Tidigare forskning visar att för tidigt födda barn mår bra av att vårdas hud mot hud hos sina föräldrar. Några av fördelarna är att blodtryck, temperatur och näringsintag gynnas positivt av kontakten. Både barn och föräldrar upplever mindre stress och det är ett bra sätt att knyta an på och skapa trygghet. Hur sjuksköterskorna upplever det finns det däremot inte så mycket forskning kring. Därför valde vi att fokusera på detta ämne. Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda för tidigt födda barn hud mot hud, inom neonatal intensivvård. Specialistutbildade sjuksköterskor verksamma inom neonatal intensivvård har intervjuats och intervjuerna har sedan tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att sjuksköterskornas upplevelser av att vårda barnen hud mot hud med föräldrar är olika men generellt har de positiva upplevelser av att arbeta med både barnen och föräldrarna. Att arbeta med för tidigt födda barn är en vård som innebär mycket känslor. Bra samarbete och delaktighet utgjorde en bra grund i mötet mellan föräldrar och personal. Det är viktigt att som sjuksköterska vara professionell i sin yrkesroll och bemötande. En god relation kan då vara fördelaktigt för att kunna skapa en öppen kommunikation som gör att föräldrarna känner sig trygga.

Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett väsentligt begrepp för sjuksköterskors yrkesroll. Personcentrerad vård syftar till att bemöta patienter så att samtliga av deras behov och förutsättningar tillgodoses. Personcentrerad vård kan skydda patienters självbestämmande och makt i vården. Tidigare forskning beskriver patienters upplevelser av vårdrelationer, samt patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande. För att sjuksköterskor ska kunna eftersträva personcentrerad vård inverkar lagar, riktlinjer och styrdokument. Vidare lyfts vikten av patienters delaktighet fram, samt samarbetet mellan samtliga parter i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad vård på sjukhusavdelningar. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie. Denna grundas i 10 kvalitativa artiklar som granskats och vidare analyserats utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identiferades två teman och fem subteman. Teman var Samarbetets betydelse och Helhetssynens betydelse. Subteman var Att arbeta i team, Att göra patienten delaktig, Att involvera närstående, Att se patienten som unik och Att tillse en vårdrelation. Slutsats: Sjusköterskors upplevelser av personcentrerad vård stämde överens med det vårdvetenskapliga perspektivets mening av personcentrerade vårdmiljöer och personcentrerade processer. Dessutom gick sjuksköterskors upplevelser av samarbete och helhetssyn i linje med patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande och vårdrelationer. / Background: Personcentred care is an essential concept for nursing’s role. It aims to emphasize patients personal needs and conditions. Personcentred care also aims to protect patients’ autonomy and promote their power within the care. Previous research describes patients’ experience of care relationships and patients’ and relatives’ experiences of the staff’s treatment. Laws, guidelines and documents support the nurses’ work to strive for personcentred care. Patients’ participation and cooperation between all roles in the care process are also emphasized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of personcentred care in hospital wards. Method: A qualitative literature study followed by Evans descriptive synthesis based on the analysis of 10 qualitative articles. Findings: Two themes and five subthemes were identified. Themes were Partnership’s meaning and Holistic view’s meaning. Subthemes were To work in team, To make the patient involved, To involve relatives, To see the patient as unique and To supervise a care relationship. Conclusion: Nurses’ experiences of personcentred care matched with the care-science perspective meaning of personcentred care’s environments and processes. Furthermore nurses’ experiences went in line with patients’ and relatives’ experiences of care staffs’ treatment and care relationships.

Introduktion: Anorexia nervosa är en ätstörning och innebär en viljestyrd viktnedgång. Sjukdomen drivs av en förvrängd kroppsuppfattning och förekommer hos 1–2 %  av individer i Sverige. När ett barn insjuknar i anorexia nervosa påverkas också föräldrar och syskon. Familjen har tidigare ansetts vara orsaken till sjukdomen, men ses idag som en resurs för den sjuke och en tillgång för vården. Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av delaktighet i vården av barn och unga med anorexia nervosa.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa orginalartiklar från PubMed och CINAHL.   Resultat: Familjens upplevelser sammanfattades i fyra kategorier: Betydelsen av information, kunskap och stöd; Omgivning och hanterbarhet; Positiva, negativa och ambivalenta känslouttryck samt Roller och relationer. Bristen på eller förekomsten av information, kunskap och stöd var avgörande för hur familjens delaktighet upplevdes. Familjen upplevde att familjebaserad behandling skapade en öppen och rak kommunikation, men det fanns också ett behov av enskilda samtal med vårdpersonal. Syskon upplevde att hemmiljön var ansträngd och präglades av känslor som oro, ångest och otrygghet. Familjens delaktighet i vården påverkade relationerna mellan föräldrar, den sjukdomsdrabbade och syskon, både till det bättre och till det sämre. Slutsats: Familjens delaktighet i vården kräver en väl avvägd mängd information och stöd som anpassas efter varje familj. Graden av familjens delaktighet behöver till viss del grundas på patientens önskemål, men bör också se till föräldrarnas förmåga att hantera det ansvar som läggs på dem. Syskonens deltagande i vården kräver särskild anpassning gällande information och stöd, beroende på ålder och mognad.

