• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 255
  • 9
  • Tagged with
  • 264
  • 95
  • 79
  • 79
  • 55
  • 48
  • 39
  • 38
  • 36
  • 35
  • 32
  • 27
  • 27
  • 25
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
221

Inmätning och utvärdering av potentiellt habitat för Dendrocopos leucotos vid Erken : Mätning och beräkning av mängden levande och döda lövträd. / Measurement and evaluation of potential habitats for Dendrocopos leucotos at Erken : Measuring and calculating the amount of dead and living trees.

Hallbäck, Christoffer January 2018 (has links)
Den vitryggiga hackspetten har sedan 1970 varit en starkt hotad art i Sverige tack vare förändrade habitat till följd av ett industrialiserat skogsbruk med stor fokus på barrträd vilket inte är ett optimalträd för den vitryggiga hackspetten. Idag finns det cirka 3 häckande par kvar i Sverige. I Finland och Lettland uppvisar den vitryggiga hackspetten en stark närvaro med en stor population då skogsbruket i dessa länder skiljer sig markant mot Sverige i form av typ av träd och hantering av död ved. Syftet med studien som utförts i den här rapporten är att bedöma om ett område vid sjön Erkens norra strand kallat Hasselhorn i Stockholms län uppnår de riktlinjer Naturvårdsverket har satt på minst 20m3/ha död lövved i trakten samt en medelålder på >80 år för att ett område ska anses vara ett optimalområde för den vitryggiga hackspetten. Fokustrakten identifierades med IR-bilder för att avgöra om området var rikt på lövträd och ett område på 110ha ritades in. Sextio stickprov slumpades ut i området där levande och döda träd mättes in med klave och höjdmätare för att beräkna m3/ha och ålder bedömdes visuellt för varje mätområde. Studien påvisar att Hasselhorn idag inte uppnår optimal status för alla parametrar som satts upp av Naturvårdsverket för att det ska utgöra ett lämpligt habitat för den vitryggiga hackspetten. Däremot uppnår området kravet på mer än 20m3/ha och mer än 75 % lövträd satta av Naturvårdsverket. Området uppnår dock inte medelåldern >80 år. Även artfördelningen i regionen av levande träd visar på mycket lite barrträd och stor tillgång på asp som anses vara det främsta trädet för födosök för den vitryggiga hackspetten som visar på att Hasselhorn kan uppnå god status inom ett fåtal år om särskilda naturvårdsåtgärder sker i området. / The white-backed woodpecker has been a highly threatened in Sweden since 1970 due to drastically changed habitats as a result from industrialized forestry methods with a high focus on conifers. Today there are only 2 known breeding pairs left at Dalälven in Sweden. Compared to Finland and Latvia the white-backed woodpecker exhibits a strong presence with large populations as the forestry industry in these countries differs from Sweden in terms of what type of trees they use and how they manage dead wood. The purpose of this study is to assess whether an area at lake Erken’s northern shore called Hasselhorn in Stockholm County achieves the guidelines determined by Naturvårdsverket. Naturvårdsverket has determined that the white-backed woodpecker at least need 20m3/ha dead deciduous trees in a habitat and an average age of >80 years to be considered as an optimal area for the white-backed woodpecker. The focus area was localized with IR-images to determine an area rich with deciduous trees and an area of 100ha was drafted. Sixty sample points were randomized in the area. All living and dead trees at each points were measured with a tree caliper and clinometer to determine the amount of wood in m3/ha. Age was determined visually for each sample point. The study showed that Hasselhorn currently does no achieve the optimal status for all parameters in the study to make it a suitable habitat for the white-backed woodpecker. On the other hand, the area does meet the guideline set by Naturvårdsverket of more than 20m3/ha dead deciduous wood and more than 75% deciduous trees in the area, however it does not show an average age of >80 years. Species distribution of living deciduous trees exhibits large volumes of aspen, which is considered to be a main source of food since they contain the type of bugs preferred by the white-backed woodpecker. With the right conservation methods, the study shows that Hasselhorn can become a viable habitat for the white-backed woodpecker in the near future.
222

Låt mig bara få dö : En litteraturöversikt om patienter med en terminal sjukdom som uttryckt en önskan om dödshjälp i livets slutskede / Just let me die : A literature review about terminally ill patients who expressed a wish for euthanasia at the end of life

