Inledning: Psykoterapisamtal kan vara till hjälp för att minska lidande när en människa drabbas av dödlig sjukdom. Terapier med patienter med dödlig sjukdom kan väcka starka känslomässiga reaktioner hos terapeuten. Forskning gjord inom det psykodynamiska fältet utgår övervägande från fallstudier, varför denna kvalitativa intervjustudie skulle kunna tillföra ytterligare kunskap om hur de känslomässiga upplevelserna beskrivs av psykodynamiska terapeuter. Syftet med studien var att undersöka den psykodynamiska psykoterapeutens upplevelse av terapisamtal med patienter som drabbats av dödlig sjukdom, för att skapa en förståelse för de känslomässiga reaktionerna hos terapeuten.  Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuten de känslomässiga upplevelserna i det terapeutiska samtalet med patienter med dödlig sjukdom?Vad upplever den psykodynamiska psykoterapeuten är betydelsefullt i samtalen med patienter med dödlig sjukdom?  Metod: En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie av fem legitimerade psykodynamiska psykoterapeuter med erfarenhet av terapier med patienter med dödlig sjukdom. Materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys.  Resultat: Studien visar att terapisamtal med patienter med döende patienter väcker starka känslomässiga reaktioner hos terapeuten där känslor av hjälplöshet var framträdande. Terapeutens hantering av de starka känslomässiga reaktionerna och relationen till sin egen dödlighet inverkade på hur terapeuten påverkades av samtalen. I en nära och känslomässig relation och med en flexibel terapeutisk ram kunde terapeuten möta patientens starka känslor i processen mot döden, där också en känsla av tacksamhet uppstod hos terapeuten.  Diskussion: Studien belyser på vilket sätt terapeuten påverkas av arbetet med patienter med dödlig sjukdom och hur terapeuten handskas med starka känslomässiga upplevelser. Betydelsen av psykoterapeutens personliga förhållningssätt och flexibla ram och vilka resurser och erfarenheter den psykodynamiska psykoterapeuten behöver för att kunna utföra detta arbete. / Introduction: Psychotherapy can be helpful in reducing suffering when a person is affected by a fatal disease. Psychotherapy with patients who suffer from fatal diseases might provoke strong emotional reactions within the therapist. Research within the field of psychodynamic therapy is predominantly based on case studies, which is why this qualitative interview study could add further knowledge about how the emotional experiences are described by psychodynamic therapists. The purpose of this study was to explore the psychodynamic psychotherapist's experience of therapies with patients who suffer from fatal disease, in order to get an understanding of the therapist's emotional reactions.  Questions: How does the psychotherapist describe the emotional experiences of the psychotherapy with patients suffering from a fatal disease? What does the psychotherapist consider to be important in psychotherapies with patients carrying a fatal disease?  Method: A semi-structured qualitative interview study was conducted with five licensed psychodynamic psychotherapists with experience in psychotherapies with patients who suffer from a fatal disease. A thematic analysis was used to organize the material.  Results: The study shows that psychotherapy with patients who suffer from a fatal disease evoke strong emotional reactions in the therapist, where feelings of helplessness were prominent. The therapist's coping with strong emotional reactions and the relationship to his own mortality affected how the therapist was affected by the therapies. In a close and emotional relationship and with a flexible therapeutic framework, the therapist was able to meet the patient's strong feelings in the process towards death, where a feeling of gratitude also arose in the therapist.  Discussion: The study discusses how the therapist is affected by the work with patients with a fatal disease and how the therapist deals with strong emotional reactions. The importance of the psychotherapist's personal approach and flexible framework and what resources and experiences the psychodynamic psychotherapist needs to be able to undertake these psychotherapies.

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died. These types of social support can be; to get information about the illness, information about what sorrow is, and at the same time, to be involved in the processes of the parents illness. Furthermore, that there is an open communication with the parent in the family about the incident. This is so that the adolescents should feel that it can open up the thoughts and feelings and feel supported by the parents, and feeling involved in what happens. Many adolescents have a difficulty in talking about emotions and thoughts in grief, and then it is important that they can be talking about them so that they can move on in the sadness processing. This can also adolescents feel that it needs thru the other social network such as relatives and friends. These various forms of social support was offered to the adolescents by the professionals. However, the result indicate that they are not so receptive in getting this support. It may depend on how much time the adolescents have to prepare themselves that the parent will die. There was generally less time for this in the hospital, but more on hospice. At most, they where receptive in support groups, where they could share their experience among like-minded adolescents. Some adolescents where also less receptive for support because of the difficulty to express their emotion and thoughts or because that they where not ready yet to grief, when the support was offered to them by professionals.

Uppsatsen fokuserar på dödsscener i tre olika spel. Genom tidigare gjord forskningom död och känslor, samt en genomgång i animation och musik gällande viktiga begrepp analyserades dödsscener i de tre spelen. En enkät gjordes även i samband med uppsatsen där deltagarna fick se och svara på frågor gällande dödsscenerna. Sedan jämfördes den egna analysen av dödsscenerna med resultatet från enkäten för att kunna påpeka de faktorer som händer i en dödsscen. Detta resulterade i en studie som enkelt förklarar hur animation och musik används i dödsscener och kan användas vid tillverkningen av dödsscener i framtida spel. Det finns även stora möjligheter att fortsätta forskningen kring dödsscener i spel inom olika discipliner.

Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller att få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanande för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patienters önskan att dö, Handlingar för att påskynda döden samt förekomst och frekvens av en önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande. Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases.  Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.

Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanade för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar.  Syftet: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patientens önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande.  Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases. Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.

Uppsatsen utforskar relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land, särskilt med avseende på modernistisk tematik och med avstamp i tidigare forskning som kommenterat relationen mellan verken, främst Gunilla Domellöfs och Caroline Hauxs. Analysen omfattar den senares upptäckt att ”Det öde landskap som skrivs fram hos Eliot existerar dolt och outsagt i Astarte.” Verken jämförs med avseende på: Skildringen av den moderna staden; Krig, trauma, våld och utvecklingsskepticism; Den ofruktbara masskulturen; (Naturens, Guds och Kärlekens död); Verkens mytkomplex; Psykoanalytiska perspektiv på gemenskap, behov och begär. Uppsatsen innehåller även en sammanställning av likheter mellan episoderna som utspelar sig mellan Viola och Hill i Astarte och mellan maskinskriverskan och kontoristen i The Waste Land. Undersökningen bekräftar betydande beröringspunkter mellan verken vad gäller såväl tematik som de positioner författarna intar – det gäller utvecklingsskepticismen, masskulturen (där Astarte i högre utsträckning intresserar sig för handel och konsumtion), samt fruktbarhetsförlusten med avseende på Naturen, Gud och Kärleken. Myter har en betydelsefull roll i båda verken. I Astarte är Gudinnan/belätet Astarte i och för sig närvarande, men hon fyller inte sina ursprungliga funktioner. Undersökningen identifierar nya tolkningsmöjligheter gällande Astartes potentiella roll, kopplade till våld och skydd. På ett övergripande plan finns en korsställning mellan verken, där det som utgör The Waste Lands förgrund tenderar att blottas genom sprickor i ”Astartesamhällets” fasad, genom Boyes didaktiska exposéer, samt vid kritisk läsning. Den sammanlagda effekten av dessa aspekter är att Eliots ödeland – den levande döden – är mer av en tydlig referenspunkt än något dolt och outsagt i Astarte.

This paper will discuss the presentations of Judas Iscariot in the Gospel of Matthew and in Jesus Christ Superstar, a musical written by Andrew Lloyd Webber and Tim Rice in 1970. To do this, I will compare the two sources and evaluate what modern reception history has done with Judas as a character. I will be using a film version of the musical from 2000, which is available on YouTube. Mainly this study will examine the Matthean pericope and scene of Judas’ death to try to get an understanding of the presentation of the disciple Judas in biblical times and today. Because of the different types of material, the analyses of Matthew and the Musical will differ somewhat. A central argument is that Judas alone is responsible of his acton, betraying Jesus and taking his own life. I will in this paper argue that the presentation of Judas is not black or white. We need both the biblical and the modern presentation to create a credible presentation of the historical Judas. / I begynnelsen var berättelsen. Jag var tretton år när jag hade mitt första möte med Judas. Jag hade tidigare läst och hört om honom, men jag hade aldrig mött honom, förrädaren. När jag var tretton år introducerades jag till Jesus Christ Superstar. Rockoperan som visar Jesu sista vecka utifrån Judas perspektiv. Vad händer när den mörke förrädaren istället blir en bekymrad vän? Vem var Judas och hur har han presenterats genom tiderna? Berättelsen om Judas Iskariot, känd som förrädaren, bär på något speciellt och välbekant. Jag vill med denna uppsats undersöka bilden av Judas. Bilden av den bibliska Judas men också hur bilder av honom har kommit att se ut i modern receptionshistoria. Denna uppsats kommer att jämföra presentationen av Judas utifrån hans sista tid på jorden. Detta görs genom att jämföra Judas död i Matteusevangeliet och rockoperan Jesus Christ Superstar från 1970 av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice. Jag uppfattar att Bibeln överlag ger en platt bild av Judas och endast svartmålar honom. Denna bild vill jag mena att Jesus Christ Superstar arbetar emot och istället gör till en levande och mänsklig Judas som vi kan känna igen oss i. Detta är den argumentation jag kommer att föra i denna uppsats.

I denna kvalitativa studie har enkäter insamlats från barn och unga som deltagit i stödgruppsverksamhet för barn och unga med en avliden nära anhörig i Dalarnas län. Syftet med studien har varit att beskriva deltagarnas erfarenheter av stödgrupperna. Genom kvalitativ innehållsanalys har tre kategorier identifierats; bearbetning, gemenskap och strukturens betydelse. Studien visar främst på betydelsen av att få träffa andra barn och unga i liknande situation samt indikerar till att deltagarnas KASAM (känsla av sammanhang) förhöjts genom deltagandet i stödgruppen. / In this qualitative study, questionnaires were collected from children and adolescents who had participated in a support group in Dalarnas län for children and adolescents with a deceased close relative. The purpose of this study was to enhance knowledge of children and adolescents’ experiences of participating in support groups through their descriptions in qualitative questionnaires. Qualitative content analysis was conducted and three categories were identified; kinship, processing and the significance of structure. The result highlights the importance of having the opportunity to meet other children and adolescents in similar situations, and indicates that the participants Sense of coherence enhanced through the participation in the support group.

No description available.