Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården tvingas ibland lämna dödsbesked. Formellt skall konstaterandet av dödsfallet göras av en läkare. Idag finns det olika lokala riktlinjer som ger sjuksköterskorna inom ambulanssjukvården rätten att avsluta påbörjad hjärt- och lungräddning i hemmet. Detta leder till att sjuksköterskan lämnar ett dödsbesked innan läkaren kommit. Denna studie görs i syfte att fånga deras erfarenheter av att lämna dödsbesked. Sex intervjuer genomfördes. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två kategorier: ”Hinder i vårdmötet” och ”Mod att stanna” samt åtta underkategorier. Resultatet påvisar en osäkerhet och svårighet i mötet med närstående. En osäkerhet som speciellt berör oerfarna vilka kände en rädsla att göra fel. Att lämna dödsbesked beskrev sjuksköterskorna som mycket känsloladdat, inte bara från närståendes sida utan sjuksköterskan upplevde situationen som stressande och med obehag. Sjuksköterskornas tydlighet och ärlighet inför närstående spelade stor roll för den sammantagna upplevelsen av att lämna ett dödsbesked.  Att vara trygg i sig själv och våga vara närvarande var positiva egenskaper som nämndes. Intervjupersonerna upplevde att närstående hade olika behov och visade olika reaktioner i samband med dödsbesked. Likaså påverkades sjuksköterskorna av yttre faktorer såsom arbetsbelastning och tid på dygnet. Kliniska implikationer är ett behov av tydligare riktlinjer för hur ambulanssjuksköterskor skall agera vid lämnande av dödsbesked. Det behövs även informationsmaterial till närstående, utbildning i sorgbearbetning samt forum för kollegialt erfarenhetsutbyte i strukturerad form.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför. Avslutningsvis utgör samspel mellan film- och spelsekvenser en balanserad tonöverföring mellan varandra genom att både överraska spelaren i övergångar och genom att förhålla spelarens beteende med protagonistens splittrade normalitetssträvanden.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen. Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet.  Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande. För att lindra det lidande som uppstår vid ett oväntat dödsfall krävs det att information ges till de efterlevande. Bearbetningen av sorgen tar tid för de efterlevande och den närståendes plats kan aldrig ersättas. Det är av stor vikt att de efterlevande får tala ut kring sina känslor och upplevelser kring dödsfallet för att minska risken för psykisk-och fysisk ohälsa.

