Abstrakt Bakgrund: När ett barn drabbas av livshotande sjukdom påverkar det hela familjen och deras livssituation. Sorgen hanteras på olika sätt beroende på individuella egenskaper och vilket stöd de fått. Sjuksköterskans stöd till föräldrar med döende barn är avgörande för hur sorgen hanteras. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ens barn dött till följd av cancersjukdom. Metod: Litteraturstudiens datainsamling utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet i åtta kvalitativa artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Litteraturstudiens resultat beskriver föräldrarnas erfarenheter av att förlora ett barn i cancer. Fyra kategorier skapades: “När det hemska sker”, “Att hantera sorgen”, “Stöd respektive brist på stöd” samt “Att gå vidare i livet”. Konklusion: Föräldrar som förlorat ett barn är utsatta för ett enormt lidande och hanterar sorgen olika. För att lindra det lidande som föräldrarna genomgår, och delvis kommer att leva med resten av sina liv, kan sjuksköterskan ge tröst och hopp. Sjuksköterskan bör sträva efter att visa förtroende och respekt för föräldrarna samt skapa en stödjande vårdkultur. För att lindra lidandet kan sjuksköterskan arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad, vilket kan innebära att föräldrarna är bättre förberedda när det hemska sker och på den sorg som drabbar dem. Nyckelord: Föräldrar, erfarenhet, barncancer, död. / Background: When a child die, parental grief is handled differently depending on individual characteristics and the type of support they receive. Nursing support is crucial for how parents handle the grief.Aim: To describe parents' experiences following the death of a child due to cancer disease.Method: The data collection of this literature study was performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Eight qualitative articles were analyzed based on Friberg’s method.Results: The results were compiled into four categories: "When the horrible happens", "Managing the grief", "Support and lack of support" and "Moving on with life".Conclusion: Parents who have lost a child are exposed to great suffering and are dealing with grief in different ways. In order to relieve the suffering that parents undergo and may live with the rest of their lives, the nurse can provide comfort and hope. The nurse should strive to show trust and respect for the parents' suffering as well as create a supportive care culture. In order to relieve suffering, the nurse can use family-focused nursing, which may mean that parents are better prepared when the terrible happens and on the grief that affects them.

Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken och den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder. Begreppet stroke beskriver hjärnskador som har orsakats av abnormitet i blodtillförseln till någon del av hjärnan. Ischemisk stroke orsakas av blodpropp eller systemisk hypoperfusion. Blodpropp ockluderar blodkärl, vilket leder till otillräckligt blodflöde till hjärnan. Detta resulterar i reducerat tillförsel av syre och socker till hjärnan, vilket hjärnan behöver för att fungera. Ischemins varaktighet, svårighetsgrad och lokalisering i hjärnan avgör skadans omfattning. Skador i hjärnan kan medföra till funktionsnedsättningar i och med att hjärnan styr kroppens funktioner. Stroke skalor som national institutes of health stroke scale, barthel index, modified rankin scale, oxford handicap scale och Glasgow outcome scale bedömer funktionsnedsättningar och funktionshinder orsakade av stroke. Alteplas, andra generationens trombolytika är standardbehandling vid akut ischemisk stroke. Alteplas omvandlar plasminogen till aktivt plasmin som i sin tur bryter ned blodproppar som ockluderar blodkärl. Blödning är en biverkan av alteplas, varav intrakraniell blödning utgör den allvarligaste typen av blödning. Riskfaktorerna för intrakraniell blödning hos alteplasbehandlade patienter är hög ålder, stroke av svårare grad, hög blodsockernivå, förmaksflimmer, kongestiv hjärtsvikt, okontrollerad hypertoni, koagulationsrubbningar, nedsatt