Bakgrund: Döden är oundviklig och väcker starka känslor som kan upplevas som svåra att hantera men som sjuksköterskan måste hantera i sitt yrke. Bristande reflektion i samband med plötsliga dödsfall kan leda till ohälsa för sjuksköterskor och vissa väljer därmed att lämna yrket. Syfte: Syftet med litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall. Metod: Studien baserades på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De analyserades enligt Fribergs (2012) innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Dessa var Inre konflikt, Att möta anhöriga och Strategier för att hantera känslor. Vid plötsliga dödsfall kände sig sjuksköterskor oförberedda, otillräckliga och i vissa fall oprofessionella. Sjuksköterskor upplevde utmaningar med patienter som de kunde relatera till utifrån sin egen livssituation. Det var också en utmaning i att stötta anhöriga och hantera deras reaktioner. Det kunde uppstå konflikter i teamet vid diskussion om hur anhöriga skulle bemötas. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med plötsliga dödsfall och det fanns behov av mer tid för reflektion och även utbildning. Ytterligare studier rekommenderas rörande insatser som ger mer kunskap och strategier för hur plötsliga dödsfall ska hanteras.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver anhörigas olika behov vid dödsfall. Det beskrivs olika åtgärder vilket underlättar anhörigas sorgearbete, även handlingar som förvärrarsituationen. Mötet med sjuksköterskor avgör hur sorgearbetet utvecklas hos anhöriga, huruvida det leder till komplicerad sorg eller om det underlättar deras sorg. Anhöriga geruttryck för vilka behov de behöver ha tillgodosedda av sjuksköterskor. De åtgärder sjuksköterskor utför har stor inverkan på anhörigas fortsatta sorgearbete. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i samband med dödsfall på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med analys av 11 artiklar enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman Utmaningar och Skapa relationer, samt fem subteman som beskriver sjuksköterskornas erfarenheter vid dödsfall.Resultatet beskrev situationer som kunde uppstå, vilka reaktioner anhöriga upplevde samtsjuksköterskans agerande. Slutsats: Sjuksköterskorna hade olika erfarenheter i mötet med anhöriga eftersom varje situation var unik. Anhörigas reaktioner kunde vara intensiva och var en stor påfrestning för sjuksköterskorna. För att bli förberedd på hur anhöriga ska stöttas och för att tillgodose deras behov vid dödsfall var erfarenhet och stöttning från kollegor av stor vikt. Anhöriga upplevde bäst stöd när sjuksköterskan visade egenskaper som empati, vänlighet och närvaro.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: När patienter i ett palliativt skede tillfrågades om de upplevde någon form av dödsönskan svarade nära en tredjedel ja på frågan. En önskan om att få dö definierades som en reaktion på lidande i samband med livshotande sjukdom. Att hantera patienters dödsönskan kunde för vårdpersonal vara komplicerat då det var svårt att tolka om önskningen stod som ett uttryck för lidande eller en aktiv plan för att suicidera. Då den palliativa vården har för avsikt att varken påskynda eller fördröja döden, utan se den som en naturlig process där patienten hjälps till ett värdigt liv fram till livets slut, behövde skäl till patienters uttryckta önskan om att få dö identifieras. Syfte: Att belysa patienters uttryckta skäl till en önskan om att få påskynda döden i ett palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton artiklars kvalitativa resultat inkluderades efter litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Caldwell et al. (2011) ramverk och bearbetades utifrån Braun och Clarke (2006) tematiska dataanalysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: att leva med förlusten av självständighet samt att leva med sjukdomens konsekvenser med tillhörande subteman där skäl som var mer framträdande än andra tolkades som huvudfynd. Bland dessa återfanns patienters känslor av att vara en börda, kontrollförlust av kropp och tillvaro samt förekomsten av en flerdimensionell symtombild som inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom vilka enskilt eller tillsammans föranledde en önskan om att få påskynda döden. Slutsats: Denna litteraturöversikt tillför kunskap om att det finns flera olika skäl till varför patienter uttrycker önskan om påskyndad död. Av resultatet framkommer betydelsefull information ur ett patientperspektiv som belyser vad vårdpersonal behöver vara lyhörda för när de vårdar patienter i ett palliativt skede som uttrycker en önskan om att få dö.