Bakgrund: Varje år förlorar ett stort antal föräldrar sina barn i sjukdom, olyckor och våldsbrott. Sorgen som drabbar föräldrarna är förödande och livet blir svårt att hantera. Trots att stora sorger skapar starkare band inom familjen så kommer de föräldrar som har barn kvar i livet att få mindre tid till sin egen sorgebearbetning. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar sorgen efter att de förlorat ett barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie som grundats på tolv studier med varierande ansatser.   Resultat: Det framkommer olika sätt för föräldrarna att hantera sorgen på. Som till exempel att träffa andra som är i samma situation och att prata om barnet. Trots att det väcktes starka känslor så upplevdes den fortsatta kontakten med sjukhuset som betydelsefull. De flesta föräldrarna beskrev att de fått ett nytt perspektiv på livet.  Relationer inom familjen visade sig stärkas på grund av sorgen man delar, dock beskrev föräldrarna det som en utmaning att handskas med syskonens sorg samtidigt som de själv sörjde. Många av föräldrarna menar att förlusten med tiden gjort de starkare och att de upplever det lättare att handskas med andra svårigheter i livet. Föreliggande litteraturstudie beskriver även vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Slutsats: Förlusten av ett barn hanterades på olika sätt beroende på hur föräldrarnas livssituation såg ut. Viktiga saker för föräldrarna var till exempel att hålla minnet av barnet levande, träffa andra som har varit med om samma förlust samt hålla sig sysselsatta. Efter en förlust av ett barn så ändras föräldrarnas värderingar av livet. För att underlätta mötet med dessa sörjande föräldrar så är det viktigt att sjuksköterskan bär på kunskap om hur han/hon ska agera. Ett bra bemötande kan lindra föräldrarnas lidande och på så vis främja för föräldrarnas hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Sjuksköterskor på en akutmottagning ställs ofta i situationer där demöter efterlevande. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor stårdet om hur sjuksköterskor ska främja hälsa och bota eller lindra sjukdom, meningenting om hur sjuksköterskor ska agera när döden är ofrånkomlig. Forskningvisar att efterlevande kan påverkas i ett längre perspektiv när en anhörig plötsligtavlider. De lider högre risk att återkomma till vården i ett senare skede med bådesomatiska och psykiska besvär. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheterav möten med efterlevande efter plötsliga dödsfall. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaserna Cinahl ochPubMed användes vid litteratursökningar. Studien är baserad på elvavetenskapliga artiklar som har granskats, analyserats och sedan sammanställts tillett resultat.Resultat: Resultatet visar att det finns ett stort behov av kunskap och handledningför sjuksköterskor. Sjuksköterskorna upplevde att akutmottagningar är dåligtanpassade för efterlevande och deras behov. Känslor och kommunikationpåverkade relationen och mötet mellan sjuksköterskor och efterlevande. Konklusion: Trots att sjuksköterskor på en akutmottagning ofta sätts i situationerdär de behöver möta efterlevande, visar resultaten att det finns för lite forskning,utbildning och möjligheter för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter och ökasina kunskaper. Det behövs mer forskning som påvisar på hur man ska agera idessa möten, men också hur bristerna på kunskap påverkar sjuksköterskorna ochderas förmågor i ett längre perspektiv. / Background: Nurses in the emergency care unit are often put in situations wherethey meet suddenly bereaved. The education for future nurses is inadequate inrelation to how to approach bereaved individuals. The education focuses on howto promote health and how to cure illnesses but very little on how to act whendeath is inevitable. Existing research show that bereaved individuals experiencelong term effects when someone close to them suddenly dies. They often return aspatients later on in life, in both somatic and psychiatric care.   Aim: The aim of this literature review was to highlight nurses’ experiences ofapproaching suddenly bereaved. Method: The study was carried out as a literature review. Database searches weremade in Cinahl and PubMed. Eleven qualitative studies have been reviewed,analyzed and put together to a result.Results: Results showed that there is a need of knowledge and support for nurses.The emergency rooms are clearly not customised for the bereaved and their needs.Feelings and communication affect the relationship and the meeting betweennurses and suddenly bereaved.  Conclusion: Nurses in the emergency care are often put in situations where theymeet suddenly bereaved. Results showed a lack of research, education andopportunities for nurses to develop their skills and knowledge. More research isneeded on how to act in these situations but also how lack of knowledge affectsnurses in the long term.

Bakgrund: Döden är en oundviklig och naturlig del av livet som kan förekomma inom och även utanför hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är den primära vårdgivaren och är den som ansvarar för patienten samt dennes anhöriga vid livets slutskede men även när döden inträffar. När sjuksköterskan ska omhänderta patienter vid dödsfall inom hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan hamna i obekväma och svåra situationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser vid patienters dödsfall. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identifierades tre teman; upplevelsen av att bli berörd, upplevelsen av att få stöd och sjuksköterskans kunskap och färdighet. Temana beskriver sjuksköterskans upplevelse med sex subteman; att känna sorg, att överbrygga känslor, att uppleva andligt stöd, att uppleva stöd från arbetskollegor, att vara oförberedd och att möta anhöriga. Slutsats: Efter att ha upplevt döden kände sjuksköterskorna att det var naturligt att sörja. Att dela sorgen med en arbetskollega var stödjande. Dock upplevde sjuksköterskorna att de är oförberedda vid dödsfall av patienter och att det är svårt att möta anhöriga. Sjuksköterskorna önskade att de hade rätt verktyg till att hantera dödsfall och möta anhöriga. / Background: Death is an inevitable and natural part of life that can occurs within and also outside health care. The nurse is the primary caregiver and is the one who is responsible for the patient and the relatives at the end of life, but also when death occurs. The nurse can experience uncomfortable and difficult situations when the nurse has to take care of death patient. Aim: Describe nurses experience of patients’ deaths. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive synthesis. Results: In the result, three themes were identified; the experience of being affected, the experiences of getting support and nurses knowledge and skills. These themes describe the nurses experience in six subthemes: to feel grief, to overcome feelings, experience spiritual support, support from work colleagues, to be unprepared and meet relatives. Conclusion: After experience death, the nurses felt that it was natural to feel grief. Sharing the grief with a work colleague was supportive. However, the nurses felt that they were not prepared for the patients’ deaths and that it was difficult to meet the relatives after a patient death. The nurses wished that they had the right tools to deal with deaths and to meet the relatives.

