Bakgrund Fatigue, eller kronisk trötthet, är ett vanligt förekommande fenomen bland cancersjuka, och såväl prevalensen som svårighetsgraden av fenomenet tenderar att tillta i samband med cytostatikabehandling. Fatigue har beskrivits i litteraturen som en av de allvarligaste biverkningarna av cancersjukdomar och dess behandlingsmetoder, i den mening att fatigue orsakar svårt lidande och kraftigt reducerar livskvaliteten. Fatigue är också ett svårbehandlat fenomen med en komplex bakgrundsbild, och det saknas god evidens för farmakologiska behandlingsmetoder. Syfte Syftet var att beskriva cancerpatienters erfarenheter av hälsofrämjande interventioner som syftade till att lindra fatigue-relaterat lidande under och efter cytostatikabehandling. Metod Detta var en icke-systematisk litteraturöversikt som totalt granskade 15 vetenskapliga publikationer inom området. Publikationerna hämtades in från databaserna PubMed och CINAHL, efter noggrant planerade sökningar. De sökträffar som erhölls genomgick en relevans- och kvalitetsbedömning, varpå de 15 artiklarna som slutligen inkluderades i resultatet genomgick en integrerad dataanalys. Datan samlades in från cytostatikabehandlade cancerpatienter och all data gällande fatigue var självskattad och utgick på så sätt från patientperspektivet. Resultat Denna litteraturöversikt sammanställde evidens om de hälsofrämjande effekterna av ett antal olika interventioner för att lindra fatigue. Interventionerna kategoriserades in i två huvudkategorier och fyra underkategorier, och de påvisade effekterna för varje typ av intervention diskuterades och sammanställdes i samband med dataanalysen. Exempel på typer av interventioner som togs upp i denna litteraturöversikt är instruerande interventioner och bevakade interventioner. Slutsats Fysisk aktivitet i kombination med avslappningstekniker visade sig ha störst effekt mot cancerrelaterad fatigue. En patientutbildande intervention påvisade en icke-signifikant förbättring av fatigue, medan resterande interventioner påvisade åtminstone en signifikant förbättring av fatigue i något avseende. Detta tyder på att interventioner som kräver ett mer aktivt deltagande har en större effekt på fatigue, jämfört med rent instruerande interventioner. Sjuksköterskan spelar en stödjande och vägledande roll vid omvårdnaden av fatigue, och kunskap om hälsofrämjande interventioner är en grundläggande förutsättning för att lindra det lidande som uppstår ur denna trötthetsproblematik. Otillräcklig eller utebliven vård kan leda till vårdlidande och ökat sjukdomslidande hos patienten, vilket kan beskrivas som en kränkning av patientens värdighet. / Background Chronic fatigue is a commonly occurring phenomena among cancer patients, and cancer-related fatigue has a tendency to increase in both prevalence and severity during chemotherapy. Fatigue has been described in the scientific literature as one of the most serious side effect occurring as a result of cancer or the treatment of cancer, in the sense that it is a source of great suffering and a gravely reduced quality of life. In addition, fatigue is a poorly understood phenomena and is considered difficult to treat. There exists no good evidence for effective pharmacological treatment options. Aim The aim of this study was to describe cancer patients’ experiences of different health-promoting interventions during chemotherapy, which were intended to reduce fatigue-related suffering in both the short-term as well as the long-term. Method This was a non-systematic literature review which analyzed 15 different scientific articles in order to achieve the stated aim. The articles were retrieved after entering meticulously planned search terms into the CINAHL and PubMed databases. The search results that were found went through an assessment of relevance and quality, and 15 of the search results were included for analysis. The data in these studies were collected from patients undergoing chemotherapy for a diagnosis of cancer, and all data pertaining to fatigue was self-evaluated and was thusly based entirely on the perspective and experiences of the patients. Results This literature review compiled evidence about the health-promoting effects of a variety of different interventions in regard to the treatment of fatigue. The interventions were categorized into two main categories and four subcategories, and the evidence for every type of intervention were discussed and summarized in conjunction with the data analysis. For example, this literature review distinguished between informative and supervised interventions and discussed the evidence for those types of interventions separately.  Conclusions Physical activity in combination with relaxation techniques was shown to have the largest health-promoting effect against fatigue. One study, that exclusively studied the effects of patient education sessions, showed a non-significant reduction of fatigue, which stands in contrast to all the other interventions analyzed in this study, which showed a significant reduction of fatigue in at least one regard. This implies that more active interventions have a greater effect on fatigue, as opposed to purely informative interventions. The role of the nurse in the treatment of fatigue is one of guidance and support, and knowledge of these evidence-based and health-promoting interventions is an absolute necessity in order for the nurse to be able to provide good nursing care and relieve suffering in these patients. Inadequate care or lack of care can contribute to an increase of suffering in these patients, which should be seen as a violation of the patients’ dignity.

