Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna på Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn på döden förändrats genom yrkesgången. Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som därefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde åtta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lärt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med något så ångestladdat som döden. / The purpose of this study was to examine the Hospice nurses perception of their own and the patients death and whether their work and perception of death have changed through the years. The study is qualitative empiric and is based on phenomenoraphy. Five semistructured interviews were conducted and transcribated verbatim. The outcome resulted into eight descriptive cathegories. The result shows that the nurses perception of death is mostly related to life, how they learned to appreciate their life and how they manage to work close to something as anxiety-ridden as death.

The idea of this study was to critically examine and account for the result found in scientific articles from databases. The aim of this literature review was to investi-gate how nurses can encounter a bereaved person in a crisis situation. Also the encounter of a person at risk of losing someone. Additionally, we investigated if the nursing staff fulfilled these needs. This literature review foremost addresses registered nurses. We hoped to give a tool that enables nurses to improve the care of the suddenly bereaved. The results showed four themes that were important in the encounter of bereaved. The themes were: information, closeness, privacy and education. In the last part of this review, guidelines for nurses to use in the encounter with bereaved are pro-posed. The guidelines emanated from the scientific articles. / Tanken med denna studie var att kritiskt granska och redovisa resultatet från vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien syftade till att ta reda på hur man bör bemöta en närstående i kris, när den närstående har förlorat någon eller löper risk att förlora någon. Dessutom besvaras om vårdpersonalen uppfyller de närståendes behov. Denna litteraturstudie riktar sig främst till sjuksköterskor. Vår förhoppning var att ge ett redskap för att kunna förbättra omvårdnaden av de närstående. I resultatet påvisades fyra teman som var viktiga i bemötandet. Dessa var: information, närhet, enskildhet och utbildning. I slutet av arbetet ges rekommendationer för sjuksköterskan att använda i mötet med närstående. Rekommendationerna utgick från de vetenskapliga artiklarna.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta utefter en helhetssyn från de fyra hörnstenarna för att stödja och lindra lidande samt främja en god död vid palliativ vård. Som sjuksköterska ska du bemöta patienten med öppenhet för att skapa en tillit och främja en god vård. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård.  Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt av tio kvalitativa och två kvantitativa artiklar som svarade på studiens syfte.  Resultat: I studien framkom två huvudteman och fyra subteman. Dessa påvisar att sjuksköterskor upplever osäkerhet och stora känslor inom den palliativa vården. Även en vilja att främja en värdig död finns hos sjuksköterskorna. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att kontinuerlig utbildning ökar kunskap och trygghet samt att de får med sig verktyg som kan främja en god död. / Background: The nurse has to work according to a holistic view from the four cornerstones to support and relieve suffering and promote a good death in palliative care. As a nurse, you have to treat the patient with openness to create trust and promote good care. Aim: The aim was to study nurses experience of palliative care. Method: The chosen method was a literature review of ten qualitative and two quantitative articles that responded to the purpose of the study.  Findings: Two main themes and four subthemes emerged in the study. These show that nurses experience uncertainty and great emotions in palliative care. The nurses also have a desire to promote a dignified death. Conclusion: Nurses feel that continuous education increases knowledge and security and that they get implements that can promote a good death.

No description available.

Bakgrund: Riktlinjer, rättigheter och lagar följs inte om den palliativa vården av patienter med intellektuella funktionsnedsättningar inte anpassas efter individen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sju artiklar användes till resultatet och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades i beskrivningen av att ge palliativ vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar: skapa en relation, anpassa kommunikation, behov av mer utbildning, samarbete i vårdteam samt samarbete med anhöriga. Bristande kunskap och svårigheter att kommunicera med patienten ansågs vara en utmaning för sjuksköterskor. Somliga utmaningar kunde överkommas genom att samarbeta med anhöriga och patientens nära vårdpersonal. Konklusion: Relationen till patienten, anpassad kommunikation och samarbete mellan sjuksköterskor, annan vårdpersonal samt anhöriga var viktiga delar i att uppnå god palliativ vård. Mer utbildning, mer forskning och tydligare riktlinjer krävs för att säker och likvärdig palliativ vård ska ges till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: Guidelines, rights and laws are not fulfilled if the palliative care of patients with intellectual disabilities is not adapted to the needs of the individual. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of giving palliative care to patients with intellectual disabilities. Method: The study was carried out as a general literature study with inductive approach. Seven articles were used for the result and analysed through content analysis. Results: Five categories were identified in the description of giving palliative care to patients with intellectual disabilities: establish relationship, adapt communication, need of more education, cooperation with care team and cooperation with relatives. Lack of knowledge and difficulties to communicate with the patient were considered challenging to nurses. Some challenges could be overcome through cooperation with relatives and the patients’ close care staff. Conclusion: The relationship to the patient, customized communication and cooperation between nurses, other care staff and relatives were important parts for good palliative care to be performed. More education, more research and clearer guidelines is needed to ensure safe and equivalent palliative care for patients with intellectual disabilities.

