The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

Bakgrund: Den palliativa vården innefattar att främja den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten samt att stötta de närstående. Syfte: Att beskriva vad närstående upplever är viktigt vid palliativ vård i livetsslutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en systematisk ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 artiklar som gick vidare till innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående tyckte det var viktigt med en god kommunikation och ett bra bemötande då information och en god personal-patient-närstående relation gynnade välmående. För att de närstående skulle klara av och orka med att följa patienten i den palliativa vården behövde de känna sig trygga genom en god stöttning och lugn omgivning. Genom god symtomlindring samt att personalen såg till en personcentrerad omvårdnad, ansåg de närstående att patienterna fick en god och värdig död. Slutsats: För att främja närståendes hälsa är det viktigt med praktiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskan måste agera professionellt samt besitta goda kunskaper inom palliativ omvårdnad för att vara förmögen att bemöta de närstående i den ofta utsatta och sårbara situationen de befinner sig i.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever tidigt kontakt med döden och döendet. Oavsett om döden sker plötsligt eller varit väntad väcker den reaktioner som sjuksköterskan behöver hantera, samtidigt som den professionella yrkesrollen behöver upprätthållas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patienters död. Metod: Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio artiklar valdes ut och bearbetades med hjälp av Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier: Känslomässiga upplevelser, Coping och Utmaningar. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades emotionellt när en patient de vårdat avled. Det framkom att ju djupare relationen var desto intensivare blev reaktionerna. Oerfarna sjuksköterskor upplevde att de hade brist på erfarenhet och utbildning när det gällde att hantera en patients död och känslorna som uppstod i samband med detta. För att hantera de känslomässiga upplevelserna använde sig sjuksköterskorna av olika copingstrategier, de mest framträdande var acceptans av döden, spirituella copingstrategier och stöd från arbetskamarater som upplevt samma situationer. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas när patienter avlider, för att kunna bearbeta och hantera dessa känslor är coping ett betydelsefullt redskap. Sjukskötersor behöver mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i mötet med döden samt för att öka förbredelserna inför patienters död. / Background: The nurse experiences early contact with death and dying patients. Regardless of whether the death occurs suddenly or expected, it evokes reactions that the nurse needs to deal with at the same time as the professional role needs to be maintained. Aim: The aim was to describe the nurse’s experiences of patients’ deaths. Method: The essay was designed as a general literature study with an inductive approach. Ten articles were selected and analysed using Forsberg and Wengström’s content analysis. Result: The result consisted of three main categories: Emotional experiences, Coping and Challenges. The results showed that nurses were emotionally affected when a patient they cared for died. It was presented that the deeper the relationship, the more intense the reactions were. Inexperienced nurses felt that they lacked experience and training in dealing with a patient’s death and the feelings that this entailed. In order to deal with the emotional experiences, the nurses used different coping strategies, the most prominent were acceptance of death, spiritual coping strategies and support from co-workers who experienced similar situations. Conclusion: Nurses are affected when patients die, in order to process and manage these emotions, coping is necessary. Nurses need more support and training to feel secure in the encounter with death and to increase the preparations for the death of patients.

This study compared the length, diameter, volume and amount of dead wood in reaches of the Lögde River and its tributaries one year and three years post instream restoration. This was part of a follow up of the ReBorN restoration project. Wood pieces greater than 1 m in length and 0,1 m in diameter was surveyed. The variables were compared between above and below the former highest coastline and between mainstem and tributary. Wood clustering and placement within each reach was also examined. There were no differences in length, diameter, volume and amount dead wood between one year and three years post restoration. However, in some of the reaches individual differences were significant for some of the variables. The result indicates greater difference between one year and three years post restoration in mainstem and above the highest coastline. The clustering of dead wood in the reaches was not coherent, but in a majority of the reaches the dead wood were more clustered year three. It may have been too close in time after restoration to see any effect. It is also possible that the instream restoration is not sufficient to increase the presence of dead wood in the Lögde River. Further follow up is suggested to draw a conclusion.

