The County Administrative Board of Dalarna conducts controlled conservation burnings in nature reserves to increase biodiversity. The fire increases diversity in several ways by attracting fire dependent organisms, increasing the number deciduous trees, enhancing the volume of dead wood and bringing morphological diversity as fire scars on trees. After the burnings deciduous trees usually increase, but to reduce grazing from browsers (who would consume most of the deciduous biomass) fences can be used to exclude the grazers.   In the first part of my study I inventoried tree status after two controlled nature conservation burnings in eastern and northern Dalarna (Trollmosseskogen and Rensjön). The aim was to increase the knowledge of fire effects on trees and to find out if the desired results were achieved on diversity. The results show that the number of tree species has increased in Trollmosseskogen. Fire damages on trees were more common in Rensjön than in Trollmosseskogen. In both nature reserves the volume of dead wood has increased successively over time which suggests that the fire gives prolonged effects on tree mortality. This shows that long-term inventories are important to do to get an overall picture on the effect on tree mortality.   The second part of my study deals with Vändleberget, a nature reserve that was fenced 2005 after burning to protect particularly deciduous tree re-growth from browsers. Tree inventories and measurements were performed by placing plots both inside and outside the fenced area. Tree height and tree diversity showed a trend towards higher levels inside the fenced area, but the differences were not significant. Stem density, in total, is very high in the investigated area in Vändleberget and therefore I suggest selective logging to promote deciduous trees such as aspen (Populus tremula), ash (Fraxinus excelsior), oak (Quercus robur) and goat willow (Salix caprea). Spruce (Picea abies) and some trivial deciduous trees, especially birch (Betula spp.) can be removed. When the remaining trees are about four meters high I suggest that the fence can be taken down, as at that height the browsers can no longer harm the deciduous trees severely by eating the top of the trees or physically breaking the tree trunk.    To conclude, I found that conservation burning increases biodiversity on several levels such as number of species and morphological diversity. Fences can be used to reduce grazing which could promote tree diversity.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienter som vårdas palliativt upplever är en god omvårdnad i livets slut. Studien undersökte även vad patienter i livets slut upplever vad en god död innebär samt vad som är upplevs som viktigt i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Symtomlindring av både fysiska som psykiska symtom var en viktig komponent för en god omvårdnad och för en god död. Att kunna bibehålla en god relation till sina anhöriga var också viktigt i livets slutskede. Relationen till vårdpersonal var också viktig, där ett gott bemötande från vårdpersonalen kunde ses vara högt prioriterat. Att leva sista tiden i livet med värdighet samt att dö med värdighet ansågs viktigt för en god palliativ omvårdnad. Slutsats: Patienter som vårdas palliativt anser att en god omvårdnad i livets slut innebär ett gott bemötande från personal, en god symtomlindring, bibehållen värdighet samt att få tillbringa tid med sina närstående.

Validerat; 20101217 (root)