I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att informationsbehovet hos patienter som behandlas med cytostatika- och strålbehandling är stort. Många patienter upplever att de inte får tillräcklig information angående behandling, behandlingsrelaterade biverkningar samt prognos. Med hjälp av information från sjuksköterskor angående egenvård kan denna styrkas och upplevel-ser av biverkningar därmed minskas. De vanligast förekommande och svåraste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue och munbesvär. Sjuksköterskeinterventioner kan hjälpa patienter att handskas med och lindra dessa biverkningar. / More than ten million people in the whole world get cancer each year. The incidence of can-cer is increasing and about every third person in Sweden gets cancer at some point in their lifetime. Each year 20 000 people in Sweden die from cancer. The aim of this literature re-view was to examine factors that can affect patients’ experiences of chemotherapy and radio-therapy plus of the caring role of nurses in the therapies. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit et al (2001) criteria’s. The result shows that the information needs in patients treated by chemotherapy and radiotherapy are large. Many patients experienced that they did not get enough information about their treat-ment, treatment related side-effects and prognosis. With information from nurses about self-care behaviours, the self-care can be powered and the side-effects can decrease. The most common and serious side-effects that were experienced by the patients in this review were fatigue and oral difficulties. Nursing interventions can help patients to cope with and relieve these side-effects.

Bakgrund: Läkemedelsgruppen cytostatika är klassificerad som ett hälsofarligt ämne och kräver försiktighetsåtgärder som främjar säker hantering, då det finns risk vid exponering. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna som i sitt arbete kommer i kontakt med cytostatika får utbildning för lämpliga försiktighetsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade hur sjuksköterskor arbetade säkert i samband med cytostatikabehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där datainsamlingen gjordes i två olika databaser vilket resulterade i tio resultatartiklar. Resultat: Resultatet kategoriserades i tre kategorier: Kunskap, Personlig skyddsutrustning och Arbetsmiljö. Majoriteten av sjuksköterskorna påvisade en bristande kunskap vid cytostatikabehandling där en stor del av sjuksköterskorna inte hade fått någon utbildning. Handskar var den mest använda skyddsutrustningen vid hantering av cytostatika. Personlig skyddsutrustning kunde dock vara ett hinder och störa sjuksköterskan vid arbetsmomentet. Ljud och ljus var faktorer som kunde distrahera sjuksköterskan från att dubbelkontrollera läkemedel. Konklusion: Kunskap krävs för att sjuksköterskan ska kunna arbeta säkert i samband med cytostatikabehandling. Riktlinjer för handhavande av cytostatika finns till för att skydda vårdpersonal men även patienter för exponering. / Background: The drug group cytostatics is listed as a health hazardous drug and require precautions that promote safe handling, as there is a risk of exposure. Therefore, it is important that the nurses who in their work come in contact with cytotoxic drugs receive training for appropriate precautions. Purpose: The purpose was to describe factors that affected how nurses worked safely in correlation to chemotherapy. Method: The study was conducted as a general literature study where the data collection was done in two different databases, which resulted in ten result articles. Results: The results were categorized into three categories: Knowledge, Personal protective equipment and Working environment. The majority of nurses demonstrated a lack of knowledge in chemotherapy treatment where a large part of nurses did not receive any training. Gloves were the most used protective equipment when handling cytotoxic drugs. However, personal protective equipment could be an obstacle and disturb the nurse during the work phase. Sound and light were factors that could distract the nurse from double-checking medicines. Conclusion: Knowledge is required for the nurse to be able to work safely in correlation to chemotherapy. Guidelines for the handling of cytotoxic drugs exist to protect healthcare personel but also patients from exposure.