Bakgrund: Långvariga hälsoeffekter och svårare sorgeprocesser är vanligare ju mer plötsligt dödsfallet är. Det finns en rädsla att prata om plötslig död och detta kan vara orsaken till att det inte finns så mycket kunskap inom ämnet. Sjuksköterskor som är bekanta med anhörigas psykosociala behov är väl förberedda på att organisera hjälp för de som upplever plötslig förlust. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse och erfarenheter vid närståendes plötsliga död. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tolv granskade artiklar. Artiklarna analyserades genom att hitta data som svarade på syftet och i dem identifiera nyckelfynd. Genom att sammanställa likheter och skillnader i nyckelfynden skapades ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades: Gå vidare, Ta farväl, Skapa mening och förstå, Ge och få stöd, och Maktlöshet på grund av den plötsliga händelsen. Den plötsliga döden innebar långvarig sorg med stora förändringar i livet. Anhöriga var dåligt förberedda på att farväl av den avlidne och de skapade sig förståelse och mening med hjälp av information, rekonstruktion och genom sin tro. Hur de anhöriga blev bemötta var viktigt för dem och de upplevde starka känslor och förlust av kontroll initialt efter den plötsliga döden. Konklusion: Vägen tillbaka till balans i livet efter ett plötsligt dödsfall är en lång process som tar mycket kraft från de anhöriga. Sorgeprocessen är individuell med olika behov vilka bör bejakas och ligga till grund för den omvårdnad som ges. Om de anhöriga upplever ett gott stöd och förståelse för sin sorg kan sorgeprocessen underlättas. / Background: Prolonged health effects and more severe mourning processes are more common the more sudden the death is. There is a fear of talking about sudden death and this may be the reason why there is not much knowledge about subject. Nurses who are familiar with the psychosocial needs of relatives’ are well prepared to organize help for those who experience sudden loss. Purpose: The purpose of this literature study is to illuminate the relatives’ experiences in the event of a close relatives’ sudden death. Method: This study is a literature study with a qualitative design based on twelve reviewed articles. The articles were analyzed by finding data that answered the purpose and identifying key facts in the texts. By compiling similarities and differences in the key facts, a result was created. Result: Five categories were identified: Moving on, Saying goodbye, Create meaning and understanding, Give and receive support, and Loss of control due to the sudden event. The sudden death meant long-lasting grief with big changes in life. Relatives were poorly prepared to say goodbye to the deceased and they created understanding and meaning using information, reconstruction and faith. It was important to the relatives how they were treated and they initially experienced strong feelings and loss of control after the sudden death. Conclusion: The road back to balance in life after a sudden death is a long process that takes a lot of energy from the relatives. The mourning process is individual with different needs which should be acknowledged and be the basis for the nursing care given. If the relatives experience good support and understanding of their grief, the mourning process can be facilitated.