Bakgrund:Ett plötsligt dödsfall beror ofta på sjukdom, olycka, mord eller självmord. År 2017 uppskattar man att cirka 10 360 människor miste livet tidigare än förväntat. När en människa plötsligt avlider kommer det oftast som en chock för de närstående. Det har visat sig att sorgeprocessen för de närstående kan påverkas vid plötsliga dödsfall då de inte varit förberedda på dödsfallet. Även bemötandet de får direkt efter dödsfallet har stor betydelse. Sjuksköterskor har ofta bristfällig utbildning i hur det närstående ska omhändertas vid plötsliga dödsfall och studier har visat att de närstående haft både bra och dåliga upplevelser kring bemötandet. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående vid plötsligt dödsfall. Metod:En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat:I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att de hade ett ansvar för patientens närstående trots att det många gånger upplevdes vara en svår situation och där etiska problem kan uppstå. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde även att de hade bristande kunskap och utbildning i hur närstående ska omhändertas. Även miljön och bristen på resurser gjorde det ofta svårt att kommunicera med de närstående. Diskussion:Sjuksköterskan upplever plötsligt dödsfall som en krävande situation i sin yrkesroll och ställs inför många olika etiska aspekter och känslor.  Att dessutom möta närstående i sorg vid plötslig död är ännu en yttre påfrestning i sjuksköterskans roll. För att sjuksköterskan ska känna sig säker i sin roll är kunskap om bemötande i sorgeprocessen en viktig del i professionen. I resultatdiskussionen tillämpades Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori. / Background:A sudden death is often due to illness, accident, murder or suicide. In 2017, it is estimated that approximately 10 360 people lost their lives earlier than expected. When a person suddenly dies, it usually comes as a shock to the relatives. It has been found that the grieving process for those close to the family can be affected by sudden deaths when they have not been prepared for the death. The kind of clinical encounter they receive immediately after the death is also of great importance. Nurses often have inadequate training in how the relatives should be dealt with in the event of sudden death and studies have shown that the relatives have had both good and bad experiences regarding the clinical encounter. Aim:The purpose of this literature review was to investigate nurses' experience of meeting with relatives in the event of a sudden death. Method:A literature review based on eleven scientific articles, nine qualitative and two quantitative articles. Results:The results revealed that the nurses felt that they had a responsibility for the patient's relatives, despite the fact that many times it was perceived to be a difficult situation and where ethical problems could arise. The majority of the nurses also felt that they lacked knowledge and training in how to deal with relatives. The environment and the lack of resources also often made it difficult to communicate with the relatives. Discussion:The nurse experiences sudden death as a demanding situation in her professional role and is faced with many different ethical aspects and feelings.In addition, meeting relatives in mourning in the event of sudden death is yet another external strain in the nurse's role. In order for the nurse to feel secure in her role, knowledge about attending the grief process is an important part of the profession. In the results discussion, Joyce Travelbee's nursing theory was applied.

Bakgrund: Plötslig oväntad död är den vanligaste dödsorsaken i världen. Vidplötslig oväntad förlust av en närstående kan sorgeprocessen bli mer påverkad och komplex. Detta kan leda till posttraumatiskt stressyndrom men även en ökad risk förlångvarig sorgestörning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de närståendes erfarenhet avsjukvårdspersonalens stöd vid anhörigs plötslig oväntade död på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta studier. Sökningar efter studiergjordes i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycInfo. Fribergs femstegsmodellanvändes till dataanalysen. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och sex subteman. Teman var:Betydelsen av att förstå, Närvaron av vårdgivare och Det vårdande mötet. Konklusion: Studien visar att stödjande åtgärder som sjukvårdspersonalen kangöra, uppskattas av de närstående och hjälper dem i denna kris. Resultatet avlitteraturstudien visar att de närstående behöver stöd på flera olika sätt. Mycketforskning idag är gjord på sjukvårdspersonalens erfarenhet av plötslig oväntad död.Däremot behövs ytterligare forskning av närståendes erfarenhet / Background: Sudden unexpected death is the most common cause of death in theworld. In the event of a sudden unexpected loss of a relative, the grieving process canbecome more affected and complex. This can lead to post-traumatic stress disorderbut also an increased risk of long-term grief disorder. Aim: The aim of the study was to describe the relatives' experience of the medicalstaff's support in the event of a relative's sudden unexpected death at hospital. Method: A qualitative literature study based on eight studies. Searches for studieswere made in the databases CINAHL, Pubmed and PsycInfo. Friberg's five-stepmodel was used for data analysis. Results: The analysis resulted in three themes and six subthemes. Themes were: Theimportance of understanding, The presence of caregivers and The caring meeting. Conclusion: The study shows that supportive measures that healthcareprofessionals can take are appreciated by the relatives and help them in this crisis.The results of the literature study show that the relatives need support in differentways. Much research today has been on healthcare professionals' experience ofsudden unexpected death. Further research is needed on the experience of relatedparties.Keywords: Family,