To contribute knowledge on obstacles to children’s participation in decisions concerning their welfare, this study examines four reports published by the Swedish National Board of Health and Welfare in two steps. First, using Bacchi's ‘What's the problem represented to be?’-approach, this paper concludes that the National Board of Health and Welfare describes obstacles to children's participation in decision-making processes within Socialstjänsten as a matter of (1) a lack of competence among social workers, (2) lacking adaptation to individual children, and (3) insufficient rules and regulations. Second, by developing a theoretical tool based on Fox Harding's theory on value perspectives and using it to analyze different views on children contained within the reports by the National Board of Health and Welfare, this paper shows that the content of this material indicates that children in decision-making processes within Socialtjänsten are viewed in two ways: Either as vulnerable and in need of protection or as a part of the family unit, where the parents are the ones who hold rights. These perspectives on children constitute two schools of thought that have a narrow or conditional attitude towards children's participation and stand in contrast to a rights-based view on children, which values participation and is more in line with the Convention on the Rights of the Child. Based on these findings, the paper argues that the Swedish National Board of Health and Welfare have reason to discuss social workers' views on children as an obstacle for child participation and that it is problematic that they do not.

Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenter uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande i sin utbildning. Metoden som användes var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Urvalet bestod av fyra deltagare på Karlstads universitet och valdes ut genom bekvämlighetsurval. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att det finns en mängd faktorer som sammanfattar studenters syn och erfarenheter av delaktighet och inflytande inom utbildning. De viktigaste punkterna bland dessa är möjligheten att aktivt visa delaktighet i den direkta undervisningen, att visa missnöje genom att ta kontakt med kursansvariga eller andra utomstående parter, samt att Coronapandemin har påverkat möjligheterna för delaktighet och inflytande. / The purpose of the study was to examine university students views and experiences on participation and influence in their education. The method that was chosen was qualitative method in the form of semi-structured interviews which was analyzed with thematic analysis. The sample consisted of four participants from Karlstad University and was chosen through convenience sampling. The conclusion that could be drawn was that there is a large variety of factors that implicate students views and experiences of participation and influence in education. The most important of these are the opportunity to actively show involvement in the direct education, to show dissatisfaction by contacting course coordinators or other external parties, and lastly that the Corona pandemic has affected the opportunities for participation and influence.

No description available.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka grundskollärares upplevelser av att arbeta med kooperativt lärande som arbetssätt. Till studien har elva verksamma grundskollärare som undervisar i årskurs 1–5 medverkat. Syftet med studien är att ta reda på lärarnas användning, kunskaper och erfarenheter om kooperativt lärande mot ämnet svenska. Insamlingen av underlag till studien har skett genom intervjuer. Det teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin där transkriberingarna har behandlats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna använder arbetssättet i varierande grad. Om en skola satsar på kooperativt lärande har det en betydelse för hur stora kunskaper informanterna besitter. Lärarna upplever vissa utmaningar att använda kooperativt lärande i ämnet svenska. Generellt upplever informanterna att kooperativt lärande är ett gynnsamt arbetssätt. Informanterna var eniga om att arbetssättet skapar en delaktighet hos eleverna som blir aktiva oavsett kunskapsnivå.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande?      Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande.

Studien syftar till att få en ökad kunskap om hur fritidsgårdens personal arbetar med att förebygga och minska ungdomsbrottslighet. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fyra fritidsverksamheter har kontaktats och en respondent från varje verksamhet har intervjuats.‎ Studien utgår från teorierna om KASAM och teorin om sociala band. Resultatet av studien visar att fritidsgårdens syfte är att främja delaktighet bland ungdomarna. Resultatet visar också att det finns centrala faktorer på fritidsgården som kan minska ungdomsbrottslighet. Dessa faktorer kan vara exempelvis starka och positiva relationer mellan personal och ungdomar, känslan av delaktighet, fritidsaktiviteter, personalens ‎kompetens. Det betyder att fritidsgårdens personal arbetar med att förebygga och minska ungdomsbrottslighet.