Några verkar tro att sorgen är ett rum som man besöker en stund och sen går ut. Kanske som ett tonårsrum med affischer på väggarna, kläder på golvet och samlingar av glas med slattar av O’boy. Någonting man lämnar bakom sig sen. Vi som gått in i sorgens rum vet det inte är sant. Vi vet att den inte är ett rum, utan en labyrint. Vi vet att dörren slår igen bakom och försvinner. Det går att komma ut, men genom en annan dörr och till en annan plats. Denna bok innehåller en samling texter om mitt sökande efter den där dörren.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Det behövs särskilt mycket stöd åt närstående när döden kommer oväntat. Människor som upplever plötslig död av en närstående riskerar mer uttalad och förlängd sorg. Plötslig död inträffar utan förvarning eller period av känd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, självmord och mord. Den traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Coping beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt påfrestade situationer. Syfte: Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter och upplevelser av att möta närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall inom akutsjukvård. Metod: En forskningsöversikt valdes och det innebar granskning och sammanställning av relevant forskning. Artiklarna skulle vara utgivna tidigast år 1999, gällande vuxna närstående över 19 år samt att de skulle vara utgivna på engelska eller svenska. Alla artiklar var granskade. Manuella sökningar gjordes genom att granska vetenskapliga artiklars referenslistor. Då hittades tre vetenskapliga artiklar att inkluderas. Studiens 19 artiklar återfanns i PubMed och CINAHL. Resultat: Att lämna svåra besked till patienter och närstående upplevdes av sjukvårdspersonal som en svår uppgift. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att ge ärlig och korrekt information till närstående. Svåra besked som lämnades felaktigt kunde skada sorgen och patientens närstående borde behandlas med omsorg och respekt. Sjuksköterskorna kände att det var känslomässigt påfrestande att ta hand om sörjande närstående och därför behövdes riktlinjer för hur de skulle gå tillväga vid dessa situationer. Sjuksköterskorna tyckte att det kunde vara bra att erbjuda närstående att närvara vid återupplivningsförsök och låta dem se den avlidna kroppen för att underlätta sorgen. Sorg och förlust kunde leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Forskningsöversiktens resultat visar att sjuksköterskorna använde sig av skyddande försvarsmekanismer som förnekelse och bortträngning för att hantera påfrestande situationer. Sjuksköterskornas upplevelser kring en patients död påverkades av deras förmåga att skapa en distans för att lindra sorg och de sökte i första hand stöd hos sina kollegor. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver ett psykologiskt försvar för deras professionella arbete och för sitt eget välmående. Riktlinjer och tydliga ansvarsområden behövs för att hantera dödsfall. Utbildning behövs för att utöka kompetensen i hur svåra besked lämnas.

Bakgrund Familj och närståendes liv förändras drastiskt vid en familjemedlems livshotande sjukdom eller plötsliga död. Livshotande sjukdomstillstånd kan vara hjärtinfarkt eller trauma. Känslor och reaktioner skiljer sig åt hos närstående och det går inte att förutse hur de kommer att reagera. Chock, rädsla och sorg är vanligt förekommande och i mötet med närstående kan sjuksköterskan behöva anpassa information utefter närståendes behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med närstående i samband med familjemedlems livshotande sjukdom eller plötsliga död. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Headings. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien, efter att ha värderats, klassificerats och sammanställts i en matris. Resultat En integrerad analys av inkluderade artiklar resulterade i fyra teman. Vikten av ärlig och rak information i mötet med sjuksköterskan, betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i mötet, familj och närståendes känslor och reaktioner samt betydelsen av delaktighet och närhet. I mötet med närstående ska komplett och begriplig information erbjudas. Resultatet visar att ärlig och förståelig information angående patientens tillstånd är det närstående prioriterade högst. Ett annat huvudfynd var att närstående kände behov av att vara till nytta. Genom att inkludera närstående i grundläggande omvårdnad tillfredställdes detta behov. Slutsats Olika typer av känslor och reaktioner uppgavs av närstående. Med vetskap om hur familj och närstående kan uppleva tillvaron då en familjemedlem drabbats av livshotande sjukdom eller plötslig död, kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete lindra oro och stärka närstående till att kunna hantera den nya livssituationen.

Bakgrund: På en akutmottagning förekommer plötsliga och oväntade dödsfall mer frekvent i jämförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebär det att möta närstående i kris och sorg. Det är en viktig och tidskrävande uppgift att tillgodose deras behov av omvårdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan påverkas känslomässigt.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående i samband med plötsligt och oväntat dödsfall på akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades då det ansågs vara en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Utifrån en semi-strukturerad modell genomfördes sex enskilda intervjuer och en parintervju med sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analys av data. Resultat: I resultatet framgick att en av rutinerna för omhändertagande av närstående bestod av att en anhörigmottagare utsågs. Sjuksköterskans ansvar gentemot närstående innefattade information, ett sympatiskt förhållningssätt och att tillgodose omvårdnadsbehov. Då närstående valde att närvara på akutrummet vid återupplivning var det sjuksköterskans uppgift att finnas till hands, trösta och stödja. Att möta människor i kris och sorg kunde ge upphov till känslor och tankar som påverkade sjuksköterskorna både i arbetet och privat. Olika copingstrategier för att hantera dessa identifierades.   Slutsats: Omhändertagandet av närstående efter ett plötsligt dödsfall ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde. Det upplevdes många gånger vara en svår och komplex uppgift som påverkande sjuksköterskorna känslomässigt.

No description available.