Bakgrund Mängden nya cancerdiagnoser ökar varje år samtidigt som dödligheten minskar. Detta innebär att fler cancerpatienter lever längre och upplever mer behandlingar, och cytostatika är den mest frekventa (Cancerfonden, 2018a). Denna litteraturöversikt gjordes för ytterligare klargöra cancerpatienters upplevelser och behov av stöd under cytostatika från närstående och sjukvården, med sjuksköterskan i fokus.  Problemformulering Behandling och biverkningar av cytostatika kan vara många och svåra. Det är relevant att undersöka patientgruppens upplevelser och behov av stöd för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för att minska lidande och för patientens bästa omvårdnad.      Syfte Syftet med studien var att undersöka cancerpatienters upplevelser av och behov av stöd från närstående, sjukvårdspersonal och andra cancerpatienter för att lindra lidande under cytostatikabehandling. Metod En allmän litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar har granskats utifrån SBUs granskningsmall för studier med kvalitativ metodik (SBU, 2022). Innehållet av artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där resultatet grupperas utifrån valt syfte.  Resultat Resultatet av denna litteraturstudie baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna genomfördes i 12 olika länder. Utifrån de analyserade artiklarna identifierades åtta kategorier som besvarar studiens syfte: sjukvårdens betydelse, familjens betydelse, ensam är stark, ångest och stress och stöd av andra patienter. Slutsats Behov av stöd är en mycket individuell faktor för cancerpatienter som får cytostatikabehandling. Sjuksköterskan måste ta reda på en patientens livsvärld, sjukdomslidande och livslidande för att ge den bästa vården som finns tillgänglig och för att undvika vårdlidande. / Background The amount of new cancer diagnoses increase each year, while the mortality rate decreases. This means that more cancer patients live longer and experience more treatments, where chemotherapy is the most common (Cancerfonden, 2018a). This literature review was carried out to further clarify cancer patients' needs for support from relatives and healthcare professionals, primarily from nurses.  Problem formulation Treatment and side effects of chemotherapy can be many and difficult. It is relevant to examine this patient group’s experiences and need for support in order for nurses to work towards reducing suffering and provide the best patient care.  Aim The aim of the study was to explore cancer patients’ experiences and need of support from relatives, healthcare professionals and other cancer patients to reduce suffering chemotherapy treatment.  Method A general literature study based on 13 scientific articles with a qualitative approach was conducted. Data collection was carried out using the databases PubMed and Cinahl. All articles have been reviewed based on SBUs review template for studies with qualitative methodology (SBU, 2022). The content of the articles was analysed with a qualitative content analysis, where the results were grouped based on the chosen aim.   Result The results of this literature study was written based off of 13 qualitative scientific articles. The studies were conducted in twelve countries. From the analysed articles, eight subcategories were identified: The importance of healthcare, the importance of family, alone is strong, anxiety and stress and support from other patients. Conclusion The need for support is a highly individual factor for cancer patients receiving chemotherapy. Nurses must find out about a patient's life, disease suffering, and life suffering in order to provide the best possible care and therefore avoid care suffering.