Björklund, Alexandra, Hammarström, Sara January 2018 (has links)
Bakgrund: Livslängden ökar i samhället med den ständiga utvecklingen av teknik och medicin, samtidigt är det ett ökande antal personer som lever med svåra sjukdomar och lidande. Den palliativa vården i Sverige syftar till att lindra mångfacetterat lidande i livets slutskede. Allt fler länder i världen legaliserar dödshjälp. I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet är ständigt aktuellt genom debatter där dödshjälp diskuteras ur olika synvinklar och etiska aspekter. Trots att dödshjälp inte är lagligt finns det patienter som efterfrågar dödshjälp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer och upplevelser som påverkar att patienter med en terminal sjukdom i livets slutskede önskar dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt inkluderande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl COMPLETE. Resultat: Två huvudteman identifierades, autonomi och lidande. Undertema till autonomi var rätt att bestämma över sin egen död och dö med värdighet. Undertema till lidande var smärta, förluster och börda. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Beauchamp och Childress etiska principer. Patienter önskar dödshjälp främst på grund av smärta och upplevelsen av att vara en börda. Om dessa lindras kan dock önskan om dödshjälp upphöra. Självbestämmande och livskvalitet är viktiga faktorer för patienten att få upprätthålla även i livets slutskede. / Background: Lifespan in society is constantly increasing with the constant development of technology and medicine, at the same time there is an increasing number of people living with severe diseases and suffering. The palliative care in Sweden aim to alleviate multifaceted suffering at the end of life. More and more countries in the world are legalizing euthanasia. Euthanasia is not legal in Sweden but the subject is constantly present through debates in which euthanasia is discussed from different point of views and through ethical aspects. Although euthanasia is not legal, there are patients who are requesting euthanasia. Aim: The aim was to identify factors and experiences that lead to terminally ill patients at the end of life request euthanasia. Method: A literature review including ten qualitative scientific original articles from PubMed and Cinahl COMPLETE. Results: Two main themes were identified, autonomy and suffering. Sub theme to autonomy was right to decide over one's own death and die with dignity. The sub themes to suffering were pain, losses and burden. Discussion: The results were discussed with help of Beauchamp and Childress ethical principles. Patients request euthanasia primarily because of pain and from the experience of being a burden. However, if these are alleviated, the desire for euthanasia can cease. Self-determination and quality of life are important factors for patients to maintain at the end of life.
223

Ta sig i kragen : En kvalitativ studie om relationen mellan samarbetsprincipen, metaforer och liknelser i samtal / Pull Oneself Together : A Qualitative Study on the Relation between theCooperation Principle, Metaphors and Similes in Conversation

Wikhede, Simone January 2013 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen.
224

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter : En kvalitativ litteraturöversikt / Nurses´ experiences of caring for patients in palliative care : A qualitative literature review

Seckar, Kristina, Öz, Ronay January 1900 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att stödja patienter att åstadkomma bästa möjliga livskvalité i livets slut. Målet med palliativ vård är att lindra smärta och symtom för att patienten ska uppleva välbefinnande. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt. De 6:sn är en vårdmodell som ingår i de personcentrerade arbetssättet och syftar till att lindra lidande, främja välbefinnande och stödja närstående före och efter döden. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i livets slutskede på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturöversikt och elva kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet presenterades i tre huvudteman; betydelse av god kommunikation, närståendes betydelse och aspekter som försvårar den palliativa vården. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplever att faktorer som brist på tid, kunskap och erfarenhet hindrar en god palliativ vård medan en god kommunikation till patient och närstående medför en trygghet. Konklusion: Sammanfattningsvis visade detta examensarbete att många faktorer spelade in för att kunna ge en god palliativ vård i livets slutskede. / Background: Palliative care aims to support the patient to achieve the best possible quality of life toward the end of life. The purpose of palliative care is to relieve pain and symptoms so that the patient will be more comfortable. As a nurse it’s important to work by a personalized care. The 6:s is a care model that is included in the personalized care and aims to relieve suffering, to promote well-being and support the family before and after death. Aim: The purpose of the study is to describe the nurse's experiences in taking care of palliative patients toward the end of life at hospital. The method that was used was a literature review and the result was based on eleven qualitative articles. The results are presented in three main themes; the meaning of good communication, the importance of close relatives and aspects that complicate palliative care. The results shows that nurses find that factors such as lack of time, knowledge and experience prevent good palliative care, while good communication with patients and close relatives brings safety. Conclusion: The conclusion is that this thesis shows that many factors are important in order to provide a good palliative care in the end of life.
225

En jämförande studie av skogsstrukturer i olika skogstyper i Östergötland : och ett förslag på hur ett biologiprojekt som behandlar detta kan genomföras i gymnasiekursen Biologi 1 / A comparative study of forest structures in different forest types in Östergötland : and a proposal of how an excursion about this can be performed in upper secondary school

Carlsson, Evelina, Danielsson, Elsa January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald.  Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.
226

Sjuksköterkors erfarenheter och attityder till aktiv dödshjälp. En litteraturstudie.

