingen APR (aprepitant) + 5-HT3-receptorblockare? Hur stor andel lindras av att få en NK1-receptorblockare (APR, NETU) utöver en 5-HT3-receptorblockare vid cytostatikabehandling? Litteraturstudie valdes som metod och 5 studier ingick med nästan 3000 deltagare. Resultaten av studierna visade på ett numeriskt övertag för NEPA över APR samt en signifikant skillnad i effekt vid tillägg av NK1-receptorblockare till behandling med 5-HT3-receptorblockare. Diskussionen ställde syftet mot resultatet genom att göra jämförande sammanfattningar av samtliga studier och diskutera och förklara fynden. Slutsatsen som drogs utifrån arbetet var att NEPA och APR behandlingen saknar signifikant skillnad, för patienten kan NEPA vara en enklare behandling att följa. Andelen som lindras av att få mot att inte få en NK1-receptorblockare var mellan 8% och 15%. / The emetic side effects that comes with chemotherapy have a big negative impact on the patient’s quality of life and is because of that important to treat to improve compliance with the chemotherapy treatment. Important antiemetic treatments include 5-hydroxitryptamin-3 (5-HT3) receptor antagonists and neurokinin-1 (NK1) receptor antagonists, they each block receptors that are involved in the emetic response that is triggered by chemotherapy treatment. The purpose of this thesis was to see if there was a difference in effect between NEPA, a fixed combination of netupitant and palonosetron, and APR combined with a 5-HT3 receptor antagonist, and if so, what the difference was. The second purpose was to find out the percent of patients that was helped by being given a NK1 receptor antagonist on top of a 5-HT3 receptor antagonist treatment. This literature study included five clinical trial studies found on the database PubMed. The results showed a numeric advantage for NEPA over APR as well as a significant difference in effect when NK1 receptor antagonists were added to 5-HT3 receptor antagonist treatment. The discussion put the purpose against the result by making comparative summaries of the studies while discussing and explaining the findings. The conclusion was that no significant difference existed between NEPA and APR-treatment, but for the patient NEPA might be an easier treatment to follow since NEPA is a single dose treatment taken on day one while APR is a treatment that is taken over three days. The usage of NK1 receptor antagonists on top of 5-HT3 receptor antagonist treatment significantly improved the relieving effects with 11%-13,1% in the overall phase for the patients.

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att med inspiration av Evans (2003) analys av kvalitativa artiklar, beskriva hur patienter upplever att biverkningarna av cytostatikabehandling påverkar deras dagliga liv. Analys av artiklarna resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna är: Kroppen sviker, Sociala förluster och Emotionell instabilitet. Resultatet visar att patienter som genomgår en cytostatikabehandling påverkas på många olika plan i livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder. Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva hur komplementära metoder kan lindra cytostatikaframkallat N/V. Metod: Studien var en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades. Resultat: Efter sammanställningen av resultaten sorterades metoderna in i olika kategorier: Stimuli, Kost och Aktivitet. Diskussion: Det finns komplementära metoder som lindrar N/V vid cytostatikabehandling. En kombination av olika komplementära metoder kan förebygga, reducera och/eller lindra cytostatikaframkallat N/V. Däremot syntes inte alltid effekten förrän några dagar efter påbörjad cytostatikabehandling. Oro inför cytostatikabehandling är förknippat med graden och förekomst av N/V och utveckling av betingat N/V. Sjuksköterskans arbete utförs utifrån forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det är önskvärt med mer forskning kring komplementära metoder vid cytostatikaframkallat N/V, för att kunna erbjuda varje enskild patient den optimala behandlingen. / Every fourth patient experience nausea and vomiting (N/V) of varying degrees during chemotherapy treatment and a lot of patients feel it is the most painful and debilitating with cancer during treatment. Treatment of N/V is given as prevention and does not guarantee full protection for each patient. Complementary methods are used for both treatment and prevention of N/V. In fear of N/V, a lot of patients choose not to have chemotherapy or discontinue their chemotherapy treatment prematurely. Aim: The aim was to describe how complementary methods can relieve chemotherapy-induced N/V. Method: The study was a literature review and eleven scientific articles were analysed and compiled. Result: After compiling the results, the complementary methods could be divided into different categories; Stimuli, Diet and Activity. Discussion: There are complementary methods that relieve N/V during chemotherapy treatment. A combination of different complementary methods can prevent, reduce and/or relieve chemotherapy-induced N/V. However, the effect was not noticeable until a few days after initiation of chemotherapy. Anxiety before chemotherapy is associated with the degree and the presence of N/V and development of anticipatory N/V. Since nurses work must be performed after research-based- and experienced knowledge more research is needed to give strength to the complementary methods.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.