Bakgrund: År 2020 diagnostiserades globalt 2,3 miljoner kvinnor med bröstcancer varav 685 000 kvinnor dog av sjukdomen och antal insjuknande förväntas öka. Cytostatikabehandling är en effektiv behandlingsmetod som kan upplevas utmanande för patienten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos kvinnor med bröstcancer i samband med cytostatikabehandling och hur de hanterar dessa erfarenheter.   Metod: Litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Cinahl, PubMed och APA Psycinfo. Analysen är genomförd med inspiration av Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Kategorierna var ”att erfara och hantera fysiska biverkningar”, ”att erfara och hantera känslomässiga reaktioner” och ”att behöva och söka stöd”.  Konklusion: Cytostatikabehandling är inte endast kroppsligt påfrestande utan även känslomässigt och socialt. Det finns en stor variation av hanteringsstrategier, några är gynnsamma för patienten och andra mindre gynnsamma. Sjuksköterskan behöver således vara medveten om patientens självhantering och förstå var patienten kan hitta styrka och var stöttning kan behövas. Mer forskning behövs kring självhantering i samband de erfarenheter som framkommer vid cytostatikabehandling. / Background: In 2020, 2,3 million women were diagnosed with breast cancer globally, 685 000 died from the illness and the incidence is expected to increase. Chemotherapy is an efficient treatment method but can be experienced as challenging for the patient.   Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of women with breast cancer in relation to chemotherapy and how they deal with the experiences.   Methods: A Literature study based on nine qualitative studies. The database search was conducted at Cinahl, PubMed and APA Psycinfo and analyzed with inspiration from the Friberg five-step model.   Results: The analysis resulted in three categories and eleven subcategories. The categories were “experiencing and managing physical side effects”, “experiencing and managing emotional reactions” and “needing and seeking support”.  Conclusion: Apart from physical effects, chemotherapy also affects the patient emotionally and socially. There’s a big variety of coping strategies, some are beneficial for the patient, and some are less beneficial. Nurses need to gain awareness of the patient's self-management to understand where the patient can find strength and where support is needed. More research is needed on self-management related to the experiences of chemotherapy.

Bakgrund: Cytostatikabehandling är vanligt inslag vid behandling av bröstcancer och kan medföra en lång tid av kämpande mot både sjukdomen, behandlingen och andra svåra upplevelser. Cytostatikabehandling är förknippat med exempelvis diverse biverkningar som kan påverka bröstcancer patienterna. Syfte: Att undersöka underlättande hjälpmedel, som inte inkluderar materiella saker som proteser, kryckor och rullstolar, utan andra medel som vården kan bidra med för att skapa en mera positivare upplevelse av behandlingen samt att undersöka de psykiska upplevelser hos kvinnor med bröstcancer som genomgått cytostatikabehandling. Ett annat syfte var att ta reda på hur kvinnans syn på livet, alltså livskvalitén, påverkas. Metod: Litteraturstudie med hjälp av systematiska översikter, kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Resultat:Olika hjälpmedel som hälso- och sjukvården kan implementera eller använda i större utsträckning för att hjälpa bröstcancer patienterna vid cytostatikabehandlingen. Mycket tyngd ligger på fysisk, psykiskt och socialt stöd, utbildning för personal- och patienter och information från hälso- och sjukvårdens sida. Denna studie visar dessutom att kvinnorna genomgår fyra faser under cytostatikabehandlingen i och med det får hälso- och sjukvården får en ökad förståelse om den psykologiska processen och kan hjälp lättare erbjudas. Psykiska upplevelser är starkt kopplat till uppkomna biverkningar och det finns kompletterande behandlingar som exempelvis guidade bildspråk, vilket underlättade upplevelsen av cytostatikabehandlingen. Att livskvalitén förändras är i de flesta fall relaterat till själva behandlingen och negativa biverkningar som uppkommer exempelvis ångest, depression och en allmän känsla av att vara mindre nöjd med sitt liv. Genom användande av olika behandlingsalternativ och kritiska åtgärdsstrategier kan biverkningarna reduceras och livskvalitén förbättras. Slutsats: Hälso- och sjukvårdpersonalen kan genom förbättrade insatser hjälpa bröstcancer patienterna under behandlingsperioden. / Introduction: Chemotherapy is a common element in the treatment of breast cancer and can lead to a long period of struggling against the disease, the treatment and other difficult experiences. Chemotherapy is also associated with, for example, various side effects that can affect the breast cancer patients. Purpose: To investigate tools, that doesn’t include material things such as prostheses, crutches