No description available.

Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.

The general conception is that blood pressure increases with age, but that diastolic blood pressure (DBP) starts decreasing in the elderly. There are, however, indications that systolic blood pressure (SBP) might also decline in advanced age, but further studies are needed to establish whether this is true. Midlife hypertension is an acknowledged risk factor for mortality and dementia. Some research has, however, suggested more complicated associations between blood pressure and these outcomes in old age, as low blood pressure has been linked to both increased mortality and increased risk of dementia. Research on this subject, especially in very old people (≥85 years of age), is still limited. The purpose of the present thesis was to investigate blood pressure epidemiology in old age and associations between blood pressure and mortality and cognition in very old people. Subjects were mainly derived from the Umeå 85+/GERDA (GErontological Regional DAtabase) study, a study on individuals aged 85 years, 90 years or ≥95 years carried out in northern Sweden and Finland in 2000-2007. For analysis of blood pressure change with age, data from this study were combined with data from the U70 study that was carried out in the city of Umeå, Sweden between 1981-1990 and included individuals aged 70-88 years. Investigations were performed during a home visit in the Umeå 85+/GERDA study and at a geriatric centre in the U70 study. SBP and DBP were measured in the supine position in both studies and pulse pressure (PP) was calculated as SBP-DBP.  Main outcome variables were 4-year mortality, Mini-Mental State Examination (MMSE) scores, dementia and blood pressure change with age and over the years. Treatment with antihypertensive drugs was also considered. Blood pressure changes with age and time were investigated using 1133 blood pressure measurements from 705 individuals aged ≥70 years performed between 1981 and 2005. DBP continually decreased with increasing age, whereas SBP and PP increased up to age 74.5 and 80.6 years, respectively, to then start decreasing. Mean SBP and DBP also decreased over the years. The prevalence of treatment with antihypertensive drugs increased during the same period and is probably one explanation for the decrease in blood pressure with time. Blood pressure also decreased in longitudinal analyses of those individuals who participated in more than one data collection. Women had higher SBP and PP than men. The association between blood pressure and 4-year mortality was investigated in a sample of 348 individuals aged ≥85 years. Results indicated a non-linear association between SBP and mortality, i.e. both lower and higher SBP were associated with increased mortality. The lowest mortality risk was associated with an SBP of 164 mmHg (95% confidence interval 154-184 mmHg). The analyses were adjusted for a number of diseases and health factors and thus suggest a negative effect of low SBP on survival, independent of health status. There was no association between DBP or PP and 4-year mortality. The impact of blood pressure on MMSE scores and dementia was investigated both in a cross-section of 575 individuals and longitudinally in two samples including 102 and 205 individuals, respectively, all ≥85 years old. Cross-sectional analysis demonstrated nonlinear associations between SBP and PP and MMSE scores, indicating poorer cognitive function with both low and high blood pressure. The association between DBP and MMSE scores was linear, higher DBP being associated with higher scores. Individuals with dementia had lower blood pressure than those without dementia. Longitudinally, over five years, no association between baseline blood pressure and incident dementia or change in MMSE scores could be demonstrated. Mean blood pressure declined over this time period, and this decline was greater in individuals who developed dementia than in those who remained dementia free. A greater decline in blood pressure was associated with a greater decline in MMSE scores. In conclusion, this study has shown a decrease in both SBP and DBP in advanced age and also that low blood pressure is associated with both increased mortality and poor cognitive function in very old people. These associations might not be fully explained by underlying disease or poor health status; the underlying mechanisms are so far mostly speculative. Very high blood pressure might also remain a risk factor for the mentioned outcomes even in very old age, at least in some people. No association between baseline blood pressure and cognitive decline or incident dementia could be demonstrated, but blood pressure decline was associated with cognitive decline and incident dementia. The direction of this association remains to be determined. Blood pressure also decreased over the years from 1981 to 2005, probably partly due to an increasing prevalence of treatment with antihypertensive drugs. / Umeå 85+/GERDA

The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction reports that drug-related deaths have almost tripled in Sweden between year 2006 and 2015. The aim of this study is to elucidate in which ways drug-related mortality is produced and conceptualized as a problem within policy discourse by critically analyzing The National Board of Health and Welfare’s policy proposal “Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet” (2017). Using Bacchi’s poststructural approach to policy analysis “What’s the problem represented to be?”, two problem representations are identified, namely that drug-related mortality is conceptualized as a problem with drugs and drug use in general as well as a problem due to lack of knowledge and information. This is based on underlying assumptions that all illegal drug use is hazardous and that the solution to the drug problem can be obtained by objective knowledge production thus leaving both the practice of gaining knowledge as well as current Swedish drug laws unproblematized. The effects are, to name a few, that proposed policies mainly targets “all people who use drugs” with a focus on providing “more of the same” which in extension overrides the group of high-risk drug users along with a structural understanding of drug-related mortality.