Adrian, Ebba, Karlsson, Matilda January 2020 (has links)
Bakgrund: Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverige men tillämpas idag i ett flertal länder i världen med olika bestämmelser. Patienter som avslutar sina liv med aktiv dödshjälp är oftast terminalt sjuka. Komplexiteten med dödshjälp innefattar etisk problematik, personliga värderingar, sjukvårdens värdegrund, patientens autonomi och hur dödshjälp ska tillämpas i praktiken. Sjuksköterskan bär omvårdnadsansvaret och har därmed ofta en nära relation till patient och anhöriga. Då många patienter lider i livets slutskede kan sjuksköterskor behöva handskas med svåra frågor om döden och önskningar kring hur livet ska avslutas.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och attityder till aktiv dödshjälp.Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Två databaser användes, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Två teman och åtta underteman hittades. Under det första temat Kommunikation hittades följande underteman; Förstå och hjälpa patienten, Samarbete och stöd i teamet, Sjuksköterskans delaktighet vid dödshjälp, Stöd till patient när dödshjälp beviljas och Sjuksköterskans stöd till anhöriga. Under det andra temat Attityder hittades dessa underteman: Attityder för aktiv dödshjälp, Attityder mot aktiv dödshjälp och Osäkerhet i frågan om aktiv dödshjälp.Konklusion: Dödshjälp är ett komplext ämne som väcker många känslor. Genom god kommunikation och tvärprofessionellt samarbete kan sjuksköterskor hantera de svårigheter som kan uppkomma. Trots att sjuksköterskor har olika åsikter i frågan gällande aktiv dödshjälp kommer de alltid möta patienter i livets slutskede. / Background: Different countries have different euthanasia laws, in Sweden it is still an illegal practice. Patients who decide to end their lives with euthanasia/assisted death are usually terminally ill. The complexity with euthanasia includes ethical issues, personal values, health care principles, patient’s autonomy and how it should be applied in practice. The nurse is responsible for nursing and thereby has a close bond to the patient and his/her’s family. A lot of people suffer at the end of life and nurses are faced with difficult questions about death and wishes how they want their lives to end. Aim: To illustrate nurses’ experiences and attitudes to euthanasia/assisted suicide. Method: A literature review based on eleven scientific articles with qualitative design. Two databases were used, PubMed and CINAHL. The studies have been reviewed and analyzed; the used method was content analysis.Findings: Two main themes and eight sub themes were found. Under the first theme Communication the sub themes were; Understanding and helping the patient, Collaboration and support in the team, Nurses’ participation in the euthanasia process, Supporting the patient when euthanasia is granted and Nurses’ support to relatives. Under the second theme Attitudes the three sub themes were; Attitudes for euthanasia/assisted death, Attitudes against euthanasia/assisted death and Uncertainty in the issue of euthanasia/assisted death.Conclusion: Euthanasia/assisted death is complex and stirs a lot of emotions. The facing difficulties are dealt with through communication and interdisciplinary teamwork. Though nurses’ opinions about euthanasia/assisted death are divided they will always be faced with end of life nursing.
227

Eutanasins premisser : En etisk kompromiss / Prerequisites for euthanasia : An ethical compromise

Palmaer, Maddelene January 2020 (has links)
In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion.   What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear.
228

Death's reflection in the water : Mortuary ritual, ancestral worship and the cosmological significance of water on the island of Gotland during the Pitted Ware culture / Dödens reflektion i vattnet : Gravritualer, förfädersdyrkan och vattnets kosmologiska signifikans under gropkeramisk kultur på Gotland

Hed, Maja January 2021 (has links)
The Pitted Ware culture on Gotland presents a multitude of material that allow archeologists to re-construct and visit the socio-economic structure of a middle-neolithic settlement in the Baltic sea. I will be analyzing the archaeological material in accordance to the ocean, and to what we can interpret as ritual and cosmological variables at the site through ritual theory, and with a method of comparative analogy and research. How maritime aspects of divinity manifested itself to the PWC, ontology and belief system could perhaps reveal how the cognitive, collective mind of one culture evolved and made connections to otherworldly entities. Often in the form of ancestral worship, which will be one of the main issues that will be analyzed and discussed throughout, in addition to mortuary ritual. / Den Gropkeramiska kulturen på Gotland demonstrerar ett extensivt material som tillåter arkeologer att rekonstruera och besöka den socioekonomiska strukturen hos en mellanneolitisk kultur i Östersjön. Jag kommer att analysera materialet i relation till havet, och försöka utgöra havets rituella och kosmologiska kopplingar till lokalen genom ritualteori och en analogisk, komparativ metod. Sättet som maritima aspekter av gudomlighet manifesterade sig inom den Gropkeramiska kulturen på Gotland, dess ontologi och trossystem kan möjligtvis avslöja hur det kollektiva, kognitiva sinnet hos en kultur utvecklades och skapade kontakter till utomvärldsliga ting. Ofta i form av förfädersdyrkan, som tillsammans med begravningsritualer kommer vara ett centralt ämne genom hela uppsatsen.
229