or wheelchairs, other average that can contribute to creating a more positive experience of the treatment and to investigate the physical experiences of women with breast cancer undergoing chemotherapy. Another aim was to find out how the women feels about their lives, their quality of life, is being affected. Method: Literature study using systematic reviews, qualitative- and quantitative articles. Results: Different tools that healthcare can implement or use in a greater extent during the chemotherapy treatment to help the patients. Much emphasis is on physical, psychological and social support, training for staff and patients and information from the health care side. This study also shows that women undergoes four phases during chemotherapy and this leads to that health care gets a better understanding of the psychological process and can much easier offer assistance.Physical experiences are strongly linked to the side effects and there are complementary therapies such as guided imagery, which reduced the experience of chemotherapy. The quality of life changes are in most cases related to the treatment and adverse side effects that arise such as anxiety, depression and a general feeling of being less satisfied with their lives. By using different treatments and critical intervention strategies, the side effects can be reduced and the quality of life improves. Conclusion: The healthcare staff can through different enhanced efforts help breast cancer patients during the treatment period.

Introduktion: Den palliativa behandlingsfasen vid obotlig cancersjukdom har blivit längre. Cancerpatienters upplevelser och hantering av att leva med en obotlig sjukdom är relativt väl undersökt men för den som lever med en obotlig sjukdom och får palliativ cytostatika- behandlingen behöver upplevelsen av livssituationen belysas mer.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sin livssituation under palliativ cytostatika-behandling.   Metod: Detta är en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsresultat som utgick ifrån intervjuer. De delar av studiernas resultat som mötte syftet analyserades med tematisk analys där både det latenta och manifesta innehållet tolkades.   Resultat: Sammanlagt analyserades 13 artiklar. I dessa deltog 213 personer, åldern 28-86 år med 20 olika cancerdiagnoser och relativt jämn könsfördelning. Resultatet inordnades under fyra teman: den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensionen. Palliativ cytostatikabehandling, trots de problem den medförde, stod för hopp liksom förlängd överlevnad och kunde kontrasteras mot palliativ vård som förknippades med döden. Livet  omorganiserades, omvärderades och deltagarna fokuserade på att leva det liv som fanns kvar och befinna sig i nuet.   Slutsats:  Litteraturöversikten ger en inblick i hur patienter upplever och hanterar sin livssituation; betydelsen som cytostatikabehandlingen har, hur förloppet påverkar patienten liksom dennes starka fokusering på livet och nuet, vilket också inkluderar ett undvikande av att tänka eller samtala om döden eller att anslutas till palliativ vård. Resultatet kan ge stöd i samtalet med patienten och i kontakten med dennes livsvärld, då en förutsättning för god  patientcentrerad vård är att utgå ifrån patientens förutsättningar och prioriteringar. / Introduction: The palliative treatment phase for incurable cancer has become longer. Cancer patients' experiences and ways of living with incurable cancer are relatively well studied, but for those living with an incurable disease and receiving palliative chemotherapy treatment, their own experience of their life situation needs to be elucidated more. Aim: To describe patients' experience of their life situation during palliative chemotherapy. Method: This is a systematic literature review of qualitative research results that were based on interviews. A thematic analysis were used, both the latent and manifest content were interpreted. Result: A total of 13 articles were analyzed. These included 213 persons, aged 28-86 with 20 different types of cancer, men and women were fairly evenly represented. The result was organized into four themes: the physical, psychological, social and existential/spiritual dimension. Palliative chemotherapy, despite the problems it caused, stands for hope as well as extended survival in comparison with palliative care that they associated with death. Life was reorganized, re-evaluated and they focused on appreciating life. Conclusions: The literature review provides an insight into how these patients experience and manage their life; the importance of chemotherapy, how the current situation affects the patient, as well as their focus on life and the present, which also includes the avoidance of thinking or talking about death or being connected to a palliative care unit. The result can provide support in the conversation with the patient and in contact with his or her lifeworld.