Studier av livslängder och dödssannolikheter är avgörande för livförsäkring. Betalningar gällande livförsäkringar är helt beroende av om en individ lever eller ej, eller befinner sig i olika hälsotillstånd. För att kunna prissätta premier korrekt och avsätta reserver är det därför av stort intresse att modellera livslängden på ett så korrekt sätt som möjligt. Försäkringsbranschen använder idag historiskt beprövade och välfungerande modeller som går så långt bak i tiden som 200 år. Det finns modeller ännu längre bak i tiden, men de modeller som används idag är främst Gompertz (1826), Makeham (1860) och Lee-Carter (1992). Även om dessa modeller presterar bra är det alltid nödvändigt att undersöka om det kan finnas alternativa modeller som modellerar dödligheten bättre. I detta examensarbete tillämpas affina korträntemodeller för modellering av dödlighetsintensiteten som ligger till grund för flertalet intressanta aktuariella storheter. Då dessa modeller introducerar stokastisk dödlighet kan osäkerheten och beroendet över tid därmed beskrivas. De korträntemodeller som undersöks i arbetet och som är vanligt förekommande inom den finansiella teorin; är Ornstein-Uhlenbeck, Feller och Hull-White. Dessa modeller jämförs sedan mot varandra vad gäller modellerad dödlighetsintensitet samt förväntad återstående livslängd och ettårig dödssannolikhet. En aspekt av stokastisk dödlighetsmodellering som ej återfinns i befintlig litteratur men som undersöks i detta examensarbete är modellering av dödlighet över tid då detta är en av de mest väsentliga aspekterna inom det livförsäkringsmatematiska arbetet. Till sist i valideringssyfte utvärderas samtliga korträntemodeller genom back-testing. Den andra huvudsakliga delen av arbetet består i att generera resultat för samma storheter som ovan baserat på DUS-metoden för att på så sätt jämföra en kommersiell metod mot en mer teoretisk mindre beprövad sådan. Resultaten visar på en stor potential hos flera av korträntemodellerna kontra DUS både vad gäller modellering över åldrar och kalenderår. Däremot är inte resultaten helt felfria för enstaka kalenderår där stora spikar uppstår på grund av parametermässig felanpassning. Modelleringen av korträntemodellerna över tid var över förväntan då modellerna inte är konstruerade för att fånga avtagande trender. Detta är något som kan betraktas som en stor flexibilitet hos korträntemodellerna då de står sig väl mot Lee-Cartermodellen som används i DUS, både vad gäller ålders- och tidsmodellering av dödlighet. / Studies of life expectancy and death probabilities are crucial for life insurance. Payments for life insurance are completely dependent on whether an individual is alive or not, or is in various health conditions. In order to be able to price premiums correctly and set aside reserves, it is therefore of great importance to model life expectancy in the most accurate way possible. The insurance industry today uses historically proven well-functioning models that go as far back in time as 200 years. There are models even further back in time, but the models used today are mainly Gompertz (1826), Makeham (1860) and Lee-Carter (1992). Although these models perform well, it is always necessary to investigate whether there may be alternative models that model mortality better. In this thesis, affine short-term interest rate models are applied for modeling the force of mortality that forms the basis for most interesting actuarial variables. As these models introduce stochastic mortality, the uncertainty and dependence over time can thus be described. The three short-term interest rate models examined in this project, which are common in financial theory; are Ornstein-Uhlenbeck, Feller and Hull-White. These models are then compared against each other in terms of the modeled force of mortality as well as the expected remaining life expectancy and the one-year probability of death. One aspect of stochastic mortality modeling that is not found in the existing literature but which is examined in this thesis is the modeling of mortality over time as this is one of the most important aspects in the life insurance mathematical industry. Finally, for validation purposes, all short-term interest rate models are evaluated using back-testing. The second main part of the work consists of generating results for the same quantities as above based on the DUS method in order to compare a commercial method with more theoretical and less approved ones. The results show a great potential in several of the short-term interest rate models versus DUS both in terms of modeling over ages and calendar years. However, the results are not completely impeccable for individual calendar years where large spikes occur due to inaccurate parameter calibration. The satisfactory modeling of the short-term interest rate models over time was above the expectations as the models are not designed to capture decreasing trends. This is something that can be considered a great flexibility of the short-term interest rate models as they are more or less as accurate as the Lee-Carter model used in DUS, both in terms of age and time modeling of mortality.

