• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3033
  • 18
  • Tagged with
  • 3055
  • 910
  • 717
  • 676
  • 592
  • 503
  • 500
  • 469
  • 388
  • 386
  • 376
  • 347
  • 337
  • 331
  • 307
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
491

”Flerspråkighet i dagens samhälle är ju snarare en norm” : En kvalitativ studie om hur förskollärare ger flerspråkiga barn möjligheter till delaktighet i gemensamma samlingar på förskolan / “Multilingualism in today’s society is rather a norm” : A qualitative study abouthow preschool teachers give multilingual children possibilities for participation in preschool group-time

Bornander, Olivia, von der Luft, Emelie January 2021 (has links)
Förskolan består idag av en mångfald av språk och förskollärare ska ge alla barn samma möjligheter till inflytande i samlingar, oavsett språk. Vi har sett en problematik i detta där inte alla barn ges denna möjlighet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjligheter för att inkludera flerspråkiga barn i samlingar på förskolan. I denna studie ingår fem förskollärare med varierade arbetserfarenheter från tre olika förskolor. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts enskilt med varje respondent. Av resultatet framgår det att förskollärare upplever att de har ett övergripande ansvar för att göra alla barn på förskolan delaktiga i samlingar. Det handlar om att se och ta tillvara alla barns språkliga bakgrunder. Förskollärarna framför de utmaningar och möjligheter flerspråkigheten bär med sig. Alla respondenter ser flera fördelar med en flerspråkig förskola men lyfter bland annat att de tidsbegränsningar som finns i förskolan kan bli en utmaning.
492

Autismspektrumtillstånd i förskolan : Professionens perspektiv på inkludering och delaktighet

Persson, Maria, Eriksson, Cristoffer January 2021 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur rektorer och förskollärare arbetar med att främja delaktighet för barn med autismspektrumtillstånd. Frågeställningarna som besvaras behandlar hur socialt samspel främjas, hur resurser nyttjas och hur fysiska lärmiljöer anpassas. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med tre förskolelärare och fyra rektorer. En tematisk analys gjordes av empirin och resultatet analyserades med utgångspunkt i sex delaktighetsaspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, autonomi och engagemang. Ett särskilt fokus sätts på sådant som kan uppfattas som stödjande respektive hindrande utifrån relationella och sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att förutsättningarna att uppleva tillhörighet i barngrupper varierar. Förskolors miljöer och arbetssätt anpassas för att förbättra tillgängligheten och möjliggöra för samhandling men tvivel uttrycks beträffande huruvida barn med grav autism upplever engagemang i förskolan. Vid några enheter uppges huvudansvaret för barn med AST överlämnas på personal med lägre kompetens, något som kan ses som ett tecken på bristande erkännande. Informanterna får stöd från specialpedagoger och habiliteringen men ekonomi uppges vara ett hinder för att anställa personal med specialpedagogisk kompetens. Avskärmande lösningar förekommer, något som bidrar till att autonomi kan upplevas som den mest problematiska delaktighetsaspekten Slutligen nämns att interventionsprogram som IBT förekommer i förskolorna, något som informanterna uttrycker motstridiga känslor inför. Några centrala slutsatser är att det föreligger behov av kartläggning, yrkesöverskridande samarbeten och en översikt av hur resurser nyttjas i förhållande till olika aspekter av barns delaktighet.
493

Elevinflytande i musikämnet : Får eleverna vara med och påverka innehållet?

Johansson Thuné, Roger January 2021 (has links)
Skolan har i uppdrag att förbereda eleverna för att delta i vårt gemensamma samhälle. Läroplanen lyfter att ett sätt att jobba mot detta mål är genom att ge eleven inflytande för att motivera eleven att finna viljan att ta ansvar för sina studier. Syftet med den här studien har varit att se om det finns en samsyn mellan elever och lärare kring innehållet i musikundervisningen samt om eleverna upplever att de får vara med och påverka innehållet. Den undersöker också hur lärare upplever att de har möjlighet att ge elevinflytande. Empiriska data som ligger till grund för studien har införskaffats genom två enkätundersökningar, en elevenkät och en lärarenkät, som sedan sammanställts och presenterats i formen av diagram i resultatet. Resultatet visar att aktiviteten spela instrument prioriteras av så väl elever som lärare och visar också på att majoriteten av eleverna var nöjda med det inflytande de har kring musikundervisningen. Vikten av och möjligheten till att ge elevinflytande och delaktighet i musikundervisningen diskuteras samt vidare forskning om dess påverkan på kunskapsresultaten lyfts.
494