The aim of this study was to research how the self-image of women changes after a chemotherapy treatment for breast cancer. Previous research has been focusing on the implications of hair loss in relation to self-image, in this study more aspects of self-image in relation to a chemotherapy treatment is being researched. Nine semi-structured interviews with women between the ages of 40-60 years have been conducted. The result shows a large variation in how the self-image has changed. Some recurring themes are an increased insight of being mortal, a new perception of the body and an experience of being different. Counselors who work in hospitals are often part of the team that work with women who suffer from breast cancer. Hopefully this study will contribute to a deeper understanding amongst counselors and others who work with these clients of which factors affect how the self-image develops. / Syftet med den här studien var att undersöka hur självbilden hos kvinnor eventuellt påverkas av att genomgå en cytostatikabehandling mot bröstcancer. Tidigare forskning har främst fokuserat på håravfallet i relation till självbilden, i denna studie undersöks fler aspekter av självbilden kopplat till en cytostatikabehandling. Nio semi-strukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 40–60 år har genomförts. Resultatet visar på en stor variation i hur intervjupersonernas självbild har påverkats. Några återkommande teman är: en ökad insikt om sin egen dödlighet, en förändrad bild av kroppen och en upplevelse av sig själv som annorlunda. Sjukhuskuratorer är en del av det team som finns runt bröstcancerdrabbade kvinnor på sjukhus. Min förhoppning är att studien kommer bidra till en ökad kunskap hos kuratorer och andra som arbetar med denna klientgrupp gällande vilka faktorer som påverkar hur självbilden utvecklas.

Bakgrund Cancer behandlad med cytostatika skapar både fysiska och psykiska biverkningar hos patienter som upplever förlorad kontroll orsakat av kroppsförändringar och psykiska effekter: isolering, förlorad kroppsuppfattning, depression och fatigue. Cytostatikan påverkar patientens sociala- och familjeroll där stöd från närstående och vården är essentiellt. Patienter upplever skuldkänslor gentemot sin familj till följd av den förändrade tillvaron cytostatikan medför. Syfte Syftet med denna studie var att utforska vilka psykiska upplevelser patienter fått under sin cytostatikabehandling för cancer. Metod En litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna publicerades mellan år 2010 och år 2020, i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo samt kvalitetsgranskades med en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat Patienterna upplevde negativa känslor under sin cytostatikabehandling: oro, skuldkänslor och nedstämdhet. Fysiska och psykiska biverkningar påverkade patienterna, där depression och fatigue upplevdes som påfrestande och begränsade patienternas sociala tillvaro. Kroppsliga förändringar ledde till psykiska konsekvenser: förlorad självständighet, ångest, maktlöshet och självmordstankar. Patienter upplevde isolering både i hemmet och på sjukhuset till följd av begränsningar cytostatikan medförde. Patienternas nära relation till vården och närstående under cytostatikabehandlingen skapade både positiva och negativa upplevelser. Slutsats Positiva psykiska upplevelser var någonting som patienterna upplevde från både sina närståendes stöd och sjukvårdens stöd samt närvaro, men även detta stöd medförde ibland negativa upplevelser. Sjukhusmiljön upplevdes som stressande men också som en källa för information och trygghet på grund av vårdpersonalens närvaro. Patienternas vanligaste psykiska upplevelser under cytostatikabehandlingen var negativa och uppstod från biverkningarna depression och fatigue. Fortsatt forskning behövs om hur depression och fatigue kan lindras för att underlätta patienternas psykiska upplevelser av dessa. / Background Cancer treated with chemotherapy creates both physical and psychological side effects for patients. Who experience loss of control caused by body changes and psychological effects: isolation, loss of body image, depression and fatigue. Chemotherapy changes the patients’ family and social role. Care from family and health care workers are essential but they can create feelings of guilt for the patient. Aim The aim of this study was to explore how patients psychologically experience chemotherapy treatment while undergoing treatment of cancer. Method The design of this study was a literature review that was conducted of ten scientific studies with a qualitative approach. The studies were published between the years 2010 and 2020, in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo and reviewed with the use of a qualitative