Bakgrund: Att vårda patienter i livets slutskede är en utmanade uppgift och kan komma att påträffas på arbetsplatsen där blivande sjuksköterskor väljer att arbeta efter utbildning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har en viktig roll för patienter och anhörigas upplevelser av palliativ vård, och att upplevelsen försämras då sjuksköterskor är osäkra. Tidigare forskning visar också att vård i livets slutskede är komplex för erfarna sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskestudenters upplevelser av vård i livets slutskede beskrivs i två teman samt fyra subteman. Första temat är att växa som människa med tillhörande subteman: att erhålla nya insikter samt att vara närvarande. Det andra temat är osäkerhet i vårdandet med tillhörande subteman: att uppleva rädsla och sorg samt att uppleva sig otillräcklig. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever att skapa en relation till patienter bidrar till att de kan ge en god vård i livets slutskede. Sjuksköterskestudenter upplever att bristande levd yrkesmässig erfarenhet bidrar till att de känner sig osäkra på hur vård i livets slutskede ska bedrivas och på så sätt inte kan ge en god vård till patienter i livets slutskede.

Bakgrund: Plötsliga dödsfall inom akutsjukvården är något som kan generera stor sorg för anhöriga. Sjuksköterskan utgör därmed en viktig roll i bemärkelsen att stödja anhöriga vid plötsliga dödsfall. Genom att förstå sorgeupplevelsen ur den anhöriges perspektiv, kan det leda till att stödjandet bedrivs familjecentrerat. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att stödja anhöriga vid plötslig död inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats, där resultatet genererade i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkommer fyra kategorier i studiens resultat: strategisk kommunikation, stöd för anhöriga, emotionell påverkan och anhörigas närvaro. Återkommande i resultatet var att sjuksköterskornas känslor ständigt var påtagliga och brist på erfarenhet och kunskap präglade deras närvaro med patienters sörjande anhöriga. Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av att inte känna sig tillräcklig i stödjandet för anhöriga, speglar sig i avsaknaden av utbildning och okunskap. Ytterligare forskning kring sjuksköterskornas upplevelse i stödjandet till anhöriga vid plötsliga dödsfall inom akutsjukvården kan generera ökad kunskap för sjuksköterskor inför mötet med de anhöriga.

Bakgrund: Även om döden är en del av livet, så är det är svårt för människor att förstå och acceptera döden. De som lämnar livet borde få samma uppmärksamhet och kärleksfulla vård som de som träder in i det. Det är en central uppgift för sjuksköterskor att ta hand om omvårdnaden med ett personcentrerat förhållningssätt medan sjukhusvårdens huvuduppdrag är att behandla. För en god och säker hälso- och sjukvård behöver sjuksköterskan ingå i ett team med olika kompetenser som kompletterar varandra, där sjuksköterskans uppgift är att ansvara för omvårdnadskompetensen och informationsöverföringen. Vid dödsfall ska sjuksköterskan assistera läkaren vid konstaterandet och har ansvaret för att iordningställa patienten efter anhörigas önskemål.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avseende patienter som avlider under sjukhusvård. Metod: Litteraturstudien var baserad på analysen av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var hämtade från databaserna CINAHL och PsycInfo. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Malmö Högskolas mall för kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar. Studierna var publicerade från 2015 och framåt. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades av dödsfall både personligt och yrkesmässigt. För att hantera känslor efteråt beskrevs även att stöd efter dessa upplevelser var viktigt. Kategorier arbetsplatsens påverkan, känslomässig påverkan, copingstrategier, utbildning och reflektioner om döden skapades för att de beskrev sjuksköterskornas erfarenheter avseende patienter som avlidit. Slutsats: Sjuksköterskor kan bli känslomässigt påverkade av patienter som avlider. I dessa situationer var det viktigt att få stöd från arbetsplatsen.