Begränsningarnas betydelse för barnets frihet : En hermeneutisk studie om barns förutsättningar till delaktighet i förskolan

Nor, Khadra January 2021 (has links)
No description available.
495

Patienters upplevelse av delaktighet inom slutenpsykiatrin i Sverige : En litteraturstudie / Patients experience of participation in psychiatric inpatient care in Sweden : A litterature study

Eriksson, Oskar, Jonsson, Evelina January 2022 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Den psykiatriska vården har genom åren utvecklats. Under dessa år har även patientlagen införts som stärker patienters rätt till delaktighet. Patienter kan inom den psykiatriska slutenvården vårdas på frivillig grund eller genom tvångslagstiftning. Målet med dagens slutenvård är att patienters psykiska mående ska stabiliseras och att vården kan övergå till öppen form. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av delaktighet inom den svenska psykiatriska slutenvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt enligt Polit & Becks nio steg. Tio kvalitativa artiklar inhämtades från Cinahl och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Dessa bearbetades med ett induktivt förhållningssätt där författarna diskuterade artiklarna. Resultat: Resultatet sammanställdes till fem teman: Delaktighet i planering av vård, Meningsfull tid, Bemötandets inverkan på delaktighet, Upplevelse av att vara begränsad och Vikten av information. Studien visar att patienter vill vara delaktiga i sin vård och vet vad som krävs för att möjliggöra delaktighet. Personalen har ett stort ansvar i att främja en miljö som tillåter delaktighet. Däremot upplever patienterna att personalens illa bemötande samt bristande information hindrar delaktighet.  Slutsats: Patientupplevelser av delaktighet är ett brett och nyanserat område. Möjligheten till delaktighet upplevs ofta vara begränsad. Det krävs fortsatt arbete kring området för att förbättra personalens förmåga att främja patientdelaktighet.
496

Elevers delaktighet i matematik ur ett interaktionistiskt och intersubjektivt elevperspektiv

Cedrenius, Ann January 2019 (has links)
Cedrenius, Ann (2019). Elevers delaktighet i matematik ur ett interaktionistiskt och intersubjektivt elevperspektiv. Speciallärarprogrammet: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Min strävan är att studien ska ge kunskap och redskap för att kunna handla på ett mer medvetet vis i samspel med elever. Studien kan inspirera lärare och speciallärare i arbetet med elevers möjlighet till delaktighet. En fenomenografisk studie kan för den intresserade ge kunskap och underlag för reflektion, vilket är utgångspunkten för förändring av människors sätt att lära, tänka och handla.Syftet är att ta del av elevers upplevelser av delaktighet i sitt matematiklärande. Syftet är också att med stöd i elevernas berättelser om upplevelser av delaktighet i matematiklärande kunna utveckla arbetet i matematiska lärmiljöer. Forskningsfrågan lyder: Vilka upplevelser av delaktighet i matematik framträder som betydelsefulla för eleverna i lärandesituationen?Hur lärare och elever interagerar i undervisningssituationen är avgörande för om elever upplever att de är delaktiga i sitt matematiklärande. I studien undersöks hur relationer och tillit, upplevelser av att vara ett unikt subjekt, språklig förhandling samt en uppgiftsdiskurs påverkar elevers upplevelser av delaktighet ur ett interaktionistiskt och intersubjektivt elevperspektiv. Interaktion förstås i studien med hjälp av Blumers (1937) teorier om symbolisk interaktionism som visar hur individer tolkar och handlar i nuet. Von Wrights (2004) pedagogiska rekonstruktion av Meads teorier om intersubjektivitet används för att förstå att en individs subjektivitet är föränderlig, baseras på interaktion och är beroende av hur läraren riktar sin uppmärksamhet i klassrummet.Studien genomfördes med fenomenografi som inspiration. Fenomenografin undersöker kvalitativa skillnader i hur individer uppfattar ett fenomen (Marton & Pong, 2005). Kvalitativa intervjuer gjordes med 6 elever i årskurs 9. Empiri bearbetades tematiskt och analyserades induktivt för att om möjligt få en bred bild av elevers upplevelser av delaktighet i matematik.Resultaten visar sammanfattningsvis att elever i denna studie till stora delar upplever sig delaktiga i sitt matematiklärande. Det framgår tydligt hur viktig eleverna tycker att en god relation till läraren är för lärandet och att språkliga förhandlingar i klassrummet är betydelsefulla i denna process. Att eleven ur lärarens perspektiv ses som ett vem i motsats till ett vad kan påverka upplevelsen av delaktighet. Studien tar också upp undervisningspraktiken som i elevernas berättelser kännetecknas av en uppgiftsdiskurs. Det är möjligt att klassrumspraktiken kan motverka upplevelser av delaktighet i matematik.Specialpedagogik kan tolkas och förklaras på många olika sätt men kännetecknas av följande tre perspektiv. Det socioemotionella-, det kommunikativa- och det kognitiva perspektivet. Med dessa perspektiv kan speciallärare i matematik i samarbete med elever, undervisande lärare och med skolledningen arbeta för att systematiskt skapa beprövad erfarenhet på arbetsplatsen. Att vända sig till eleverna i förändringsarbete på alla nivåer i organisationen är skolans uppdrag och specialläraren kan i sin roll berika kommunikationen mellan olika nivåer i systemet. I studien hörs elevers röster om upplevelser av delaktighet i matematiklärandet och dessa kan vara utgångspunkt för vidare samarbete och samtal för undervisnings- och skolutveckling.
497