njurfunktion och administrering av trombocytaggregationshämmare eller antikoagulantia innan, under eller inom 24 timmar efter tillförsel av alteplas. Syftet med studien var att undersöka effekten av intravenös alteplas vid akut ischemisk stroke med avseende på dödlighet och funktionshinder. Detta är en litteraturstudie. I litteraturstudien analyseras fem studier som undersöker effekten av alteplas vid akut ischemisk stroke med avseende på funktionshinder och dödlighet. I databasen pubmed söktes artiklarna fram. Standarddos alteplas vid akut ischemisk stroke minskar andelen fall med funktionshinder med inte död. Lågdos alteplas vid AIS minskar inte andelen fall med funktionshinder och död jämfört med standarddos alteplas. Fler dubbelblinda studier behöver genomföras för att bekräfta om standarddos alteplas minskar andelen fall med funktionshinder vid AIS. Fler studier kan genomföras för att studera effekten av standarddos alteplas efter 4,5 timmar efter påbörjan av akut ischemisk stroke. Eftersom de flesta patienterna i studierna behandlades inom 4,5 timmar efter påbörjan av AIS. Fler studier kan genomföras för att studera effekten av lågdos alteplas vid akut ischemisk stroke. / Globally 15 million people suffer stroke annually. It is the second most common cause of death and the third most common cause of disability. The term stroke describes brain damage caused by abnormality in the blood supply to anypart of the brain. Stroke is divided into ischemic stroke and cerebral hemorrhage. Ischemic stroke accounts for 85% of all strokes. Ischemic stroke is either caused by blood clots or systemic hypoperfusion. Blood clots occludes blood vessels, causing insufficient blood flow to the brain. This results in reduced supply of oxygen and sugar to the brain, which the brain needs to function. The duration, severity and location of the ischemia determine the extent of the damage in the brain. Damage to the brain can cause impairments as the brain controls the functions of the body. Stroke scales such as national institutes of health stroke scale, barthel index, modified rankin scale, oxford handicap scale and Glasgow outcome scale assess functional impairments and disability caused by stroke. Alteplase, a second-generation thrombolytics is the primary treatment for acute ischemic stroke. Alteplas converts plasminogen to active plasmin. Active plasmin degrades blood clots that occlude blood vessels. Intracranial hemorrhage is an adverse effect of alteplas. Advanced age, severe stroke, high blood sugar level, atrial fibrillation, congestive heart failure, uncontrolled hypertension, coagulation disorders and impaired renal function are risk factors for intracranial hemorrhage in patients receiving alteplase treatment. Administration of antiplatelets and anticoagulants before, during or within 24 hours after the administration of alteplase can increase the risk of bleeding. The aim of the study was to investigate the effect of intravenous alteplase on acute ischemic stroke in terms of mortality and disability. This is a literature review, in which five studies are analyzed. These five studies are randomized controlled trials that investigates the effect of alteplase on acute ischemic stroke in terms of disability and mortality. Articles were selected from pubmed database.  The studies showed that standard dose alteplase is an effective treatment for acute ischemic stroke in terms of disability but an ineffective treatment in terms of mortality. Low dose alteplase is an ineffective treatment compared to standard dose alteplase in terms of disability. Low dose alteplase is also an ineffective treatment in terms of mortality.  More double-blinded studies need to be conducted to confirm that standard dose alteplase is an effective in acute ischemic stroke in terms of disability. More studies can be conducted to study the effect of standard dose alteplase after 4,5 hours after onset of acute ischemic stroke, since majority of patients in study 1-5 were treated within 4,5 hours. More studies can be conducted to study the effect of low dose alteplase.