No description available.

I den här sociolingvistiska studien undersöks vilken betydelse tryckt skönlitteratur har i framtiden. Utgångspunkt för denna undersökning är att det finns mycket negativ kritik mot samtida litteratur. För att finna ut om denna kritik är rättfärdigad undersöker jag möjliga orsaker. Tryckt skönlitteraturs framtid är avhängigt av flera faktorer såsom litterär kvalitet och digitalisering. Det presenteras viktig litteratur och viktiga artiklar som behandlar detta ämne ur olika perspektiv. Ur forskarnas perspektiv finns det inga tecken på ett direkt hot mot denna form av litteratur. För att insamla empiriskt material av sakkunniga personer har jag bestämt mig att genomföra individuella intervjuer. Även intervjudeltagarna ser en framtid för tryckt skönlitteratur. Således är det möjligt att påstå att tryckt skönlitteratur har stor betydelse i vårt framtida liv. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Introduktion: Tiotusentals barn dör varje dag världen över, vissa av dessa dör på sjukhus. Sjuksköterskor bildar relation med ömsesidig påverkan till barn de vårdar. Vårdrelationer bildas även till vuxna patienter. När vuxna patienter dör upplever sjuksköterskor negativa känslor och använder coping. De anser även att äldres död är lättare att hantera än yngre patienters. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 11 artiklar med kvalitativa data. Identifierade dataenheter har översatts, kodats och tematiserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde negativa känslor såsom hjälplöshet, ledsamhet, sorg och skuldkänslor. Känslorna kunde förvärras av anknytning till barnet och det döda barnets familj samt yrkeserfarenhet. Barns död kunde uppfattas som ett professionellt misslyckande och sjuksköterskor kände sig oförberedda av tidigare utbildning. De använde sig av kognitiva och beteendemässiga strategier för att hantera känslor och situationer relaterade till barns död. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barns död som negativ och smärtsam. För att hantera händelsen använder sjuksköterskor copingstrategier. De kände sig oförberedda att möta och hantera barns död och bör därför erbjudas utbildning om detta. / Introduction: Tens of thousands of children die every day across the world, some of which die at hospitals. Nurses form relationships with mutual influence to children they care for. Caring relationships are also formed with adult patients. When adult patients die, nurses experience negative emotions and use coping. They consider elders' deaths to be easier to cope with than those of younger patients. Method: A narrative literature review based on the results of 11 articles with qualitative data. Identified data units have been translated, coded and organized thematically. Results: Nurses experienced negative feelings such as helplessness, sadness, grief and guilt. The emotions could be exacerbated by attachment to the child and to the dead child’s family, as well as professional experience. The death of a child could be perceived as a professional failure and nurses felt unprepared by their earlier education. They used cognitive and behavioral strategies to cope with feelings and situations that related to the death of children. Conclusion: Nurses experienced the death of children as negative and painful. To cope with the incident, nurses use coping strategies. They felt unprepared to face and cope with the death of children and should therefore be offered education regarding this.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett barns död berör hela familjen, och utgör en svår upplevelse för föräldrarna, oavsett om dödsfallet är förväntat eller plötsligt. Familjecentrerad vård inkluderar hela familjen och innebär att sjuksköterskan stödjer föräldrarna i deras omsorgsroll och bekräftar föräldrarnas betydelse för barnets välbefinnande.   Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av sorg samt vilka familjecentrerade omvårdnadsåtgärder som kan påverka deras förmåga att bearbeta sitt barns död     Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Data bestående av 20 vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades utifrån Evans metod, genom att nyckelfynd i artiklarna urskiljdes och sammanfogades i teman och subteman. Analysen av artiklarna resulterade i fyra teman, varav ett av temana delades upp i fyra subteman.   Resultat: Förlusten av deras barn framkallade en avgrundsdjup sorg hos föräldrarna. Genom att bygga upp en förtroendefull och god vårdrelation med föräldrarna kunde sjuksköterskan underlätta deras bearbetning av sorgen. Ett empatiskt bemötande samt ärlig och tydlig information från sjuksköterskan var grundläggande faktorer i att skapa en sådan relation, liksom att föräldrarna gavs stöd och en möjlighet till delaktighet i barnets omvårdnad. Föräldrarna uppskattade även att sjuksköterskan hjälpte till att skapa minnessaker efter barnet, som till exempel hand- och fotavtryck.   Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna var bland det viktigaste för att hjälpa föräldrarna att hantera förlusten av och sorgen efter barnet. Bemötande, stöd, information och kommunikation samt delaktighet var faktorer som kunde stärka eller försvaga relationen, beroende på sättet de levererades på. / ABSTRACT Background:  The death of a child affects the whole family, and is a difficult experience for the parents, regardless of whether the death is expected or sudden. Family-centred care includes the whole family and means that the nurse supports the parents in their caring role and confirms the parents' importance to the child's well-being.    Objective:  To describe parents' experience of grief and which family-centered care interventions can affect their ability to process their child's death   Method: Qualitative literature review with an inductive approach. Data consisting of 20 scientific articles were collected and analyzed based on Evans' method, by distinguishing key findings in the articles and merging them into themes and subthemes. The analysis of the articles resulted in four themes, of which one of the themes was divided into four subthemes    Results: The loss of their child provoked an abysmal grief in the parents. By building up a trusting and good care relationship with the parents, the nurse was able to facilitate their processing of the grief. An empathetic approach and honest and clear information from the nurse were fundamental factors in creating such a relationship, as well as that the parents were given support and an opportunity to participate in the child's care. The parents also appreciated that the nurse helped to create memorabilia of the child, such as handprints and footprints.   Conclusion: The care relationship between the nurse and the parents was among the most important in helping the parents deal with the loss of and grief after the child. Approach, support, information and communication as well as participation were factors that could strengthen or weaken the relationship, depending on the way they were delivered.