Kooperativt lärande – en kunskapsöversikt om delaktighet och kooperativt lärande

Ismaili, Mirlinda, Haya, Asma January 2020 (has links)
Uppsatsen är en systematisk kunskapsöversikt som syftar till hur man skapar förutsättningar för delaktighet utifrån kooperativt lärande. Studien presenterar även lärarens roll inom kooperativt lärande för att uppnå så goda resultat som möjligt i klassrummet. Därefter har resultatet kopplats till en delaktighetsmodell framtagen av tidigare professor vid Stockholms Universitet, Ulf Jansson. Resultatet av kunskapsöversikten visar att kooperativt lärande främjar elevernas delaktighet. Heterogena grupper visar sig vara bättre än homogena eftersom elever med olika kunskapsnivåer blandas, får ta del av varandras kunskaper och använder varandra som hjälpmedel. Kunskapsöversikten visar även att läraren har en betydelsefull roll inom kooperativt lärande och det är hens ansvar att sätta ihop eleverna i grupper samt att se till så att alla elever får en tydlig roll och att de fullföljer uppgiften. Resultatet visar även att läraren bör vara tillgänglig och stötta eleverna längst arbetets gång för att främja elevaktiviteten.
498

Måltiden i förskolan

Andersson, Emelie January 2020 (has links)
Studiens syfte är att studera förskollärares syn på barns möjlighet till delaktighet vid måltiden iförskolan. Som student vill jag med denna studie undersöka hur förskollärare tolkar barnsdelaktighet i måltiden utifrån läroplanen. För att komma fram till ett resultat har jag valt attanvända en kvalitativ metod. Resultaten från intervjuerna analyseras utifrån tidigare forskningsamt studiens valda teoretiska begrepp som är delaktighet. I intervjuerna framkom det bland annaten skillnad på förskollärarnas syn på barns delaktighet i förskolan samt brist på kunskaper ochsamarbeten med köket. Resultatet jag kom fram till var att det fanns skillnad på förskollärarnassyn på barns delaktighet. Det framkommer även i resultatet att det saknas kunskap och informationom måltidspedagogik, samt att samsynen vart olika mellan förskollärarna. / The purpose of the study is to study preschool teachers' views on children's opportunities for participation in the meal inpreschool. As a student, I want with this study to investigate how preschool teachers interpret childrenparticipation in the meal based on the curriculum. To arrive at a result, I have chosen touse a qualitative method. The results from the interviews are analyzed based on previous researchas well as the study's chosen theoretical concepts that are participation. In the interviews, it emerged, among other thingsa difference in the preschool teachers' view of children's participation in preschool and lack of knowledge andcollaborations with the kitchen. The result I came to was that there was a difference between the preschool teachersviews on children's participation. It also appears in the results that there is a lack of knowledge and informationabout meal pedagogy, and that the consensus was different between the preschool teachers.
499

Hur ser pedagoger på barns inflytande och delaktighet i förskolan

Gustafsson, Jessica, Wiperholt, Sarah January 2019 (has links)
AbstractSyftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten. Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger
500

Viktigt på riktigt, hela dagen

Malmborg Nordgren, Camilla January 2020 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och delaktighet vid en fri skapandesituation i ateljé och hur barn och pedagoger förhåller sig till varandra. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att dela upp begreppen inflytande och delaktighet och använder dem synonymt. Pedagogerna är medvetna om att makt utövas men omedvetna om maktens olika nyanser. Studiens resultat visar på at det finns begränsningar i barns reella inflytande och delaktighet i den fria skapandesituationen där pedagogernas förhållningssätt speglar olika nyanser av maktutövningar.

Page generated in 0.0637 seconds