review template. Results Patients experienced negative emotions during their chemotherapy treatment: anxiety, guilt and depression. Physical and psychological side effects affected how patients experienced the treatment, were depression and fatigue were perceived as stressful and limited their social life. Physical changes led to psychological consequences: loss of independence, anxiety, powerlessness and suicidal thoughts. Patients experienced isolation at home and in the hospital due to limitations caused by chemotherapy. The patients' close relationship with the healthcare workers and their families during the chemotherapy created both positive and negative experiences. Conclusion Patients received positive psychological experiences from the support of both their family and health professionals, however this support sometimes led to negative experiences. The hospital environment was perceived as stressful but could also be an opportunity for information and safety due to the presence of the health care workers. The patients' most common psychological experiences during chemotherapy were negative which developed from the side effects: depression and fatigue. More research is needed on how depression and fatigue can be soothed in order to accommodate patients' psychological experiences of these side effects.

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder till många biverkningar och symtom som påverkar kvinnors livskvalitet negativ och detta kan leda till lidande. Bara i Sverige får cirka 8000 kvinnor en bröstcancerdiagnos per år. Det som redan är känt är att många kvinnor drabbas. Det som inte finns lika mycket information om är hur dessa kvinnor mår och hur dom upplever sin behandling samt sjuksköterskans omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling som grund för sjuksköterskans professionella ansvar att bidra till lindrat lidande. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka fram artiklar, vilket resulterade till 18 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sammanställts i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datainformationen i resultatet.   Resultat Resultatet ledde fram till fyra kategorier: Fysiska aspekter som kan leda till sjukdomslidande; Psykiska aspekter som kan leda till livslidande; Behov av stöd vid lidande som kan uppstå vid cytostatikabehandling och Brist på information vid cytostatikabehandling som kan leda till vårdlidande. Slutsats Kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. För att minska lidande och skapa en vård som håller en god kvalitet är det mycket viktigt att jobba vidare med information och kunskap inom bröstcancervård. Kvinnorna behöver mer stöd, information och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning för att kunna återgå till ett vanligt liv. Detta kan leda till att fler kvinnor kommer att få en mer tillfredsställande vård än vad de upplever i dagsläget. / Background Breast cancer is the form of cancer that affects most women worldwide. Today's treatment with, for example, cytostatic drugs is very tough and leads to many side effects and symptoms that affect women's quality of life negatively and this can lead to suffering. In Sweden alone, 8,000 women receive a breast cancer diagnosis per year. What is already known is that many women suffer, what is not as much information about is how these women feel and how they experience their treatment and the nursing. Aim The purpose of this study was to elucidate breast cancer-affected women's experiences of cytostatic therapy as a basis for the nurse's professional responsibility to contribute to alleviated suffering. Method The method for this essay was a literature review. The databases used to attain articles was PubMed and CINAHL. Arton scientific articles’ quality was assessed and was assembled in a matrix. An integrated analysis was used to analyse and present the data information in the results. Results The result led to four categories: Physical aspects that can lead to illness; Mental aspects that can lead to life-affliction; Need for support for suffering that may occur during cytostatic therapy and Lack of information in cytostatic therapy that can lead to suffering from care. Conclusions Women's experiences with cytostatic treatment showed a marked suffering and a deteriorating quality of life. In order to reduce suffering and to create a quality care service, it is very important to continue working with information and knowledge in breast cancer care. Women need more support, information and guidance from the health care system in order to reduce their inconvenience and to have a better condition in order to return to normal life. This can lead to more women receiving more satisfactory care than they currently experience.