How is death presented in picture books? Does it matter how the characters in picture books react to grief and death? This study analyses four picture books with the intention of establishing which norms and core values are consistently reflected. The aim is to determine whether the reactions of characters to grief and death in illustrated literature are consistent with previous research findings in this field about Children’s reactions to sorrow and death. Illustrated literature is a fundamental feature of early year’s development at preschool. It plays a critical role in assisting children with visualization of “normal” reactions and emotions triggered by everyday life. Carefully selected illustrated literature can therefore be used to explain difficult situations such as death and grief processing. Children are able to identify with the characters presented and take guidance and influence from the illustrated reactions presented to Grief. The theoretical basis of the essay is John Bowlbys attachment theory on Children’s reactions to the loss of a connected person and its inherent normcritical perspective on gender. The method used is a targeted qualitative content analysis based on pre-defined themes and categories. The results show that the Children’s reactions to sorrow and death are indeed consistent with those recorded and presented previously when examining common reactions in children to mourning. The study also shows a deviation in the literature in question from social stereotypes on male and female behavior. Breaking these norms may mean that the behaviors presented in the books will eventually be normalized by the children.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande.Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Det plötsliga och oväntade dödsfallet är en svår och kaotisk situation för närstående men också en krävande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de närståendes behov. Det är viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och närstående blir så optimalt som möjligt. Varje möte är unikt och kräver respekt, värme och engagemang från ambulanspersonalen. I prehospital sjukvård ges det sällan möjlighet till feedback från närstående efter en arbetsinsats, vilket försvårar chanserna till att utveckla och förbättra vårt omhändertagande. Syftet med denna studie är att belysa hur närstående har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal när det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet. Datainsamlingen till studien har skett genom fem öppna intervjuer med närstående som mött ambulanspersonal, studien har ett livsvärldsperspektiv som grund och dataanalysen har gjorts med en kvalitativ analys av innebörder. I studien framkom att ambulanspersonal lyckats vända en kaotisk situation till något vackert och stämningsfullt genom att iordningställa den döda, tända ljus, lägga fram blommor och inbjuda de närstående till avsked. Närstående berättar att ambulanspersonalens fysiska kontakt och närvaro varit av vikt. De har även upplevt ambulanspersonalen som vänliga, omtänksamma, fantastiska, trevliga och professionella i bemötandet. Närstående beskriver även en frustration av att inte komma fram till 112 tillräckligt snabbt, att ambulanspersonalen varit otydlig i informationen, till exempel hur länge närstående kan ha den avlidna kvar i hemmet samt att det inte alltid lämnats skriftlig information.Slutsatsen är att ambulanspersonal har ett professionellt omhändertagande av närstående. Det är viktigt att ambulanspersonal iordningsställer den döda, inbjuder till avsked, ger närstående tid, tydlighet med muntlig och skriftlig information. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser. Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som har använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Utifrån åtta artiklar skapades fyra huvudteman och åtta underteman. Resultatet visade på att ju längre vårdtiden var desto mer utvecklad blev vårdrelationen. Detta ledde till att relationen stärktes. Det resulterade i en större känslomässig påfrestning när patienten avled. Känslor av otillräcklighet i yrkeskunnandet vad gäller kliniska färdigheter och kommunikation ledde till svårigheter för studenterna i vårdandet av patienterna. Att vårda patienter i livets slutskede visade sig vara känslomässigt påfrestande. Handledarnas roll var betydande för hur studenter upplevde och hanterade situationen. I diskussionen berörs betydelsen av stöd, reflektion och utbildning. En förberedande utbildning som behandlar vård i livets slutskede skulle kunna vara av värde för studenter. Vidare diskuteras det hur mycket ansvar sjuksköterskestudenter bör ha i vårdandet av patienter som befinner sig i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: Hälso- och Sjukvårdslagen (1996:29, 2d§) föreskriver att när patienter går bort ska sjuksköterskor genom sitt handlande visa respekt för, hänsyn till och omtanke om de närstående. Forskning och egna erfarenheter visar dock på en stor osäkerhet hos sjuksköterskor i hur de ska bemöta närstående i kris. Syfte: Syftet var att identifiera studier och sammanställa resultat som beskriver närståendes behov och upplevelser av bemötande av sjuksköterskor i samband med oväntat dödsfall. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som grundas på båda kvalitativa och kvantitativa artiklar. Nio artiklars resultat är analyserade och sammanställda. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Dessa är det första mötet, behov under vårdtiden och att ges möjlighet att gå vidare. Respektive kategori har också två till fyra underkategorier. Diskussion: Diskussionen har förts med hjälp av vårdteoretisk litteratur och aktuell forskning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.</p>

<p>Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.</p>