Syftet med avhandlingen är att undersöka den sammantagna livssituationen för ett begränsat urval individer (en primär kohort av 19 män och en utökad kohort av ytterligare 42 män, det vill säga totalt 61 män) i ett familjesammanhang. Det handlar närmare bestämt om att så långt källorna tillåter söka kvalitativt förstå och karaktärisera socioekonomiska villkor, familjeliv och hälsa, såsom de gestaltar sig i den vardagliga livsföringen och i relation till den specifika tiden och den lokala stadsmiljön. Gemensamt för dessa utvalda individer är att de företrädesvis tillhörde det undre samhällsskiktet och flyttade till staden under början av 1800-talet, innan inflyttningen till städerna blev fri. I denna skärningspunkt mellan individen och den yttre omgivningen undersöks såväl möjligheter som begränsningar, händelser och handlingar med ett mikrohistoriskt angreppssätt. I syftet ingår således också att gestalta själva det lokala samhället i förändring och dess förhållande till nya invånare och grupper, för att ge underlag för fortsatt forskning kring social förändring. Vidare karaktäriseras den utökade kohorten i förhållande till stadens demografiska profil. Studiens huvudmaterial utgörs av kyrkböckerna, det vill säga husförhörslängder, födelse- och dödböcker samt vigsel- och flyttlängder. Detta material kompletteras med ett flertal andra källor såsom sjukhusjournaler, saköreslängder, fattigvårdens protokoll, bouppteckningar, landshövdingens femårsberättelser, sockenstämmoprotokoll och lokala tidningar i syfte att få en så bred bild som möjligt. Individerna följs genom sina livskurser i staden under flera decennier och analyseras i nära kontakt med den lokala kontexten. Det senare innebär också en analys av de lokala auktoriteternas syn på och hantering av inflyttningsfrågan i staden under 1800-talets första hälft, det vill säga innan inflyttningen till staden, eller landsbygdens socknar, blev fri 1847. Staden var inte redo för detta arbetsfolk som valde att bo kvar där och skaffa familj. Det var ett ovanligt val, sett i förhållande till migrationsmönstret, och de gjorde det på eget bevåg, det vill säga de bosatte sig utanför husböndernas hushåll och tog därmed risken att inte få ett patriarkalt beskydd. Fattigvården tog också formellt avstånd från dessa arbetsfolkfamiljer och sökte hindra deras inträde i staden. Det visar sig i flera fall att fattigvården agerade utan lagligt stöd då de försökte fatta beslut kring inflyttning baserat på framtida försörjningsprognoser och antal barn i familjen att föda. Överhuvudtaget var dock stadens inflyttningsrestriktioner hårdare på pappret än de var i verkligheten. Relativt få fall blev ovillkorligen nekade inflyttning och de flesta som prövades individuellt fick flytta in med villkoret att de kunde visa försvar och/eller borgen. Staden var på så vis kluven inför arbetsfolket på ett sätt som tolkas som typiskt för den förändring som låg i tiden. Borgarna behövde det unga, ogifta tjänstefolket som arbetskraft men ville inte behålla det i staden när det skulle bilda familj. Männen i kohorterna, och deras familjer, behövde för sin del finna en ny plats att stadga sig på när landsbygdens möjligheter till försörjning började sina. Livet i staden blev för många av dem ett liv mitt emellan två samhällen. Det karaktäriserades, för många, av en svår försörjningssituation med inslag av en dold ekonomi men med sämre förutsättningar än på landsbygden och där till exempel tiggeriet troligen spelade en betydande roll. Det innebar ett begynnande arbetarliv men baserat på en mager lön som egentligen skulle räcka till en person, snarare än fem-sex stycken. Männens livsföring var i många fall tärande och de fick ta del av det ”urbana straffet” i form av hög dödlighet i den sena medelåldern. Nöden spred sig inom familjerna. Arbetsfolket i staden blev en länk mellan torparlivet och arbetarlivet. Många familjer bodde tillfälligt utökade och hyste släkt och familjemedlemmar utanför kärnfamiljen, vilket tolkas som ett sätt att tackla en svår situation. Genom sina livsval medverkade dessa individer till en betydande social förändring. / The purpose of the dissertation is to investigate the overall living situation for a selected group of individuals(one primary cohort of 19 men and one extended cohort of another 42 men, i.e. a total of 61 men) in a familycontext. This means, as far as the sources allow, trying to qualitatively understand and characterise socioeconomicconditions, family life and health, as it appears in the everyday life and in relation to the specifictime and the local urban environment. These individuals mainly belong to the