Inom den palliativa vården är en av de högst prioriterade rättigheterna att patienten ska få ett värdigt avsked från livet och en värdig död. Värdegrunden är uppbyggd på etiska värden och normer och grundläggande för en organisation, samhällssektor, verksamhet och de personer som arbetar inom verksamheten. Etiska värden och normer har betydelse för hur en offentlig verksamhet bedrivs och ska ligga till grund för lagstiftningen. Avsikten är att bidra till en ökad klarhet för dem som arbetar och ansvarar inom verksamhetsområdet. Syftet med studien var att utifrån omsorgspersonalens perspektiv beskriva innebörden av värdig död och hur de främjar en sådan i det vårdande mötet med den döende personen i palliativ hemsjukvård. Studiens design var deskriptiv och induktiv. Metoden som användesvar kvalitativ, där intervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet. Resultat kan beskrivas i form av en metafor där en värdig död beskrivs som en resa som den döende människan företar. För att fenomenet värdig död skall upplevas som värdig under resan mot döden, av den döende personen behöver identiteten behållas intakt, individen behöver få vara och känna sig delaktig i ett sammanhang samt känna tillförsikt. För att värdighet och välbefinnande skall främjas på resan kan den döende behöva en medresenär. Omsorgspersonal kan vara en stödjande medresenär under förutsättning att de har en personlig mognad och förmåga till medveten närvaro samt beredskap och kunskap att utveckla en god relation till den döende. Omsorgspersonal berättar om innebörder av handlingar som kan påverka resan, så att den döende personen når slutstationen på ett värdigt sätt. Omsorgspersonalens agerande kan främja det existentiella vårdandet och bidra till en värdig död, men de kan även försvåra ett existentiellt vårdande och orsaka vårdlidande för den döende personen. Slutsats i studien är att författarna anser att genom handledning och reflektion stärks den personliga beredskapen hos omsorgspersonalen vilket ger dem trygghet och mod att våga stanna kvar i mötet med den döende personen och ger denne en värdig död.

Minnesskapande, döendeprocesser och genus i Vadstena kloster: En kvantitativ innehållsanalys av dödsnotiser i Vadstenadiariet 1378–1544

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Det som saknas är personernas egna upplevelser och när deras perspektiv beskrivs kan vården utgå från dessa uttryckta behov. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Syftet med denna studie var att undersöka vad socialarbetare inom myndighetsutövning har för färdigheter och möjligheter gällande bemötandet av klienter som befinner sig i sorg eller som har döden närvarande i livet. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att socialarbetare besitter färdigheter såsom empati och självkännedom som de använder vid bemötande av dessa klienter. Socialarbetarens färdigheter kommer från egna erfarenheter. Det framkom att hög arbetsbelastning samt avsaknaden av vidareutbildning och riktlinjer inom organisationen är faktorer som försvårar för socialarbetare att använda sig av sina färdigheter. Faktorer som främjar för socialarbetare att använda sig av sina färdigheter var rimlig arbetsbelastning samt rutiner. Vårt resultat analyserades med hjälp av teorin gräsrotsbyråkrati samt begreppet professionellt bemötande. Detta för att belysa hur socialarbetaren kan använda ett professionellt bemötande och organisationens resurser för att sammankoppla klientens behov med organisationens uppdrag. Det framkom en avsaknad av samtal kring sorg och död bland klienter inom människobehandlande organisationer. Detta överensstämde med avsaknaden om dessa samtalsämnen i det västerländska samhället överlag. Slutligen reflekterade vi över hur ett förändrat samtal om döden skulle kunna leda till att samtalsämnet berörs i större utsträckning inom ramen för socialt arbete. Vi reflekterade även kring hur detta skulle kunna gynna klienter som befinner sig i sorg eller som har döden närvarande. Avslutningsvis berörde vi hur covid-19 pandemin kan komma att påverka detta fenomen. / The aim for this study was to investigate social worker’s capabilities and opportunities for adequately responding to clients in mourning or clients who live in the immediate presence of death. We used a qualitative method and semi-structured interviews. The results showed that social workers have skills such as empathy and self-awareness. These are skills that they use while working with these sorts of clients. These skills have developed from the social workers own experiences. The results also showed that high workload and the lack of further education and guidelines within the organizations complicates for the social workers to use their skills. The results have been analyzed with the theory streetlevel-bureaucracy and the concept of professional approach. This have been used to highlight how the social worker can use a professional approach and the organizations resources to connect clients needs and the organizations missions. We found that a dialog about grief and death among clients were missing as a topic of conversations in the organizations. This corresponded with the general lack of conversations about these topics in the western society. In the end of this study, we discussed how a changed conversation about death possibly could increase the conversations about this topic in the social work field. We also discussed how this could be beneficial for clients in mourning or clients who live in the immediate presence of death. In conclusion we mentioned how the covid-19 pandemic could come to affect conversations about these topics.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using Carnevali´s thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies. / Palliativ vård bedrivs idag inom ett flertal olika verksamheter. När den kurativa behandlingen inte längre ger resultat är den palliativa vårdens mål att genom aktiv helhetsvård främja högsta möjliga livskvalitet för döende patienter. Sjuksköterskan möter i sitt arbete död och döende patienter. För att belysa och nå förståelse för innebörden av detta arbete är litteraturstudiens mål att med Carnevalis teori om hälsa som referensram beskriva olika aspekter av sjuksköterskors upplevelser av arbete med döende patienter inom palliativ vård. Vidare undersöks förekomst av stress och eventuella stressfaktorer samt tillgång till stöd och använda copingstrategier hos sjuksköterskorna.

