Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära. Genom att använda sig av en saga menar pedagogerna att de får bland annat in matematik, språk, teknik och normer och värden. Pedagogerna betonar inte inför barnen vad det är barnen ska lära sig utifrån den planerade aktiviteten. Barnen på förskola som deltar i studien ser inte på sitt lärande som pedagogerna gör. De ser på sitt lärande utifrån vad de kan, gör och vet. Pedagogerna menar att de ser barnen som kompetenta och att barnen är delaktiga och har inflytande i förskolans verksamhet. Hur de didaktiska frågorna används av pedagogerna framkommer inte så tydligt då de säger att de har dem i bakhuvudet.

Aphasia is a disease that brings on disability.The purpose of the study is to describe the daily life when afflicted with aphasia and gain a deeper understanding of persons with aphasia in working ages. The study was made with a qualitative approach with a combination of data sources; literature, internet lectures, live lectures, interviews with personnel in medical and educational services and three persons with aphasia.More research in aphasiology is welcome. This may be aimed at developing knowledge about the importance of communication, of active participation in the social environment, and the achievement of improved attitudes towards people with disabilities.The study should give rehabilitation actors and close relations knowledge and support in their action when they meet people with aphasia.

Studiens syfte var att få en inblick i hur de som arbetar närmast barnet med intellektuell funktionsnedsättning, assistenterna, definierar delaktighet, vilka faktorer de ser främjar delaktighet och vilka hinder de ser för delaktighet i den reguljära förskolans verksamhet för dessa barn samt vilken betydelse assistenten har för barnets grad av delaktighet, då det behövs mer forskning inom detta område. En kvalitativ ansats har antagits och data har samlats ingenom 11 semistrukturerade intervjuer med assistenter som arbetar med barn med intellektuell funktionsnedsättning i förskolan. Intervjuerna utgick från fyra frågeställningar och har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att de vuxnas närvaro, deras förhållningssätt och hur de anpassar aktiviteterna har stor betydelse för barnets delaktighetsgrad i förskolan enligt assistenterna. Assistenterna upplevde att de största hindren för barnets delaktighet ligger på en organisatorisk nivå i verksamheten, vilket de har svårt attpåverka. Främst lyfte de brist på planeringstid som ett hinder för barnets delaktighet. Både denna studie och tidigare forskning lyfter vikten av samplanering mellan de olika yrkesrollerna som finns i förskolan för att uppnå en högre grad av delaktighet för de barn som har en assistent. Studiens resultat beräknas inte bidra med någon generell kunskap men ger en inblick i hur förutsättningarna för delaktighet kan se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning på förskolan.

Bakgrund: Psykisk ohälsa klassas som ett folkhälsoproblem och antalet som är i behov av vård från psykiatrin ökar. I Sverige ger omkring en femtedel av befolkningen vård eller stöd till någon de står nära med en psykiatrisk sjukdom. Tidig delaktighet av anhöriga inom psykiatrisk slutenvård har visat sig ge bättre behandlingsresultat och påverka den fortsatta vården efter utskrivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av delaktighet inom psykiatrisk slutenvård ur ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Arbetsprocessen har följts utifrån SBU:s metodbok. Databearbetning och analysen har utförts induktivt. Kvalitetsgranskning har utförts utifrån Forsberg och Wengström granskningsmallar. Resultatet baseras på åtta artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Bevara relationen, Hantera organisatoriska förutsättningar och Samverkan. Slutsats: Anhörigas erfarenheter av att vara delaktiga har många likheter och samtidigt skillnader. Studien har betydelse för grundutbildade sjuksköterskor för ökad förståelse samt kan ge ny kunskap om fenomenet delaktighet ur anhörigas perspektiv. Mer forskning behövs rörande ämnet och ett förslag på fortsatt forskning är en intervjustudie med samma syfte som litteraturstudien, för att belysa anhörigas erfarenheter djupare.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser.Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras skolresultat.Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning. Resultatet pekar även på att eleverna ser sig själva till stor del som bärare av sina skolproblem och därmed också sig själva som den som behöver ändra på sig för att uppnå goda studieresultat.

I föreliggande studie har problematiken kring begreppen delaktighet och inflytande studerats. Detta kopplas till att begreppen gärna likställs. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt kan påverka barns delaktighet och inflytande i lärarstyrda musikaktiviteter. Studien undersöker även om barn kan vara delaktiga trots att de inte ger intrycket av delaktighet i den lärarstyrda musikstunden, något som kan benämnas som ett differentierat deltagande. För att komma fram till studiens syfte har hjälp tagits av studiens frågeställningar. Studiens empiri har samlats in med hjälp av olika metoder som observationer, fältanteckningar och intervjuer med både förskollärare, barnskötare och barn. Studien grundar sig på postmodern och poststrukturell teori ur vilket begreppet diskurs har hämtats. Två centrala begrepp har lånats ur den sociokulturella teorin, artefakt och medierande resurs. Studiens slutliga resultat resulterade i intressanta reflektioner kring pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolans verksamhet.

Syftet med mitt arbete är att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband härmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stämmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har även undersökt pedagogers förutsättningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och föräldrar, pedagogernas förhållningssätt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och målgrupp. Det är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling.Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva?Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning. Matematikämnet är för samtliga respondenter numera ett ämne de resonerar kring, samt ett ämne de lärt sig många olika arbetsmetoder inom, med hjälp av laborativt material och tekniska hjälpmedel som Smartboards och dokumentkameror. En lärare framhåller att hon genom skolans utvecklingsarbete blivit mer medveten om hur arbetssätt i klassrummet påverkar elevernas lärande. Denna medvetenhet har resulterat i att hon avsiktligt förändrat sin matematikundervisning på så vis att eleverna nu arbetar gemensamt kring områden i läroboken. Tidigare arbetade alla elever enskilt i sin egen takt.

No description available.