Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation. Föräldrar som plötsligt har förlorat sitt barn har berättat hur viktigt det är att ha människor i deras omgivning som visar medkänsla. Föräldrar behöver medvetandegöras om sitt barns stundande död för att kunna anpassa sig till hur deras liv ser ut efteråt. När barnet går bort i plötslig död är detta inte möjligt. Kunskap om hur behoven ser ut hos föräldrar som förlorar ett barn i plötslig död och vilket stöd som ger dem den bästa förutsättningen att sörja på ett så hälsosamt sätt som möjligt, skapar en grund för sjuksköterskan vid bemötandet av dessa föräldrar. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov av stöd efter att ha förlora sitt barn i plötslig död. För att besvara syftet tillämpades en litteraturstudie. Det innebär att en sammanställning och analys gjordes av studier inom forskningsområdet. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har använts i databassökningen där 12 vetenskapliga artiklar valdes ut. Manuella sökningar resulterade i ytterligare tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som haft både kvantitativa och kvalitativa metoder eller en kombination av dessa. Föräldrar berättade att de upplevde ett bristande bemötande av sjukvårdspersonal i samband med barnets död. Förlusten gav en inverkan på föräldrarna både fysiskt och psykiskt och yttrade sig genom fysisk smärta, energiförlust, nedsatt koncentrationsförmåga, sömnproblematik och förändringar i beteende och humör. För många föräldrar ledde förlusten till isolering och nedsatt hälsa. Framträdande var att föräldrarna hade behov av att ha människor som visade medkänsla och erkände deras sorg runt omkring sig under lång tid efter förlusten. Föräldrar hanterade sin förlust bland annat med hjälp av familj, vänner, stödgrupper och religion. Det är av stor vikt att föräldrarna får ett varmt omhändertagande av sjuksköterskan och att sjuksköterskan känner sig säker i sin roll som stödgivare och ger föräldrarna den tid och trygghet de behöver. Föräldrarna behöver ha någon som lyssnar till deras behov av stöd då föräldrarna saknar energi att ta egna initiativ under en lång tid efter förlusten.

I studien undersöks hur pedagoger säger sig bemöta barn som mist en familjemedlem genom dödsfall och om det finns en handlingsplan som kan vara till hjälp. Det kommer även utifrån Cullbergs kristeori redovisas de olika faserna som barnen går igenom vid en kris, samt de olika reaktionerna som kan uppkomma. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med tre aktiva pedagoger och en förskolechef, som även arbetat som pedagog tidigare under många år. Intervjuerna genomfördes på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet visar att de pedagogerna med erfarenhet känner sig mer förberedda och ser betydelsen i en handlingsplan som stöd och hjälp. Alla pedagogerna poängterar betydelsen av att det i förskolan ska vara som vanligt eftersom det inte är det för övrigt i barnets liv. De nämner att alla barn är olika och sörjer på olika sätt, vilket tyder på att som pedagog behöva ha tillgång till olika metoder för att kunna stötta varje barn i deras sorgearbete.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer. Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg. Sorgen blir hanterbar efter ett tag och syskonen har ofta varit en bidragande orsak till att föräldrarna kämpar vidare och tar sig framåt. Slutsats: Att förlora ett barn är en händelse som kommer att påverka föräldrarna hela livet. Sättet att ta sig vidare efter den tragiska händelsen varierar stort, men alla med samma slutsats: att deras barn lever vidare via föräldrarnas minnen och framtida handlingar. Som sjuksköterska är det viktigt att genom god kommunikation och stöd hjälpa föräldrarna på deras väg mot ett ökat välbefinnande.

No description available.

Alla som arbetar med människor möter frågor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftet med föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vad som varit hjälpsamt och inte för föräldrar som har varit med om att förlora ett barn genom plötslig död. Fyra personer intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Resultatet från intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt för de intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sätt att sörja, då kan hjälpen från andra bli både hjälpsam och läkande. I fokus för de intervjuade var att relationen med den döde måste få fortsätta och att de ville hålla minnet av sitt döda barn levande. Det var viktigt att andra förstod detta behov. Informanterna uttryckte att förlusten klingar av men att saknaden ökar. De uttrycker också att det är viktigt att hitta ett eget förhållningssätt till att hantera vardagen och kunna vara i sorgen när den dök upp. Det viktigaste resultatet ur ett behandlingsperspektiv var att det inte är självklart att professionell hjälp alltid är det rätta. Den bör erbjudas med jämna mellanrum men det viktigaste är att vara lyhörd för den sörjandes egna behov. Att inte sjukdomsförklara sörjande är viktigt samtidigt som det är betydelsefullt både för de sörjande och andra att inse att förlusten av ett barn tar tid att bearbeta. Det är också viktigt att stödja föräldrarnas egen syn på den mening de ser med sin förlust över tid.

Bakgrund: År 2019 drabbades 65 956 personer av cancer varav en tredjedel avled i sjukdomen. När cancer inte längre går att bota är patienten i ett palliativt skede av vård som syftar att lindra lidandet och bidra till en god livskvalitet i livets sista stund.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Den valda metoden för studien var kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, som baseras på självbiografier. Resultatet baseras på en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa kategorier blev: Upplevelsen av en ostadig tillvaro, att försöka hantera sin sjukdom samt upplevelsen av mening. Kategorierna fick sedan sju tillhörande underkategorier.  Slutsats: En människa som lider av obotlig cancer genomgår en närmast obeskrivlig sista tid i livet. Detta gör det emellanåt svårt att lindra lidandet. Trots lidandet finns det förhoppning om att sista tiden i livet ska bli meningsfull och att livskvalitet ska uppnås.