We are all going to die. Despite how the human lives, the path to death has different patterns. For hinduism a vital ritual for a good death is to be cremated, especially in the holy city Varanasi. Therefore this essay has studied how Hindus in diaspora, Sweden, want to be cremated and what their wishes from funeral homes and crematoriums are. The research questions that this study aims to answer are: How do funeral homes in Sweden adapt to Hindus' wishes for funeral ceremonies? How do cremation staff adapt the funeral rite of cremation for Hindus in Sweden? How does the Swedish Hindu diaspora’s funeral ceremony and cremation differ from the traditional way in Varanasi?The method used for this study was a mix between qualitative and quantitative methods. The qualitative method for this essay is used for the qualitative analysis of the data that the study has received. The quantitative method was used for the e-mail survey that was sent out to the informants, but also for the coding that the study made. The results presented were related to previous research and theories about phenomenology, diaspora and death studies.The study shows that the most important thing the funeral homes and crematoriums do is to accelerate the funeral rites and cremation. The individual significance from the funeral home is also to transport the dead to different places, a rite the Hindus in Varanasi do by themselves. For the crematoriums, one of the most important things is to let the oldest son or an other family member start the cremation.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan är huvudansvarig för det patientnära omvårdnadsarbetetdär döden ibland är en oundviklig del av arbetet. Forskning visar att sjuksköterskankan uppleva sorg vid patienters dödsfall och denna behöver bearbetas. Behovet avsorghantering är större där sjuksköterskan byggt upp en relation med patient elleranhöriga och behovet är mindre om dödsfallen är förväntade. Obehandlad sorg kanleda till ohälsa hos sjuksköterskan fast det är oklart hur sorgen hanteras. Syfte: Attbeskriva hur sjuksköterskor hanterar sin egen sorg vid patienters dödsfall. Metod:Litteraturöversikt Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman: Hantera sorggenom distansering, hantera sorg med ritualer och hantera sorg i samtal. Dessahuvudteman beskriver sjuksköterskans hantering av egen sorg genom sju subteman:Genom att fokusera på arbetet, genom avståndstagande, genom tro, genomhandlingar, med kollegor, med närstående och med humor. Slutsats: Grunden i attlindra egen sorg för sjuksköterskan är samtalet med kollegor som måste gesutrymme till av arbetsgivaren och sjuksköterskan själv. Förutom samtalet användersjuksköterskan sig av olika ritualer som lindrar egen sorg där ritualerna grundar sigi praktisk handling och behöver nödvändigtvis inte ha ett ursprung i tro eller religion.Distansering är ytterligare ett sätt för sjuksköterskan att hantera sin egen sorg.Sjuksköterskan hanterar egen sorg i en process där samtal, ritualer och distanseringlöper parallellt med varandra. / Background: The nurse has a main responsibility for leading the patient-centerednursing care, where death is an inevitable part of the work. Research shows that thenurse can experience grief when patients die and the grief must be processed. Theneed to process the grief is stronger if the nurse has built up a relationship with thepatient meanwhile the grief is weaker if the patient's death was expected. Nursesthat carry around grief that goes unprocessed can develop a diminishing health.Aim: To describe nurses’ coping of their own grief in connection with patients’death. Method: literature review. Result: In the result we could identify three maincategories: Coping with distance, coping with rituals and coping with conversation.The main categories are describing the nurses’ coping of their own grief with sevensubcategories: By focusing on the work, by distancing, with faith, with actions, withcolleges, with related parties and by using humor. Conclusion: The basics forcoping one’s own grief for the nurse is the conversation with colleges that must begiven space by the employer and the nurse herself. In addition to the conversation,the nurse uses various rituals that alleviate her own grief where the rituals are basedon practical action and do not necessarily have to have an origin in faith or religion.Distancing is another way for the nurse to cope with her own grief. The nurse copeswith her own grief in a process where conversations, rituals and distancing run inparallel with each other.

Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och  samtidigt skydda biodiversiteten i skogen. / The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.