Bakgrund: Den palliativa vården för hälso- och sjukvårdspersonal innebär att försöka uppnå den döende personens maximala livskvalitet och att lindra lidandet. Vården lutar sig mot det nationella vårdprogrammet för palliativ vård samt International Council of Nurses, ICN. Sjuksköterskans roll och uppgifter inom vården beskrivs där även de fyra hörnstenarna belyses. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt baserad på Fribergs analysmetod. Denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Patricia Benners teori från novis till expert valts som en diskussion i resultatdiskussionen. Resultat: Sjuksköterskornas upplevda svårigheter av att vårda patienter med en palliativ diagnos resulterade i fyra huvudteman i litteraturöversikten; kommunikation, närstående och relation, vårdteamet samt kunskap och erfarenheter. Diskussion: Resultatet i litteraturöversikten har diskuterats utifrån Benners teori. Sjuksköterskornas upplevda svårigheter belystes genom fyra teman – kunskap och erfarenhet, närståendestöd, kommunikation mellan kollegor och gentemot patienten samt kultur som upplevd svårighet. / Background: Palliative care for health professional means trying to achieve the maximum dying person's quality of life and ease suffering. The palliative care for health professionals means to try to achieve the dying person's maximum quality of life and alleviate suffering. The care inclined towards the Swedish national health care program for palliative care and the International Council of Nurses, ICN. The nurse's role and tasks in health care are described where even the four cornerstones elucidated. Aim: To elucidate the nurses perceived difficulties in nursing patients with palliative diagnosis. Method: The thesis is a literature review based on Friberg's analysis. This literature review includes ten scientific articles that have been searched in the databases CINAHL Complete and PubMed. As a theoretical base, Patricia Benner's theory from novice to expert was selected as a discussion of the results discussion. Results: The nurses perceived difficulties of caring for patients with a palliative diagnosis resulted in four main themes in the literature; communication, family and relationship, the health care team as well as knowledge and experience. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Benner's theory. The nurses' perceived difficulties irradiated by four themes – knowledge and experience, family support, communication between colleagues and towards the patient as well the culture as perceived difficulties.