How people perceive life and death changes over time and space. The question of a peoples’ comprehension about life and all that comes with it is significant in understanding a long gone civilization. The purpose of this essay is to investigate the different ways which people in Homers Odyssey die, and whether these were considered “good” or “bad” according to the values and rules of the society of that time. Furthermore, I will examine if there are more or less acceptable reasons to kill someone. Both overarching aims will be attained by studying the Odyssey and analyzing all that has to do with death, perception of justice, the gods, and fate, to the extent of which this is possible. The epic poem, being one of few surviving literary works of the 8th century B.C. and possibly the oldest preserved Greek and European literary work, is a rare glimpse into the minds of a 3000-year-old people. The Odyssey will be explored using an empirical approach with my own opinions and values as a framework in order to better understand the concept of death in the ancient Greek world as Homer echoes it. The main source being used in my analysis is undoubtedly the Odyssey itself, since this contains all of the deaths and all of the conceptions of death that I wanted to access. Apart from the Odyssey I have also looked at the Iliad, to be able to illustrate similarities and differences between the two epics.                       Robert Garlands’ book The greek way of death as well as Death in the greek world by Maria Serena Mirto have given me a solid foundation concerning death overall in the ancient greek world. Garland writes about death as a process and examines the current evidence surrounding it, while Mirto, a bit more personally, analyzes the different stages of death and how people reacted to them. More centered information on the subject I have collected from Jasper Griffins’ Homer on life and death and Eric A. Havelocks’ The greek concept of justice. Griffin explores how life and death is depicted in the Homeric epics, and more closely the significance of death and the power of the gods. Havelock analyzes in his book the works of mainly three ancient writers (Homer, Hesiod and Plato) and the influence these have had over time on the development of justice in the minds of the ancient greek people.                       I came to the conclusion that there was indeed more or less “good” and “bad” ways to die, just as there was more or less “accepted” reasons to kill a man according to other men and the gods respectively, depending on the situation. People die in many diverse ways in the epic, each of which gives something to the discussion concerning how people perceived life and death in the age of Homer.

<p>Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet.</p>

Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet.

Bakgrund På akutmottagningar är arbetsbelastningen hög med ett stort antal patienter som söker vård för tillstånd med varierande allvarlighetsgrad. Prioritera och bedöma patienter är en essentiell del av akutsjukvården. Utöver detta spelar sjuksköterskor en betydande roll i omvårdnadsarbetet med såväl patienter som närstående. När en patient plötsligt avlidit på akutmottagningen ska dess närstående informeras och tas om hand. En av de svåraste uppgifterna som kan behöva utföras är att delta när ett dödsbesked ska lämnas till närstående. Det kan vara särskilt påfrestande då dödfallet inträffat plötsligt vilket kan vara emotionellt krävande för samtliga involverade. Om tankar och känslor som uppstår inte bearbetas kan det leda till att det övriga arbetet och privatlivet påverkas negativt. Det finns olika typer av stöd som bör tillämpas i olika situationer för att stötta sjuksköterskor i arbetet med närstående. Forskning visar att det för sjuksköterskor är oerhört betydelsefullt med stöd i nämnda situationer, trots detta tillgodoses inte det behov som finns. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående till patienter som plötsligt avlidit på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex sjuksköterskor med erfarenhet av akutsjukvård mellan sju månader och 20 år intervjuades. Samtliga arbetade på akutmottagningar i Stockholmsområdet när studien genomfördes. En semistrukturerad intervjumetod tillämpades och intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudupptagare. Intervjuerna transkriberades för att sedan analyseras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Inför mötet med närstående hade sjuksköterskorna olika strategier för att förbereda sig, bland annat genom att åsidosätta de egna känslorna för att kunna fokusera på de närstående och deras känslor. Det finns olika sätt att organisera arbetet med de närstående på akutmottagningarna, ett system som beskrevs var närståendemottagare, ett annat vara att avsätta en person för uppgiften. Sjuksköterskorna beskrev hur krävande arbetet med de närstående kan vara och att deras privatliv kunde påverkas av att de inte fick utlopp för de känslor och tankar som kunde uppstå. De betonade vikten av att de fick stöd och hjälp innan, under och efter mötet för att det skulle bli tillfredsställande för samtliga. Stödet från kollegor framställdes som mest betydelsefullt och mer utbildning önskades. Slutsats Det emotionella stödet anses vara viktigast och inkluderar samtal med kollegor, chefer, kuratorer och familj. Det praktiska stödet tycks inte vara lika värdefullt i det akuta skedet men utbildning gällande möten med närstående i kris är en essentiell del för det långsiktiga arbetet. Sjuksköterskor på akutmottagningar är i behov av mer strukturerat arbete kring stödfunktioner för att förebygga att de känslor och tankar som kan uppstå ska ha en negativ inverkan på arbetet och även för att värna om det personliga välmåendet. Beroende på bland annat arbetslivserfarenhet, personliga egenskaper och tidigare upplevelser finns ett varierande behov av stöd vilket bör uppmärksammas för att främja en positiv utveckling på arbetsplatsen