lower social strata and havemoved to Linköping in the early 19th century before the regulations made it free to move into town. Possibilitiesand limitations, as well as events and acts are investigated in the intersection between individual and theenvironment, from a micro-historical point of view. In the purpose is thus also included to picture the localsociety in change and its relation to newcomers, as a foundation for further research regarding social change.Furthermore, the extended cohort is characterised from a micro-demographic perspective. The basic sources for this study are church books, i.e. records of catechetical meetings, records of births and deaths, records of weddings and migration. These sources are completed by several other sources like hospital records, records of fines, the chronicles of the county governor, records of the parish assembly and poor relief committee and the local newspapers, to get as rich a picture as possible. The individuals are followed throughout their life courses in town for several decades and are analysed in close connection to the local context. The latter also means that the local authorities are analysed in regard to their attitude and policy towards the migrants to town during the first half of the 19th century, i.e. before the 1847 legislation made migration free in the country. The town was not yet ready for these labourers who chose to stay there and start a family. They did thison their own responsibility, i.e. they settled outside the master´s household and risked being without thepatriarchal protection. The poor relief committee in town also rejected these families and tried to prevent theircoming into town. It is shown that the poor relief committee sometimes acted without legal support when ittried to make decisions regarding migration, based on estimated future incomes and the amount of children tofeed. Overall, the migration restriction was stricter in writing than it was in reality. Relatively few people weredenied access to the town and most who were tried individually got permission to move in on condition thatthey could show that they hade an employment and/or a personal guarantee. In this sense, the town was dividedin its attitude towards the servants and labourers in a manner typical of the situation. The burghersneeded the young, unmarried servants as labour force but were not interested in their staying in town to startfamilies. The men in the cohorts, and their families, on the other hand needed to find a new place to settlewhen the countryside ran out of opportunities. The life in the town became, for many of them, a life betweentwo societies. It was characterised by a constant struggle to support oneself, with a strain of a hidden economywhere for example begging was most likely important. This also meant a labourer´s life but with a meagresalary, sufficient only for one person, not for five or six. Many of the men in the cohorts were struck by the“urban penalty” with high mortality in late midlife. These labourers became a link between the crofter´s lifeand the labourer´s life. Many families were temporarily extended when they housed relatives and familymembers beyond the nuclear family and this is interpreted as a way of handling a tough situation. By their lifechoices these men and families contributed to an important social change.

The aim of this work is to examine how physical and mental metamorphoses affect the perception of the self. To do this I study the literary characters Apollo (The Hidden Oracle, by Rick Riordan) and Edward Cullen (Midnight Sun, by Stephenie Meyer), both of whom experience these different kinds of metamorphoses. I approach this problem with the help of philosophy of mind and, more specifically, the mind-body problem as well as the problem of personal identity. Amongst other things, I find that the physical metamorphoses are what enable and initiate the mental ones. I also discover that one of the biggest impacts on personal identity and the self comes from whether the characters are immortal or not.

<p>Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (<em>Salmo trutta)</em> vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna.</p> / <p>Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (<em>Salmo trutta</em>) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations.</p> / Cost-Benefit Analysis of River Regulation

Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna. / Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (Salmo trutta) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations. / Cost-Benefit Analysis of River Regulation