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta anhörigas och patienters reaktioner och beteenden som visas under palliativa vårdsammanhang. Sjuksköterskor upplever även brist på kunskap gällande symtom som uppkommer hos patienter som befinner sig i livet slutskede samt hur bemötandet bör vara mot anhöriga och patienter för att det ska upplevas tillfredställande för patienter, anhöriga och för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård när närstående befinner sig i livets slutskede. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans, tretton vetenskapliga artiklar som beskriver anhörigas upplevelser av palliativ vård har granskats flertalet gånger och ligger till grund för resultatet. Resultat: Anhöriga beskriver hur sjukvården är tillgänglig, hur sjuksköterskor ger tydlig information samt hur sjuksköterskor innehar ett kärleksfullt bemötande för att lindra anhörigas lidande. Anhöriga beskriver även hur de upplever brister i kommunikationen samt att vården var begränsad vilket bidrog till ett utökat lidande för dem. Slutsats: Sjuksköterskor kan behöva en utökad kunskap kring hur de ska bemöta anhöriga, detta för att anhöriga ska göras mer delaktiga i vården, få ett empatiskt samt respektfullt bemötande. Nyckelord: Död, erfarenheter, familj, lidande, närstående, trygghet.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor och funderingar om döden samt att ta reda på hur barn resonerar om dessa frågor. Intresset för att skriva om ämnet döden väcktes genom en nyfikenhet för hur barns frågor om döden bemöts av pedagoger. Är det något som diskuteras tillsammans med barn? Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer där vi tog del av både barns och pedagogers perspektiv om dessa frågor. Vi undersökte framförallt vilka uppfattningar pedagoger har när det kommer till att möta barns funderingar om döden, hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av att möta barns frågor om döden, hur förberedda de beskriver sig vara på att möta barns funderingar samt hur barn resonerar om döden utifrån en barnbok. Data analyserades utifrån ett kristeoretiskt resonemang. Resultatet visar att barns förståelse för döden som koncept är konkret vilket är en uppfattning som även pedagogerna delade. Samtliga barn förstod att döden är ett permanent tillstånd och de flesta barn trodde inte på ett liv efter döden. Pedagogerna uppfattade att barns förståelse i huvudsak påverkas av ålder och tidigare erfarenheter. Barnintervjuerna visar dock att ålder inte har någon större påverkan på barns uppfattningar utan att erfarenheter är det som väger tyngst. Enligt pedagogerna skulle barns frågor besvaras ärligt och det gjordes bäst genom samtal utifrån barnlitteratur. Alla pedagoger uppgav att de kände sig trygga i att föra samtal om döden tillsammans med barn. Detta gjordes trots deras varierande erfarenheter av att möta barn som på nära håll upplevt döden.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svårigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer även små barn. Det är viktigt att förskollärare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske då barn idag vistas en stor del av sin vardag på förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollärare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen påverkar förskollärarnas arbetssätt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 7 verksamma förskollärare. Vi har i vår undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgångspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angående barns utveckling.RESULTAT: Det råder en viss osäkerhet kring rutinerna när det gäller barn i sorg. För-skollärarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollärare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation inträffar. De önskar mer kompetens och anser att barn i sorg inte prioriteras. / Uppsatsnivå: C

Enligt Barncancerfonden drabbas varje år ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn är leukemi, hjärntumör och neuroblastom. Prognosen har förbättrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För föräldrarna innebär det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig känslor av chock, rädsla, skuld och maktlöshet. Sjuksköterskan har som uppgift att stödja och hjälpa dessa föräldrar. För att kunna bemöta och ta hand om föräldrarna på bästa sätt bör sjuksköterskan ha kunskap i upplevelsen av att förlora ett barn. Syftet med studien är därför att undersöka föräldrars upplevelse av att förlora sitt barn i cancer. Uppsatsen utgår ifrån tre biografier skrivna av föräldrar som har förlorat sina barn. Resultatet presenteras utifrån teman med tillhörande subteman, som framkom efter att biografierna analyserats. Dessa teman är Sorg, med subtema Hantera sorgen och Saknad. De övriga teman blev Hopp, Skuld, Maktlöshet, Förändrad livsvärld, subteman under Förändrad livsvärld blev Leva i nuet och Relationer. Resultatet beskriver de upplevelser och känslor som föräldrarna gick igenom under barnens sjukdomstid och efter att de hade avlidit. Det visar också på hur de försökte hantera och leva vidare i sin sorg. Betydelsen av den vårdande relationen diskuterades. Vårdpersonal bör ha förmåga att samtala, lyssna och kunna bemöta föräldrar i deras sorg och på så sätt undvika ett vårdlidande. De bör också ha förståelse för att sorgeprocessen kan se olika ut för olika människor.Nyckelord: upplevelser, föräldrar, barn, cancer, död. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund:Ett barn som befinner sig i en förlustsituation är beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina känslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem är svåra.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vägleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster.Metod:Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan. Vår teori utgår ifrån Sigmund Freud och Erik H Eriksons syn på leken och dess betydelse.Resultat:Det visar sig att alla pedagogerna mer eller mindre anser att leken är betydelsefull för barns förlust bearbetning. Avslutet i en förlustsituation enligt pedagogerna är ständigt pågående, det är inget som går att avslut hur som helst. Utan det är upp till varje barn att bestämma när processen nått sitt slut. Pedagogerna ansåg att leken har en stor betydelse, när det kommer till att stödja och vägleda barnen i deras förluster. I den dagliga verksamheten fanns det tillgång till böcker, krislådor och leksaker för pedagogerna att använda i barnens bearbetning. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

<p>Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer. Efter att ha undersökt fem olika skolor vet jag att alla inte har en sådan plan. Arbetet är i första hand riktat till lärare, blivande lärare och människor som möter barn i sorg.</p>