<p>Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.</p><p>Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.</p>

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet. Ett övergripande tema som kunde urskiljas var sårbarheten och lidandet i samband med SoL-förändringar.  Vidare framkom att SoL-förändringar rapporterades av samtliga deltagare, dock inte vid alla mättillfällen. En definitionssvårighet av SoL-förändringar uppmärksammades också bland svaren. Ytterligare var aptitnedsättningar lågt rapporterade bland deltagarna. Detta stod i kontrast till illamående som rapporterades av samtliga deltagare. Diskussion: Sårbarheten och lidandet som uppkom i samband med Sol-förändringar kunde ge en negativ påverkan på det dagliga livet. Drivkraften att tillgodogöra sig föda för sin överlevnad återges med insikten att det ofta inte är för njutningens skull som måltider intas.  Resultatet visade på vikten av att SoL-förändringar uppmärksammas inom den palliativa sjukvården.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor, både i Sverige och globalt. Sjukdomen i sig och biverkningar av cytostatikabehandlingen påverkar hälsan och välbefinnandet hos kvinnor med allt från viktökning och smärta till fatigue och depression. Kan fysisk aktivitet leda till gynnsamma effekter hos bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling med tanke på att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter hos friska personer? Syfte: Att undersöka effekterna av fysiskt aktivitet hos kvinnor som behandlas med cytostatika för bröstcancer. Metod: En litteraturstudie byggd på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Dessa sökningar resulterade i 13 kvantitativa artiklar som sedan sorterades under åtta olika teman. Resultat: Fysisk aktivitet bidrog till att förbättra den fysiska funktionen, självkänslan, humöret, kognitiv funktionen, sömnkvaliteten och livskvaliteten. Fysisk aktivitet under cytostatikabehandling resulterade även en ökning i muskelstyrka och muskelmassa. Fysisk aktivitet hjälpte i stort sätt att behålla kroppsvikt och sammansättning vid basline nivåer, men däremot sågs ingen effekt på bentäthet. Fysik aktivitet visade sig också lindra svåra behandlingsrelaterade symtom som cancerrelaterad fatigue, smärta, illamående och kräkningar, vilket i sin tur ökade patienternas förmåga att slutföra cytostatikabehandling samt förbättrade överlevnaden. Slutsats: Bröstcancerpatienter bör undvika fysisk inaktivitet under cytostatikabehandling. Fysisk aktivitet visade sig ha positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet samt symtomlindring och symtomhantering och bidrog därmed till en ökad livskvalitet under cytostatikabehandling hos bröstcancerpatienter.

Charles University Faculty of Pharmacy in Hradec Králové Department of Pharmacology & Toxicology Student: Anna Giannitsi Supervisor: RNDr. Jakub Hofman, Ph.D Title of diploma thesis: The role of biotransformation enzymes in the resistance of cancer cells against standard cytostatics Drug resistance is currently one of the major problems of chemotherapy. Tumor cells are able to defend themselves against the effect of cytostatic drugs due to various mechanisms which leads to a failure of anticancer therapy. The effort to describe new mechanisms of resistance and to develop new therapeutic methods, which would limit this therapeutic obstacle, is logically the subject of many studies. The activity of drug metabolizing enzymes and the subsequent decrease of intercellular concentration of anticancer drugs belongs to one of the possible mechanisms of pharmacokinetic resistance. Enzymes of I. and II. phase of biotransformation participate in this phenomenon. Cytochromes P450, main enzymes of the I. phase, play a major role in the metabolism of many cytostatic agents producing either pharmacologically active or inactive metabolites. Increased expression in tumors and the involvement of individual isoforms into the overall metabolism of cytostatic, which is deactivated by their activity, seems to be one of the...

Patienter som drabbas av cancer behandlas ofta med cytostatika, vilket kan ge biverkningar som påverkar patientens livskvalitet negativt. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller att observera och se förändringar av patientens allmäntillstånd. En god relation mellan patient, sjuksköterska och läkare är av största vikt för vårdens kvalitet.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge cytostatikabehandling till patienter i palliativt skede. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Åtta artiklar har analyserats, varav två var kvantitativa. Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjuksköterskan ansåg att deras främsta uppgift var att ge en trygg och säker administrering av cytostatika. Resultatet visade att sjuksköterskan har en stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg genom behandlingen. Kunskaper är viktiga och kan underlätta sjuksköterskans beslutsfattande gällande cytostatika. Sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika till patienter i palliativt skede upplever ofta en påfrestning och stress i sitt arbete, samtidigt som de även känner en tillfredställelse av att hjälpa en utsatt människa.