Traumatic deaths hit relatives hard and a fast and professional encounter can make crisis management easier. The purpose of this literature review is to find partly how relatives after traumatic deaths are taken care of and how nursing staff fulfil the relatives' needs and also how nurses prepare themselves before this encounter with the realatives. The method in this study consists of a literature review. This was done through critical examining a number of articles within this area. The result shows how a nurse could encounter relatives after traumatic deaths. This is shown in the themes we have chosen. These are relative room, staff training, written information, type of language, circumstance round dead and also protocol and action plan. In this work, we discuss as writers how a nurse should and could improve the attention of relatives and it also gives a basis in how relatives in grief reacts and how the ar-rangement process proceeds. Our hope is that this study gives a good understanding in the work of giving a good care of the relatives. / Traumatiska dödsfall drabbar anhöriga hårt och ett snabbt och professionellt bemötande kan underlätta krisbearbetningen. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på dels hur anhöriga efter traumatiska dödsfall tas om hand och hur sjuksköterskor uppfyller de anhörigas behov samt hur sjuksköterskan kan förbereda sig inför detta möte med de anhöriga. Metoden i detta arbete bestod av en litteraturstudie. Detta har gjorts genom att vi kritiskt granskat ett antal artiklar inom detta område. Resultatet visar hur en sjuksköterska kan bemöta anhöriga vid traumatiska dödsfall. Detta ser man i de teman vi valt ut. Dessa är anhörigrum, personalutbildning, skriftlig information, typ av språk, omständigheter kring dödsfallet samt protokoll och åtgärdsplan. I arbetet diskuterar vi som författare hur en sjuksköterska skulle kunna förbättra omhändertagandet av anhöriga och det ges också en grund i hur anhöriga i sorg reagerar och hur bearbetningsprocessen fortskrider. Vår förhoppning är att denna studie ger en god insikt i arbetet att ge en bra omvårdnad till de anhöriga.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsätts för stark känslomässig påfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig otillräckliga i vårdandet av patienterna samt att de saknar stöd från arbetsplatsen för att bearbeta sina känslor. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nära död samt handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer där sex stycken sjuksköterskor på en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har använts och datamaterialet har analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser kring död påverkas av olika faktorer så som vilken relation de har till patienten, hur omvårdnaden kring patienten går till samt hur dödsförloppet blir. Handledningen uppfattades som ett viktigt stöd där sjuksköterskorna kunde prata om sina känslor. Den goda gemenskapen och stödet via kollegorna var viktigt i hanteringen av upplevelser i arbetet kring död. Slutsats: Det finns anledning att tro att hospicefilosofin bidrar till sjuksköterskornas positiva erfarenheter av arbetet nära död. Handledning bidrar till ett bra arbetsklimat, god gemenskap och bättre omvårdnad för patienten. Författarna anser att resultatet ger belägg för att handledning är ett viktigt stöd för hantering av påfrestningar i arbetet. Detta torde innebära att handledning bidrar till sjuksköterskors välmående samt på längre sikt minskar risken för utbrändhet. / Background: Nurses who work with suffering and dying patients are exposed to strong emotional strain. Previous research show that nurses often feel inadequate in caring for the patients and they lack support from the workplace to deal with their emotions. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experiences in working close to death and the role of clinical supervision as support in handling this type of work. Method: Data was collected through interviews where six nurses from a hospice ward in southern Sweden participated. A semi-structured interview guide was used and the material was analysed with content analysis. Results: The result showed that nurses’ experiences surrounding death are affected by different factors such as what type of relation they have to the patient, how caring concerning the patient is carried out and the course of events of the death. Clinical supervision was perceived as an important support where the nurses could talk about their feelings. Good fellowship and the support from their colleagues were important in handling the work surrounding death. Conclusion: There is reason to believe that the hospicephilosophy contribute positive experiences for nurses working close to death. Clinical supervision contributes good working environment, good fellowship and better care for the patient. The authors believe the results provide evidence that clinical supervision is an important support for handling strain related to work. This should imply that clinical supervision contribute to the well being of nurses and in the long run decrease the risk of burnout.

Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Genom studiens resultat har det framkommit olika aspekter angående upplevelser kopplat till vård av döende patienter. Det kan bland annat konstateras att sjuksköterskor upplever tillfredsställelse, otillräcklighet, känsla av närhet, känsla av livets ändlighet och behov av återhämtning. Samtliga informanter upplevde arbetet som väldigt givande. Slutsats: Denna studie visar att arbetet med döende patienter inte enbart behöver innebära negativa upplevelser som maktlöshet och frustration utan även positiva upplevelser som privilegium och lättnad. Återhämtning kan ske genom samtal och sysselsättning. / Background: One of the most difficult tasks nurses’ faces in their work is to care for suffering patients and simultaneously support their family. Previous studies have shown that nurses often feel inadequate in the process of dying patients. Aim: The aim of this study is to illuminate nurses' experiences of caring for dying patients in palliative care. Method: Data was collected through interviews with seven nurses from the palliative care departments. A semi-structured interview guide was used and data was analyzed through content analysis. Results: The result of the study has revealed various aspects concerning the experiences related to the care of dying patients. It can conclude that nurses are experiencing satisfaction, inadequacy, emotional closeness, sense of life's finitude and need for recovery. All informants experienced their work as very rewarding. Conclusion: This study shows that the work with dying patients not only needs to have negative experiences of powerlessness and frustration, but also positive experiences of privilege and relief. Recovery can be done through talks and employment.

Inom sjukvården förekommer patienter som befinner sig vid livets slut inom de flesta områden. För att underlätta mötet med dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan tar eget ansvar i att reflektera över sina känslor inför döden. Syftet är att studera vilka copingstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid vård av patienter som befinner sig i livets slutskede. Metoden som används för att svara på syftet är en litteraturstudie över elva vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen visar tjugofyra olika copingstrategier varav de tre mest frekvent förekommande är Förberedelse/Planering/Planerad problemlösning, Omvärdering/Positiv omvärdering, och Dela med sig av upplevelser/Söka stöd hos kollegor. Det vanligaste temat är Distanserande copingstrategier, varefter Accepterande copingstrategier följer. Genom att i denna litteraturstudie belysa dessa copingstrategier, och därigenom stimulera till reflektion, kan förhoppningsvis mötet mellan patient och sjuksköterska bli givande och tillfredsställande. / Patients that are at life's end occur in most health care areas. In order to facilitate meeting these patients, it is important that the nurse take responsibility to reflect upon his or hers feelings about death. The aim of this study is to investigate which coping strategies nurses use whilst caring for patients who are in the final phase of life. The method used to fulfil this aim is to perform a literature review based upon the results of eleven articles of scientific standard. The results of the analysis show twenty-four different coping strategies, of which, the three most frequently occurring are Preparation/Planning/Planful problem solving, Reappraisal/Positive reappraisal and Sharing of experiences/Seeking the support of colleagues. Among the themes that emerged from the analysis, Distancing coping strategies is the most common, followed by Accepting copingstrategies. By illuminating these coping strategies, and through that inspire reflection, the meeting between patient and nurse will hopefully be satisfactory and rewarding.