Avvägningar inom modern upprorsbekämpning : En teoriprövande studier om kritiska avvägningar i upprorsbekämpning

Gunnarsson, Mattias January 2021 (has links)
For almost two decades Sweden has been a part of NATO: s missions in Afghanistan to create security and ensure that the country will not become a safe haven for terrorist organisations. The discussion how to counter terrorism and insurgency in the 21st century is today a topic where the foundation of modern counterinsurgency is questioned. Critiques against counterinsurgency strategy states that counterinsurgency does not work but merely is a utopia. This essay has studied two periods of the ISAF mission in Afghanistan by testing Zambernardis theory of counterinsurgency trilemma, with the purpose to contribute with new information of conditions within counterinsurgency to the discussion. The theory aims to show that of the three main goals of all counterinsurgency’s; force protection, distinction between enemy combatants and non-combatants and the physical elimination of insurgents, only two can be achieved simultaneously. The study compared the two cases differences regarding casualties to reach the conclusions.The result of the study shows that ISAF achieved two goals simultaneously during the two periods in line with Zambernardis theory. The result of the study shows that when discussing counterinsurgency operations, the relationship between casualties in counterinsurgency’s ought to be included.
230

Likheter och skillnader i hur sjuksköterskor uppfattar begreppet "en god död" i en palliativ kontext : en kvalitativ intervjustudie / Similarities and differences in how nurses understand the concept "a good death" in a palliative context : a qualitative interview study

Olsén, Anna, Pettersson, Jennie January 2016 (has links)
Världens åldrande befolkning innebär att fler människor i framtiden kommer befinna sig på den långsamma vägen mot döden. Genom att lindra lidande och främja livskvalitet kan palli-ativ vård optimera möjligheten för en god död. Sjuksköterskan tillhör den största yrkesgrup-pen inom palliativ vård och har en nyckelposition att påverka hur god döden blir. Palliativ vård ges utifrån olika former, allmän- och specialiserad palliativ vård. Den vård som ges ska oavsett specialisering utgå ifrån samma mål och kvaliteten på vården ska inte spegla orga-nisatoriska skillnader. Sjuksköterskor som idag arbetar inom palliativ vård har olika utbild-ningar, erfarenheter och vårdar personer som befinner sig i livets slutskede i olika utsträck-ning vilket kan påverka den vård som ges. Det är därför av vikt att beskriva hur sjuksköters-kor inom allmän- och specialiserad palliativ vård uppfattar begreppet "en god död". Syftet med studien var att utifrån olika vårdformer, inom vilket det bedrivs en allmän respek-tive specialiserad palliativ vård i livets slutskede, beskriva likheter och skillnader i sjukskö-terskors uppfattning av begreppet "en god död". Studien genomfördes med en kvalitativ in-duktiv ansats och är deskriptiv i sin utformning. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 12 sjuksköterskor, åtta från verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård och fyra från verksamheter där det bedrivs specialiserad palliativ vård. Intervjuerna analy-serades genom Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i sjuksköterskors uppfattning av begreppet "en god död". Likheterna synliggjordes genom gemensamma kategorier. Dessa var: En död utan lidande, En död som är förenlig med den döende personens egna önskemål inför döden, En död som är förväntad och införstådd av den döende personen och alla runtomkring, Att bli bemött och behandlad som en människa inför döden, Att få möjlighet till lugn och av-skildhet i en familjär miljö samt Att få stöd från och kunna förlita sig på sjukvårdspersonalen. Likheterna synliggjordes också i underkategorier, där fler är gemensamma för sjuksköterskor inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. Skillnader i hur "en god död" uppfattas illustreras genom skilda underkategorier men också genom olikheter inom underkategorier. Studien visade att en god död i stora drag uppfattas lika bland sjuksköterskor inom allmän- och specialiserad palliativ vård och att skillnaderna ligger i de mer specifika delarna av en god död samt i de förutsättningar som finns inom respektive vårdform. Sjuksköterskors förutsätt-ningar att arbeta för en god död påverkas därmed av organisatoriska skillnader och vården riskerar att bli ojämlik. Studien tillför trots detta hopp inför framtidens palliativa vård ef-tersom ett palliativt förhållningssätt avspeglas inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. För att göra möjligheten till "en god död" mer jämlik i framtiden bör fokus ligga på att förbättra förutsättningarna inom verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård.

Page generated in 0.0885 seconds